io6
LAURENTII PETRI
Erich af Pommern, Drotning Margaretas Systerson, vardt kecst och korarlt till thesse try Ri-
’ ken, såsom sagdt ähr, och kröndt utlii Calmare utlii Drotning Margaretas och alles try Rikes
Råd närvaru. Pä samma tid giordes ock thesse try Riken emillan thet nampnkunnoga, doch
skadeliga förbundet, som alt sädhan sa myckit hafver varit i taal, synnerlig hoos the Danska,
som ock skullena, hvarföre thet icke hafver hollit vordit, vika villia in pä the Svenska, hol
landes sig allena reene i sakene, ändoch thet linnes i sanningene tvert emot, men pa thet
man mâ någhralunda förnimma huru her om ähr, synes gott vara, at her korteliga förtaalt
varder, under hvad och hurudana vilkor, samma förbund tå uprettat var l).
Först, at alle thesse try Riken skulle vara under een Konung, doch skulle hvart Riket
blifvidt vid sitt egit nampn, lag och rätt, privilegier och godha gamla sädvenior, at ey heller
naghor Lag skulle indragen varda i något af thesse try Riken, uthan meenigha Riksens in-;
byggiares samtyckio och godha villia.
Item, at hvart Rike skulle hafva sin Drotzete, Marsk, Hofmestare, Öfverste Canceler
och Gårds Canceler.
>0)
Item, at Konungen åhrligha sökia skulle alla sine Riken så at ther lägenheeten någhor-
Iundha lidha kunde, skulle han i fyre månader töfva i hvart rike.
Item, när han drager Piken emillan, skulle han alstedes hafva med sig af livart Rike
två af sit Råd, för allehanda saker skull som kunde förekomma.
Item, om något Rike kunde feygde påkomma, tå skulle the andre Riken komma ty til
hielp, hvart elfter sin mackt och liendens lägenhet.
Item], at hvart Rike besöria skulle sit utgiorda krigsfolck med kost och taring, till thes
the komma in om thes lands grensor till hvilke the utsende ähre och sedhan hafva ther the-
ras frij underholdning.
Item, at intet Riket skulle tagha någhra feygde före thet andra oåtspordt.
Item, när Konung vore till välliande, skulle komma tilhopa i Halmstada 4o the bästa
af hvart Rikit så at the blefve als 120, och vara sädhan fast tilhållande hvad thesse i sake
ne göra. Om ock then framlidne Konungen åtte någhon Son, skulle han vara näst, om han
vore tiänlig, voro flere söner före handen, tages then till Konung som the 120 gillat och
vaalt liadhc, ehvad han vore yngre eller äldre.
Item, om inga arfvingar vore för handene, skulle först lot kastas, afhvilket Riket Ko
nung till välliande vore, och sädhan skulle the 120 effter lotten, gåå till valet med svuren
eed, hvar och thesse 120 icke kunde förlikas om valet m) skulle the utsyndra af sig 12 like
monge af hvart Riket, och moste sedhan blifva ther vid, som thesse 12 giordet.
Under thesse föreskrefne och ähn till eventyrs någre flere vilkor skall thet Calmerska
förbundet thesse try Riken emellan giordt vara, med stora eeder och förplichtelser, bref
och sägell, i then acht och meening, at frid och roligheet, sämio och kärleek, thes emillan
sta, och i längdene blifva motte. TherfÖre mädhan samma velkor tychtes intet annat ähn
gott hafva innebära, och förthenskull kunde väl vara all Riken i så måtto nyttigt, hade väl
varit rätt och christeligit, at the hade blifvit obrotsligha hollin vid macht på bade sidhor,
men elfter ock sä icke skedt är, ähr ther sädlian afkonnnit meer ondt ähngodt, så at förfa-
renheteri låter grandt förstå, at myckit bettre hade varit, at thet alrig hade skedt, men thet
the Svenske skulle therlöre hafva skull, i thet the hafva träd t therifrå, ther medh skeer them
icke rätt, elfter the icke vore the förste, uthan them bör medh retta bära skullena, som thet
först öfverträdt, och förnemde vilkor för.krenckt liafve, thet ähre the Danske. Ty strax elfter
Kon. Erich, valde the till Konung hvem the ville, nernbl. Kon. Christopher , the Svenska oåth-
sporda, hvilket var emot then ottonde Articlen i förbundet, så vorde och slot och län i Sve
rige och Norrige satte i frenunande mands händer, emot then första Articlen, thesslikes vi
stades och Konungen mast i Danmark, och kom siellan till Sverige, hvilket skedde emot then
tridie
I) Historicos nostros antiquiores verum Unionis m) Ita Cod. 1. Ceteri male omittunt: med svu-
Calmariensis Pactum ignorasse, jam ad 01. Petr. p. 280 ren .... om valet,
monuimus. CIr. Lagerbr. T. III. p. 772.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.