SVENSKA CHRÔNJCA. 
I I t» 
om Riksens Råd motte ingalunda komma in? The svarade at thet i tlienne gängen ingalunda 
skee kunde. Men i tliet stimma vart hatten niderslagen och Borgmästarna tagne vid halsen, 
ty the hade tagit försäkring tvä resor, men i thet tridie, när thet för svaren skull, som ut- 
gifvas skulle, alramäst behöfdes, vardt thet försummadt. Therföre lät ta slotsherrcn beman 
na och val bevara stadsporten, men the Svenske som i staden vore, och storligen befruch- 
tade huru ihetn skulle varda gängandes, slogo manneligha och eerifl rechte! igha till portarne 
innan före, sa giorde ock the som tithan fore vore, ocli kom ta snarligha tirer till, at holla- 
rcna z) ifrå drifues, och portarna opslogos, ther medh komme tå the Svenske in, och reeste 
strax up then’s baner pâ Korntorgit, och late utropa at alle the som ville stå fast med Ri 
ket, skulle gifva sig ther under, tå söchte alle Borgarena ther till, och lofvade at the för 
Riket fast manneligha stå ville, och göra hvad them vorde befälet, ty vf*rt ock strax påbu- 
dit at ingen skulle sig förarga på någhon Borgare, och tå staden var på alle sidhor vitll för 
varat, sende Marsken och Engelbricht bud till slotsherren, och lät spöria honom till hvi hart 
hade låtit stengia portarna till för them, och mötte ihöm med pijll och lod, som icke till 
annat än till frid kompne vore? men the finge ingen svar af honom, annor ähn ond, ty han 
sadhe them uppenbara fcygde till, slog och strax ut och stickade eelden på staden, then 
doch ingen skada giorde. När the Svenske thetta sagd, läto the strax bestalla slottet, och 
ladcs Marsken på then vestra sidhon, och Erich Puka på then södhra a). Mädhan thet öek 
nu kommit var till een uppenbara feygde igen emillan Konungen och the Svenska, och var 
förthenskull af nödene at the motte förveta sig om en viss llöfvidsman, kornmo the tilhopa 
i Svartbrödra Clöster, at the ther om rådha skulle, och vordo tå tilskickade 3o the bäste af 
bele hopen, som koret i bender liafva skulle, och tå om röstat var, vore faldne a5 röster 
på Marsken Karl Knutsson, 3 på Engelbricht, a på Erich Puka. Therlöre samtycktes ther. 
ock Marsken för Höfvidsman , endoch Engelbricht och Erich Puka sampt med een hoop bön 
der vore ther icke aldeles väl tillrids med, doch bief saken så- lördragin at Engelbricbt och 
Marsken skulle både regera, men Marsken skulle tå blifva qvar i Stockholm och achta pä 
bestrilningén, och Engelbricbt skulle fara ut pä landet, och beleggia the andra slotten, som 
Konungens Befaluingsmän hade i verie. 
Tå drog Engelbricbt ut, församlade folck i Södermanneland, och bestallade ther med 
Nyköpings slott. Stäkaborg lät lian ock strax bestalla med Östgötarne, Stäkaholm med Tiu— 
steborna, och drog så sjell till Calmar, men elfter samma Calmar icke stod så snart intagha, 
lät han en hrtop folck blifva liggiandes vidh Kleckeberg b) , som på them af Calmar achta 
skulle, och drog så med största hopen af folcket till Bleking och Rotneby, och mädhan Eri - 
gdbrecht ther var, lingo the, som vidli Kleckeberg blefve liggiandes, GrijmKuus c) in med 
förraskan. Sädan eliter Blekingsborna och hvad i then landsendan var, gick Eneelbricht 
strax tilhanda, satte han ther een Ilöfvitaman-benemd Claus Lang, och drog in för Lagha- 
liolm , ther lät han blifve li'ggiande een hoop Smålendningar före och Vestgöthar, och drog 
vidare, achlandcs tagha in Skåne, men the Skåningar hade tå församlat sig emot honom 
till en mechtig stöor hoop folck, och kommo till mötis vid Ryna broo af), men elfter elfven 
var erftellari och broon upkastat, komme the icke till slags, uthan blef så dagtingat, at frid 
einillan Sverige och Skåne blifva skulle. Och sädhan Engelbricht hade intagit Laghaholm, 
hvilket alt vid samma tid nemligha på Skäartorsdag e) skedde, drog lian in till Halmstada, 
och elfter then staden gick honom ock strax tilhanda, drog han in till Vardberg, ther lade 
han it taal folck före, och drog sjelf till Elfsborg, och dagtingade han ock ther med slots- 
fougden så, at han skulle alt holla sig vid slottet, och intet befata sig med länet, och gal? 
sig så tädhän in för Axvald. Men tå han ock thet belaggt hade, vardt han ganska illa sink, ty 
fät han ock strax föra sig tädhan up till Örabroo ocli ther fick han Riksens Råds href, at 
lian komma skulle till Stockholm, och som thet vardt något litet bettre med honom, lade 
s) Obices. Cod. 7 : yeclitarna. 
«) Coil. 3, 'male mutato orcino: Erich Puka p& 
vestra sidlion och Marsken pâ then sodhra. 
b) Cod. 3:1'lurckcberg, 4: Fleckabärgli. 7 : Bleka- 
bergli. 8 : Kl.arckebergh. 
c) Cod. 3: Gramsshns. 4: Erynlms. 7 : Brvmshna 
Cfr. notai, ad Erie 01 . p; i38. ' } 
d) Cod. 0 : Kiiinabroo. 
e) l). 5 April.