LAURENTII PETRI 
i38 
förthenskull icke ther till, ty han hade iu altid fara för the Danskes lofven, synerligha inéd- 
han the hade vellat sig Gotland till, och ville tå plat till ingen rättegång ther om med the 
Svenske, som utlofvat var. 
När tå Herr Steen förnam at the ypperste af Riksens Rad ville ändeliga draga Kon. Hans 
in i Riket, ehvadli han ville eller eij, slog han till feigde'med them, lät bestalla och afbrendc Bi 
skopsgården i Upsala, lät ock S:t Mariæ Magdalenæ tid y) bestalla Erchiebiskopen, sampt med 
någre andre af Rådet, på Stäket. Biskop Henrich i Lijnköping lät lian fånga z), och lät 
theslikest bestalla Örebroo slot som Svante innehade, doch på then tid icke sielfver var ther- 
uppå, ther med stod ock tå ganska farliga till med Riket, som feigde hade af Rydsen, feigdo 
af Kon. Hans, och inbyrdes tuedrecht. Och efter nu ther till kommit var som samme Konung 
Hans så lenge förventat hade, försumade han sig icke, uthan giorde sig redo med skip och 
folck och kom lörst till Calmar, ther vart han tå vndfången och på Riksens Råds veg- 
nar hyllat af Herr Niels Boosson och Arfved Trolle, som ther uthsende vore, och strax med 
thet samma intog Calmar och Borckholmen. Sädhan drog Konungen, sampt med the Svenske 
honom fölgde, in för Stockholm, men Herr Steen hade och tå församlat myckit folck, och 
synnerligha låg een stoor hoop bönder vid Rotabroo, ther kom Kon, Hans och the Svenskes 
folck, som med honom fölgde, oförvarandes och baakpå them, och slogo ther ihäl ganska 
månge af them, thetta skedde S:t Michels afton a) åhr 1497. En part säija att thetta 
skedde Lögerdagen nast efter Assumptionis b), och S:t Michels dag vart Herr Steen afslagin 
på Norrmalm c). När nu medh Herr Steen så gångit var, och han såg sig af them han 
störste tröstena hafva skulle, vara plat öfvergifven, nödgades han ock tå gå på dagtin 
gan med Kon. Hans, så at han tå skulle komma till Riket, doch icke annars ähn vid the 
vilkor som förfatat vore i Calmar Recess, ty så myckit som ord, bref och sägell pågalt, 
var Kon. Hans altid oi>w<a.at, och j then måtton intet olijk sine förläder, men om han ock 
samme sijn ord bettre hölt ähn the, fick man =a.u,.„ vetlie. Nu sädhan thenna dagtingan 
giort var, fullkomnat och beslutat, sa at och Herr Steen lör sin person rät hade sädhana lör— 
varing och velkor som han hafva ville, lät lian Konungenom up Stockholms slät och »tad 
sampt med all then rät som han hade til Riket, ty blef ock tå Kon. Hans några dagar ther 
efter, nein!, vid Calixti d'), med sådhana äre och vyrdning intagen i Stockholm, som ther till 
3 hörde, och på S:t Gatharinee dag e ) ther näst efter, blef han i Stockholm chrönter till Sve- 
Hans. rigis Konung åhr 14-97 eller som förberördt ähr. Tå han nu hade fåt Riket in och bestell 
ther om livad han ville, drog han sin vägh till Danmark igen. 
Åhr i 4 q 9 kom Kon. Hans up ifrå Danmark med sin Furstinna Drotning Cherstin. Sam 
ma Drotning Cherstin vart tå diront i Stockholm till Sverigis Drotning, och samma åhr red 
Kon. Hatis sin Erichsgato, så säijes ock Kon. Hanses Son, Junker Christum , på samma åhr 
något elter Påska f ), hafva upkommit ifrå Danmark och blifvit utvald till Sveriges Konung 
efter sin fader, och varder väll sagt om Kon. Hans, at han skall hafva varit from och rede- 
Iig, kan och väl någorlunda så varit i sanning, doch hafver han icke thes minder haft samma 
rychtet hoos the Svenske ähn som hans förfäder, neml. Kon. Christiern, Kon. Christopher , 
Kon. Erich, livilke alrig vid ord, bref och sägell blifva ville. Ty ändoch Kon. Hans hade 
tagit vid Sverige vnder all the velkor som Calmar Recess innehölt, så blef han doch lickvell 
intet thervid, uthan lagade och skickade all ting efter sin egen villia, Calmar Recess, ord och 
eed och förplichtelser altinges oandsett. Till slot och län satte han alt Danska och fast ringa 
män, ia arga skalekar; Svenske vore ingestädes betrodde, hvad lör penninghar och sölf i lan 
det var, thet fördes alt till Danmark, och Riksens trätzell var intet achtat, som doch utlof 
vat var. Them som lofyat var väderlegning lör then skade som the för hans skull lidit 
) D. 22 Juliï. Cod. 4. male: Thetta skede S. Michils afflonn ano i4g4 
) Cod. 4: Biakoppin med någre andre herrer lät och same affton vart her sten affslagin på nöramalin. 
D. i4 Oct. 
han fonga 
d) D. i4 Oct. 
é ) D. a5 Nov. 
yj Initio Aprilis, Dies Pasch» enim in D. 3i Mar- 
a) D. 28 Sept. 
b) D. 19 Aug. 
c ) Cod. 1 . addit: al K. Hans och Rijksens Radii, tii incidit.