SVENSKA CHRÔNIKA. 
io3 
them, at the giorde nogre uth på them, sora them medh smäiiga ord reeta skulle, kallandes 
them Svenska förrädare, och annat sâdhant, thetta spelet drefvo mest ett partij i staden af 
Kon. Albreöhts tiänare, som sigh kallade Hettebröder, och effter thetta offla skedde, Förtröt 
thet the Svenska myckit, så at monge af them omsider lupo tilsammans medh veriande hand, 
pä thet the sâdhana sin smälek hempna motte, men thet vart ta likvel afstyrdt, ty Rådet 
kallade menighetena tilhopa, och giorde een förlikning emellan the Tydske och Svenske, ther 
medh vardt tå pålyst, at ingen parten skulle förarga then andra, gifva then andre hånisk 
ord, ej heller tala illa om Herrar och Furstar, och pa thet all tilfelle till tvist oeh osemio 
skulle utelyckias, vardt och för godt ansedt, at både parterne sigh medh eeds förplichtelse 
samfella och förbinda skulle, till al lijdha hvar medh androm, ehvadh som helst på komma 
kunde. Nogot ther effter vardt hollit itt Herraruöthe i Teige, på thet Rijksens Råd skulle 
komma till handels m dh them som i Stockholm voro, men the Tydske ville intet sökia sam 
ma möthe; nogre fââ af the Svenske foro ther till, ty finge the Svenske Borgare alm sä 
myckit större misstancke på sigh af the Tydske, sa vore och någre af the Svenske, tom 
skulle hafva låtit sigh undfalla noghor ord, therföre blefvo the tagne vidh halsen och satte 
i fengilse, men så illa togo the andre Svenske Borgare thet vidh sigh, at the strax vore 
uppe, och kommo medh theras fulla verior in på stora torget, thet samma giorde ock the 
Tydske, doch bief ähn tå then gången afstillat, och the som fångne vore gåfves löse, så 
vardt ock then eds förplichtelse, som the Svenske och Tydske tillorene sigh emellan giort 
hadhe, åter förnyat, och ähn tå till yttcrmere stadfestelse tiilagdt, at om Drolningen blefve 
vid Rijket, och thet ginge fram, som the Svenske Herrar ock Rijksens Råd hade företagit, 
tå skulle ingen ting varda vrecht in på the Tydske, hvar ock Kon» Albrecht komme sigh före 
igen, skulle the Svenske tvert om vara uthan fara, men af thet som sedhan skedde ; ar nog 
till merkiande at sâdhant alt icke annat var, ähn the Tydskes Herd och bedrägerij, hvilket 
och the Svenske sielfve eendeles väl förnumo, och ther om ofta sigh emellan talade, fruch- 
tandes för förräderij, som och hets them een long tid tilförene spåt vara, doch kunde the 
thesheller icke taglia sigh till vara. 
Icke myckit longdt ther effter brast thet ock ut hvadför rätter the Tydske them Sven 
skom sinom medborgarom achtat hadhe; nemhl. så: om een natt församlade sigh alle Tyd- 
skar både Borgare och andre in på Radhuset, och ther uthan före på torget, effter som them 
.emellan tilförene öfverlagt var, sädhan nar the een stund sigh emellan talat, och hvad the 
ville, beslutat hade, skickade the bod först effter the Svenske som vore af Rådet, och när 
the upkomne vore, läte the upläsa för them itt Register, ther uthi alle Svenskes nampn som 
skulle taglias vidh halsen, uptechnat vore, och gafs dock ingen sak före, annat ähn hvad the 
kunde hafva af misstaneka, men thet är fast lijkt, at ther pä hafver lenge varit prachticerat, 
och förr ähn Kon. Albrecht fången vart, ja, thet kan görliga ther af merkias, at i sanninge- 
ne så hafver varit y), medhan uthi förberörda Register och så nogre Borgare stodo inskrelhe, 
hvilke 4 eller 5 ålir tilförene döde voro, ty at Kon. Albrechts mening kan väll hafva varit, 
at lika som han all annor beste feste i Rijket hadhe besat medh Tydskt folk, ther af han 
läts vara så myckit säkrare och bätter förvarat, så skulle och godt vara at uthi Stockholms 
stad inge andre borrare bodde ähn i ydske, men sn hasRgt hc.iver han icke knnnut komma 
sâdhana sitt upsåt till vägha. När tå Registret upläsit var, gaf Slotsherren uth befalning, at 
the som ther upskrefne vore, skulle alle taglias vidh halsen, och ledas på Slottet, effter som 
ock strax skedde, och säijes at een part af them skola med träsågor och annan sådlian red 
skap vordet iemmerligha pijnte, at the förräderij bekenna skulle, och skall dock ingen vordet 
funnen som thet giöra ville. Ther medh togho the tå alle fångarna, som voro 170, och 
förde them ut på een liten holma, then Iiardt vid staden belägen var, som kallades Keplin- 
gen, stengde them z) in i itt huus, och brende them så upp medh huus och inedh allo, hvil- 
kit 
y) Cocl. 4: sâ lui fler varet theras mening, hvilke 2 ) Code!. 5,7, 8 addunt: bundne, ut habet Re- 
4 eller 5 åar thilfdrenne haflVer varet rådslaget at Ko- latio vetusta quam edidimus i. I. Sect. IL p. 21 a. Earn 
nungen med sine râdgifvare ville besattiathe bästa slott verbotenes fere seqnutns est Eric. Oh.i, contractam de- 
och fästa med i'ysk folk fcc. inde dederunt Ulans et Eauient. Petii.