LAURENTII PETRI
114
pa kunde, gingo the ock sielive till honom, bkliandes honom och förmanandes, att han vid
bref och lofven stå ville, men thet var alt lika när, the fingo snöplig svar ii'râ honom,
och intet annat alm han sadhe, at han intet ville vara tlieras J ah erre, tlier till kastadhe han
them af Rådet före, at till all then skadha han af Engelbrichts uproor fådt hade, vore the
rette roten, ty hvar the icke hade äggiat och styrckt honom fram, hade han alrig sådhant
företagit, eller ther rnedh sa vidt kommidt, ther af var tå nog till merkandes huru Konun
gen med them var till sijnues, theslikest vankade ther och mong annor ord, som them Sven
ske icke myokit väll föllo i örat.
Ther effter när alt bestält var, hvad Konungen syntes bestdia skola i Stockholm, bådhe
med slotsherrar och annat, ty Kröplin var tå afsat och een annor dansk Herreman benemd
Herr Etich Niehson tilsat igen, giorde han sig redlio at sägla till Danmark, fick slotsherren
femhundrat af sit krigsfolck och gaf sig så vid Helgonjesso q) till siöss, och ehvar han
drog fram, så satte han iu alt nya Befafningsrnän på slotten vid siösidhon. The arme bön -
derne som ut vidh leden sâte i fkarisgården, lofvade icke heller myckit then fer de na, ty
the hade alsingen fridh på then deel the åtte; men Konungen fick äter storm på siön sa
at han ther öfver mong skip och myckit folck miste, förr ähn han kom till Danmark.
Sädhan Konungen var affarin, gick strax rychtet ölver hela riket, at han hvarken eed
eller ord, bref eller segell hölt eller holla ville, så kom och stor klagomåål lör Engelbricht
och Riksens Råd, om thet öfvervold som skiäriskarlarne och andre ut med siösidhan al'ho
nom r) lidbit hade , theslikest begynte också gå lör it taal at Könungen skulle komma igen
med lörsté öppit vateh , oeh hafva med sigh sin broderson Hertogh Bogislajf , villiandesseltia
honom in för een Konung i Sverige, och at hart alleredho bade all slotslofyen stå honom til—
handa. TheiTöré bestempdes et älmehneligit inölhe i Arboga S:t Fabiani tid /), åhren i i«36 t),
Ther samlades ta Riksens Råd' oéh sädhan nägre lullmyndighe af hela riket, och tå the
sigh èmillan orn Riksens ärender handlat , vardt beslutat, alt man skriiVa skulle
Konungenom till, begäraridés at han blifva ville vid ord och breff u ), olllcs skulle honom
och med thet samma upsagdt varda hulskap och inanskap. TherfSrrinnan thétta hades fö r
händer, kom för Engelbricht it budli ifrå the Svenske Borgare i Stockholm, gifvandes ho
nom lönliga tilkenna samma Borgares begäran , nemligha at Engelbricht sarnpf ined Riksens
Råd, ville loggia sig all vinning om thet, at the motte få Stockholm in, ty ther var stoor
fare, med mindre så skedde, ät allom Svenskom som i Stockholm bodde, vorde så gängan
des, som thet tiliÖrene tithi Kon. Albrechts tid sked t var. Thet ta sätte Engelbricht fram för’
Riksens Råd, och vardt strax beslutat, at the allesamman skulle genstan dragha till Stock
holm, och få for veta af Konungens Befaîningsman , om the ock Riket annat, ähn ihet so n'
frideligit kunde vara, skulle sig af them förmödhd. Men när the ock framkomnie till Stock
holm, vorde stadsportarna för them tilshifrie, tlier öfver Riksens Rad sig storligen förän
drade, doch gick Engelbricht sampt med the bästa af Rådet fram till stadsporten, sätte up
hatten och begärade at Borgmästarna skulle komma ut och tala med them. Tlier på kommo
två Tydske Borgmästare ut för porthen till them , talade tå Engelbricht, sporde hvi the
stogo sina portar till för Riksens Råd, effter theras borgare fore och färdades fridt hvart
the ville i landet? Borgmästaren sade, at the kunde thçrpâ ingen svar g'fva, förre ähn the
hade talat med slotsherren. The gingo bort och kommo alher, bidiandes at the gode Herrar
ville töfva een stund så lenge Hans Kröplin komme tilstädes, ty at slotsherren ville intet tala
med them förre ähn han vore med tilstädes vj. Ther med gingo the äf her bördt och tölva-
de tå ganska lenge, therförinnan the Svenske motte holla ther utan före på theras bestar i
snö och slagg *). Omsidher koin åther Borgmestarna ut till them tridie gången , och sadhe
sig ingen betalning hafva af Konungenom at sleppa them in, åther blef’vo the tilsporde ij)
om
c/) D. i Nov. holm handlade voro. Litteras quas Regi miserunt vid.
r) Cod, i : af Konungens folk. apud Hadorph. p. io3.
s) O, 20 Jan. v) Cod. 7, desunt: ty at med tillstädes-
i) Cod. 3 male: i455. x ) h e - Snöslask, mixta nive pluvia.
u) Cod. 4, 7} 8 addunt: som tilförene i Stock- y) Cod. 7 addit: af Engelbreeht.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.