Sture 
■LAURENTII PETRI. 
erna giort thet samma triclie reson 
Inde , hade ock sâ 
riket till en dråpel 
livar han hade kunnet komma tlicr med till vägha, och var sa fierran en ganska skadelig 
inan , icke allenast med sit onda verk, uthan ock sa medh exempeli och efterdöme, hvdket 
sädhan migre andre hans efterkommande fölgde j). fflierföre ähr han ock ingen piijs veid, 
och kan ibland fromma och christna Biskopar ingalund reknat varda, uthan ibland them 
Skriften kallar glupande ulfver, hvilke Christi hiordt intet vaclita och födha, uthan rifua och 
slita och plat forderfya. Gudh bevare alle fromme Biskopar och LUrare ifrå hans rad och 
athefvor, Amen. 
Samma åhren kom till Calmar en benemd Lodovicus , han gaf och skrel sig ut för en 
Patriarcher af Antiochien, och en Herre öfver hele Europén, ändoch han uthi sanning mtet 
annat var alm en brillekremare, thet är en bedragare, och stembde han tit till sig alle the 
ypperste i riket, bade andelige och verldslige, lijk som han med them handle ville om 
frid och Riksens bästa , men hans stempning lydde ingen efter, som ock Konungens belalning 
var, som väl merkte at thet icke annat var älm Kon. Christierns stempling, ty foor lian åter 
sin koos igen. 
Ta nu Kon. Karl död var, gafve sig åter hijt uthi landet igen Erich Karlsson sampt 
med the andre Svenske Herrar, som vore af Erchiebiskopens partij, och altid hade ståt med 
Kon. Christiern g), hvarföre the ock hafva most rymma rijket, sädan Kon. Karl kom till 
macht igen. Och efter the äbnnu vore vid samma sinne som the altid tilförene varit hade, 
begynte the alstädes strax handla med Bönderne på Kon. Christierns vägna , intet aclitandes 
at Kon. Karl uthi sitt yttersta hadhe arnltvardat Riket uthi Herr Steen Stures hender. Men 
efter thet Herr Steen icke allenast hade Kon. Karls yttersta villie och ordning för sig, uthan 
ock så at bästa delen , både af Ridderskapet och menige man gillat honom för Riksens 
Höfvidsman, hade lians väderpart, xuu. ^ïetlerns väner, tliesto verre med göra, doch läto 
the förthenskull theras andslag icke tilbaka, och äntä at tue v~u<* in n d e thet aldeles åstad 
komma som the gerna ville och pä arbetade, neml, at alle skulle samtyckia iXon. cii r j s tj ern 
för Sverigis Herra, lickvell giorde the stoor tvedrecht i landet, så atmongevore tvifvellach- 
ti<re till hvad Herra the sigh holla skulle, och drögdes här med väll it heelt ähr igenom, 
thesförinnan ock någre skermytsler hölts emillan Herr Steen och them, dock behölt iu Herr 
Steen öfverhanden, sa at hans väderpart omsider moste gifva flychtena nid åt Danmark 
igen, och biel tå hollit it almenneligit möthe i Arbogha vid Valborgmesse tid h) åhren 1471. 
Till samma möthe vorde kallade sampt med alt Frelset både Bönder oeh: Köpstadsmän , 
på thet handlas och beslutas skulle om Riksens Ilerra och Hölvidsman, at den skadeliga 
tvedrechten skulle stillat varda, 
Sten »Steen Sture, Kon. Karls systersson, vart korat och anammat för Riksens Herra uthi för- 
(kla-berörda möthe uthi Arbogha, lian var en snell, försichtig och frimodig Herra, och ther tilj 
dre ' me( ] u thi sin andslag lyckosam, och förthenskull till sådhana kall ganska vall fallen, synnerli 
gen såsom tå tilstod i Riket, ty så svårlig var thet tå genom longlig splijt och tvedrecht 
förlammat, försvagat och af sig kommit, at thet en sådhana Herra, likavist som en för-; 
nulftig och retsinnig lekiare så öfvermåtton väll tå behöfde. Så vore tå icke alle ähnnu dö 
de, som Rikena achtade ondt, och här in på förarga ville. Ty tå Kon. Christiern såg at 
bans väner intet kunde skaffa , giorde han sig redo med allo macht, och lade sSdhan till 
§iöös, achtandes sig åt Stockholm, men Erich Karlsson lät han medh it taal folck dragha 
ölyer 
/) Gustavum. Troile innuit, 
g) Cod. 3 ; emot Kon. Karl.' 
h) 1). 1 Maji.