LAURENTII PETRI 
lOO 
kommen till Sverige igen, giorde han en lörlikning med Erchiebiskop Jons, och lät honom 
draga heem till Sverige igen, på thet han ähn nu så väl som tillörene, något ondt emot Kon. 
Karl stempla och åstadkomma skulle', giorde honom och så med bref och sägell fulmyndig på 
sina vegne göre och läte hvad af nodene vara kunde/), och strax Erchiebiskopen inkommen var 
öfver grentzen, försumadhe lian sig intet at göra hvad Kon. Christiern och honom sielf liuft 
var, handlandes alt på Kon. Karls argasta, så at ganska monge vorde vendhe ilrå honom, 
Biskop Kätill ock, ty han var ock tilförene icke myckit väl till frids med Kon. Karl, för 
förberörda saker skull. Så begynte the och nu både Erchiebiskopen ocli Biskop Kätill handla 
med Bönderne, villiandes dragha them ifrå Kon, Karl , doch ville the thes heller icke thet 
låta förstå på sig, at the meenthe Kon. Christiern med något got i sakene, uthan slogho 
annat före, men the som förståndige vore, kunde lickvel merkia livad Erchiebiskopen hade 
i sinnet, neml. at komma Kon, Christiern till Riket igen. Ty vore the ock Kon. Karl meere 
benägne ähn Erchiebiskopen, ty Bönderne vore ock nu trötte af örlig, och ville förthenskull 
nu gerne al så skulle blifva, som giordt var med Kon. Karl, och at the sig emillan skulle för 
likas, hvilkit Kon. Karl ock begärade, men så hedsk var Erchiebiskopen vorden, at han plat 
till inga förlikning rig gifva ville, uthan liölt nu uppa hade med bud och bref handla med 
Bönderne emot Kon. Karl, så at hans Capitel i Upsala, som honom myckit ondt atnutit 
hade, thenne hans styfheet straffade. \ 
När tå Kon. Karl såg at thet var eens vägrat, och at Erchiebiskopen beviste honom all 
fiendskap, och gick således efter hans skade och förderf, begynte han ock låta utgå bud och 
bref g), och dagtinga med menige man i landet, klagandes svarligha öfver hans argheet^ 
högmod och blodgirugheet, förräderij och allabanda ochristeligt väsende, särdeles at han nu 
på nyt ville indragha Kon. Christiern i Riket, och honom förderfva, som the uthaf frem— 
mande land liade inkaiu Ther medh gingo tå ut hvart om annat A) Konungens och 
Erchiebiskopens bref, och hade tå Presterna ar»,.. me( j göra, ty om the läse Konun 
gens href för almogen, vordo the hotade af Erchiebiskopen, ocn ivou «mot, hvar the låsa 
Erchiebiskopens bref, blefve the undsagde af Konungenom och hans medhollare, tm th* 8 tå 
Konungen lat sin troo man Herr Boo Tyra utdragha ifrå Stockholm med een stooi hoop folck 
till Upsala, och intagha ther Biskopsgården, men Erchiebiskopen som var ta pa Arnöö, 
rymde strax thadhan till Vesterââs slot, som Biskop Kätill innehade. Något ther efter på S:t 
Luciæ dag i), kom ock Biskop Kätill sampt med sit andhang till Upsala, och visade Herr 
Boo Tyra en slachtning i markene ther uthan före staden, och efter Herr Boo ther på 
var oförsagt, komme the samman och stndde manliga pa bade sidhor, sa at ther fast mon— 
ge blifvö bådhe dödhe och såre, natten skilde them åt, och drog tå Biskop Kätill up till Sä- 
tuna A), men Herr Boo drog in uti staden igen. Sädhan sattes i dag them emillan in till Helge 
tree Konungar /) och Herr Boo lät folcket therförinnan en stoor deell ifrå sig, ty han 
achlade sig åter till Stockholm igen, men tå han hade lagdt till vegs, och var kommen in 
emot Flötesund wz), kom Biskop Kätill och hanspartij efterdragandes, och sloge strax till ho 
nom uthi een feelig dag, dråpe och fångade hans folck, så at som nogast Herr Boo sielfver 
med någlira fåå undkom till Stockholm. När thetta var skedt, tog Erchiebiskopen sin and 
hang till sig, församlade sig thet mästa folck han kunde och komme in för Stockholm tiugun— 
de dag Jul b), och dagen näst elter stormade the till staden pa try sidor, så hårdeligha, at 
the finge in Grâmunka holm och Helgeandes holmen, doch vorde the strax fördrefne igen, 
och sattes så i någon liten tid i dag emillan them. Therförinnan vart handlat at Kon. Karl 
skulle på någhor vilkor upsäija Riket, och ähntå han thet icke gerna giorde, lickvel elter 
inge 
/) Litteras vide apud Hadorph. 1 . c p. 288 et k) Praedium equestre duobus milliaribus, versus 
s€( pp y Septemtrionem , Upsalia distans. Cod. 3 . male: Sigtuna. 
g) Litteras Regis ad Capitulum Upsaliense, datas L) D. C Jan. . . M 
D. 7 Dec. vid. ap. Ol. Petri p. 3 11. et Hadorph 1 . c. m) Locus ubi amnis Upsabensis, Fyrisan, in w*- 
p 2 3o. j herum effdnditur, uno fere milliari , versus austrum, 
h) Codd. y, 8 addunt: och emot hvart annat. Upsalia distans. 
i) D. i 3 Dec. Codd. 4 , 8, 7 male: LaurenLii. ») D. i 3 Jan. 
D. ro Aug.