LAURENTII PETRI
io4
kit skedde Shren i38g den 12 Junij. Thetta moste iu vara itt iemmerligit mord, ther så
monge ärlige män, föruthan all tlieras saak elfter een blot misstancka, af sine egne medbor
gare sâ förrädeligha och emot all Christelig lofven, och dyre eeders förplichtelse, medh een
så smälig död vordo af dagom tagne, att Svenske män af thetta grofva och sa förfärligha
exempel, een gäng mäghe lära upsee och merkia, hvad the sig uthi sädhana lägenheet, af
fremande gäster förmodha skola, och ther medh thess vijsligare see sig före i sakene.
När tå Kon. Albrecht i siu åhr hafver sittit fången, och thesslörinnan sä rnyckit ondt
in pä thesse riken, dock pä Sverige alramest af the Tydske begångit var, kom thet doch om
sider till een dagtingan, så at han sielfver, hans Son och the andre fångar skulle varda löse, och
vardt saken om hans förlossning stelt på try velkor, nembligha thesse: At antingen skulle
han innan dag och åhren try hafya utgifvit 60,000 lödige marker Sölf, eller tå uplåta Drot-
ningen Stockholm medh all then rät hanliadhe till Rijket, eller och komma i sitt fengilse igen,
och vore her otte städer gode före, Lybech, Hamborg, Stralsund, üantzich, Torn, Elb-
linge, Kampin och Stetin. Thenne Dagtingan skedde vidh Bartholornei a) elfter Christi hyrd
1095, och Helgonmesse tijd b) ther näst effter blef Kon. Albrecht, hans Son Hertogh Eiich,
Grefven af Reppin, och hvad ther mera var för fångar, löse. Sädhan foor tå Kon. Albrecht
tilljMechelborg, blef ther, och hölt thet så vid sigh någon tid. Thessförinnan blef tå hans
Son Hertogh Erich död på Gotland, men hans Furstinna Drotning Richissa , som var Gref-
ve Ottos dotter af Reppin, var död een god tid tilförene, therföre var honom nu icke
myckit om komma till Sveriges Rike igen, uthan när tidhen så tilsade, gick han till och arnlt-
vardade Drotning Margareta Stockholm, sampt medh alle rettigheter, som han till Sveriges
Chrono hafva kunde, och giorde ther medh then borgan löös, som honom stelt var, tå
Stockholm pä tijonde åhr ifrå thet första han fången vardt, hade honom varit hollit till han
da, ty sju åhr satt han fången och pä tridie åhr hadhe hans tiänare staden inne sedhan hart
var löös vorden. Iherefter blef han allait sin lifstid i Meclielborg. Thetta var tå endalyeh-
tene pä Kon. Albrechts regemente i Sverige, medh livilko han icke heller thess bätter lycko,
rolighet, frögd och fördeel haft hade, ähn een part af hans förfäder, nembh Kon. Waldemar,
Kon. Byrger och hans Brödher, och näst före honom Kon. Magnus, och var thenne samme
Kon. Albrecht then ytterste af then slechtene som i Sverige regerade Rijket, till större skada
och förderf, ähn någhon af the andre hans slechtingar för honom.
Men när the Fetaliebröder, eller Fetalianer, om hvilka tilförene talat ähr, icke lenger
kunde beholla then frijheet till rof, som the hadhe mädhan örliget stod, gåfvo the , sig een
stoor part i Vestra siön, och lågo ther för almennelige siöröfvare, och giorde ther myckin
skada, synnerliga in pä the Norska, ty the skinnade Bergen och andre städer. Een part ble r
här och quar i Östra siön och tastade på hvar man, så väl som på them som vore orsaken
till at the först upkomne och så monge voro vordne, som och på alle andra, och ändoch
the Tydske siöstäderne, som störste skadhan lede af them, giorde ofta skip och folck till siös,
at the motte loggia them nidh, så gick thet likvel ganska longsamliga till, och hadhe sigh
therföre så med them som man plägar säija: The onda örter växa snart, och förgås icke
gerna. Uthi Kon. Albrechts tidh åhr i566 blef Biskop Peder död, som tilförene hade varit
Biskop i Lijnköping, och var han then 17 Erchiebiskop i Upsala. Ähren l58ö dödde Biskon
Byrger , som var then 18 Erchiebiskopen.
88* Margareta , Kon. Waldemars dotter i Danmark och Kon. Håkans i Norige efterlefver-
larga-
reta. ska, till the tu Riken som hon hade tilförene, nemligha Danmark effter sin Fader, och Norri-
ge effter sin Son, fick hon och nu thet tridie, och vart fullkomligen rådandes i Sverige, men
när och tå ther til således komit var, fann thet sig strax med henne och hennes regemente
her i Sverige aldeles såsom monge af the Svenske altid ifrå thet först her om medh henne
handlat vart, sigh hade befruchtat, ty the söta och sleta ord som tå och al tid sä dhan uth-
gifvin vorde, ja, bref och förplichtelse, ville nu intet lenger reckia. All slot och fäste som
effter hennes ord och bref vara skulle uthi Svenska manna bender, fick hon utlenningom^
Dan-
a) D. i Ang.
fc) D. 1 Novemb.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.