/ 
SVENSKA CHRONICA. 
IO/ 
tridie Articlen. Sammalund togho ock the Danske feygde före med the Holster och Tydske 
Släder, the Svenske oâtsporde, thet var emot then siunde Articlen. Ther nu the Danske och 
theris Konung, thesse och flere sâdhana stycker först hafya öfverträdt och förachtat förbun 
det, hvadh skull villia the tha gifva the Svenska at the sädhan hafva träd t ther ifrå? hvilket 
the moste, sa frampt the icke skulle hafva blifvit i rötter förderfvade, såsom skedt ähr med 
the Norska, eller hvad skääl vore thet, at the Danske skulle ma holla hvad och sa myckit 
the ville, af thet som förbundet gick utaf, men the Svenske och Norske skulle vara ther 
medh till frids, och lickvel vara förplichtade till at styft stå vidh förbundet? Ja, hvar sä 
skulle tilgââ ta blefve thet itt sådhant förbund och stallbrorskap af, som Esopus omtalar, at 
leyonct hadhe medh fåret och någre andre meenlöse n) diuur, under thet vilkor, at när nå 
got skulle förverfvas, moste the alle hafva lika mödho och arbethe; men när bytas skulle, ville 
leyonet hafva altsammans, hvilket the andra diuren moste honom efterlåta, sä frampt the icke 
ville vara ihäälrefne. Om nu Drotning Margareta sampt med sine Danske ock något sådhant 
hade i sinnet när förbundet giordes, vill man icke säija, lickyel ähr thet fast lijkt af then 
handel som the efterfölgdt hafva. Thet ordet, som man säger, at Drotningen skulle haft till 
Kon. Erich, nembligha: Sverige skall eder fodha, Norrige skall eder klådha , men med Danmark 
skolen i strida, synes och, fast villia then vägen ut, ty thetta moste iu vara här uthi menin 
gen, at the Svenske och Norske skulle vara trälarna, och the Danske herrarna. Thet och 
the Danske så offta klaneka på thetta förbundet, ähr ock tå teckn nog, at the hafva thet 
brukat, och villia ähnnu brukat sigh till fördeeis. Ellies hvar och icke så vore, tijgde the väll 
stilla, så lenge the Svenske och Norske stode ther elfter, ty må the också venda igen med 
thetta förbundet, hvilkit the sielfve hvarken hollit hafva eller holla villia, och låta så hvart 
Rike blifva som thet förre var, och thess lag och gamla säd venior tilsäija. Men man vill 
komma till historier igen. 
När tå Kon. Erich vid förberörda måtto till thesse Rijken korat och krönt var, elfter han 
ähnnu fast ung var, stod Drotningen mest för regementet så lenge han kommin var till man 
na, thessförinnan begynte hon och tenekia till, huru hon motte få Gotland igen, som the 
Prydske ahn tå innehade till panta, och böd hon medh thet första till lagat igen med her- 
sköld, ther hade hon nu hvar stad sa god rätt till, som hennes Fader Kon. Waldemar hade 
till Halland och Skåne, när han förorsakade 0) the Svenska samme land utaf, nembligha, thet 
man kallar klubboretter, hvilken the Danske gerna bruka pläga, ther the komma sijn mö 
dho vid, på samma eventyr sende hon tå uth Herr Algut Magnusson och Herr Abraham p) 
medh cen stoor hop folck, hvilke ock landet strax intogho vid Sanct Martini tidh, om hö 
sten q) Anno i4o3 och bygde ther uppå fem slot, och lägrade sigh så för Visby. Men när 
the Prydske sågo at så tilgick, vore the ock uppe medh een svår macht, och komme ther- 
med in på landet, slogo the Danske af, och bruto nid all slotten som the ther bygdt hade, 
therföre tenekte tå Drotningen till at lösa landet medh penningar af the Prydske, och lade 
förthenskull på Sverige en ganska svår skatt, doch finge the Prydske af henne icke meere 
ähn halfve penningar, nembl. 10,000 r) Noblar, och moste ther medh vara till frids, ty the 
togho heller hvadh the fingo, än the therpâ medh sâdhana omkostnat ytterligare feygda ville. 
Sädhan när Kon. Erich var så till ålders kommin, at han ville gå till giftermåål, be 
stelle Drotning Margareta honom till Furstinno Konungens dotter af Engeland, benemd Phil 
lippa. Elfter thenna Jungfruna vore utsenda af Danmark två Riddare, och af Sverige een 
benemd Herr Ture Bengtsson , medh sâdhana föllie som ther till hörde, och när the vore 
hemkompne medh Jungfrtme, vardt bryllopit hollit i Lund i Skåne. Thenna Philippa säijes 
hafva haft allan sin brudskat uthi een penning, thet ähr uthi ilt stycke guld, till monge tu 
sende ducater värdt. 
Något ther effter, åhren 1A09 lät Kon. Erich halshugga Herr Abraham Broderson r), 
Drot- 
n) Cock 4: omelis. 
o) Codd. 1, 5, 7 : förraskade. 
/>) Codd. 5, 7, addunt: Booson. 
q) D. 10 Novembr. Cod. 4, male : Mattliæi. 
;•) Cod. 4: epooo. Idem etiam habent Litteras a- 
pud Hvitfeld. p. 631. 
s) Cod. 3 male: Tureson, Codd. 5, 7, 8: Booson.' 
Testimonia de co collecta videas ad Er. Ol. p. m3, 
cfr. Lagerbring T. IV. p. 32.