94 
LAURENTII PETRI 
Skåne, Halland, Bleking och Hveteori skulle liggia under Sveriges Chronö till everdelig 
äghor, tlier på giordes tå förplichtelser, eeder, vijte , löfte och allahanda förväringhar, 
och var stadfäst medh bref och segel, som ther på gifvin vordo, bådhe af Kon. Waldemar 
sielf, (ty Kon. Christopher var tå död) Danmarks Rijksens Råd och så af monge Biskopar 
och Prelater. Ty ähr ock under at the Danske icke blyas vidh så säija och uthi theras 
Chrönikor skrifva låta, at förberörde land icke varit hafve lagligha och af rätta ägande 
köpdt h). Ja, rätten till thesse land halva the Svenska altid halt, men sedhan ock the Dan 
ske alla rättigheter som the säija sigh här till, uthi förtalde motto sigh alldeles alhende, ähr 
the Svertskes ratt så myckit starkare, och nu döbbel vorden. 
När tå Kon. Magnus Sverige , Norrige och Skåne i) således fridt infät hadhe, och nu var 
så till ålders kommen, at han Ville gå til'1 Giftermåål, vardt honom hestält een Högboren 
Jungfru af Frankrike, benembd Blanka, medii livilka haii åthe två Söner, Erich och Håkan; 
Item tree döttrar. Och medhan Matts Ketilmundsson lefde gick regementet alt väl till i Rij- 
ket, men sädhan han var död och Konürtgen begynte sielf föra regementet, fick thet strax 
itt annat och verre lag, ty Konungen säijes hafva vaandt sigh till lösachtigheet, och mera 
achtat fåfengio, ähn thet meenigha Rijksens bästa, tagit ynglingar i sitt Råd, och öfvergifvidt 
the gamble, therföre vardt och regementet skröpeligit. Thessförinnan rustade han sigh emoot 
Rydsarna, som offta plägade infalla i Findland och göra ther skadha, till thenna här feygdena 
sålderade han ganska mycket folck, af Danmark, af Holsten, ther Grefve Henrich af Hol 
sten medh var. Men elfter ihetta frernmande folcket var landena till een ganska stoor tun- 
gha, su at så gott som hvar man i landena klagade ther öfver k) , skall S:t Brigitta , ty tå 
var hon i daghom, gått till Konungen och rådt honom, at han skulle låta alt frernmande 
folck, Danskt och I yskt ifra sigh, och till thenna Rydsefeygdene bruka sitt cgit lands folck, 
och på thet hon skulle blifva tbess better hörd, gaf hon före, at hon om thenne samme 
Rydse reesona hadhe fått besynnerligt uppenbarelse, så at hvar Konungen ville lydha hennes 
råd, skulle honom skee lycko emot fienderne, men ville han ock icke lydha, tå skulle han in 
gen framgång få medh sin andslag. Thetta sättet brukade S:t Brigitta icke allenast i thenne 
handelen medh Konungenom, uthan och mestadeles så ofta hon någhot någhrom säija eller 
radha ville, gaf hon iu före at hon ther på hade fådt ny uppenbarelse, antingen af Gud Fa- 
dher, Guds Son Jesu Christo, then hon alstädes i sin uppenbarelse läter kalla sin brudgum- 
me; Item af Jungfru Maria, S:t Catharina eller någhon annan Engel eller helig mennisko, 
thet giorde hon alt förthenskull, at hon skulle varda så myckit bettre betrod, ty man kan 
väl merkia at både hon sielf, hennes Cantzlers skrifvare Lector Per och hennes Confessor Do 
ctor Matthias , hafver varit fast i then meningen, at man väl och föruthan fahra, ja, medh 
stor förtienist må, när och så ofta honom synes, dichta sigh sådhana uppenbarelser, och låtas 
hafva thet och thet hördt af himmelska röster, först at thet som een säija och råda vill, 
synes vara gott och tiäna till sakena, lika som uthi the Latiniske historier säijes at then Ro 
merska Konungen Numa Pompilius, och någre andre i sin tijdh hafva plägat göra. 
Men sådhana mening är icke allenast vrång, ochristelig och försmädelig för lögnen 
skull, thet man legger thet Gudhi till, som Gud doch intet talat hafver, uthan hon ähr ock 
så ganska farlig, först i then motton, at ändoch väl må ske, at thet som een med dichtat 
uppenbarelse stadfästa vill, kan undertidhen vara nyttigdt, såsom thetta S:t Brigittse råd som 
hon gaf Konungen, till eventyrs ock nyttigdt var, lichvel eliter med sådhana rådgifvare fast 
ofta fela kan och felar såsom thet oek medh S:t Brigitta eljes ofta felade l), ähr tå theras råd 
thess skadeligare, thes mera man hafver förlåtit sigh therpä, sedhan är och tvert emoot fara, 
at ther man kan merckia m) sådhana föreslagen uppenbarelse icke annat ähr ähn löös ting, 
och then förthenskul, såsom vardt ähr förachtar, at man icke tå förachtar sielfva rådet, som 
kan vara gott och nyttigdt, effter som här synes vara tilgongit medh Kon. Magnus. Ty 
thet 
h) Codd. 5, 7 : desunt: at förberörde .... ägande l) Cod. 3: fast ofta felade i sä motto at ther man 
köpdt. kan rnerkia ahr ta &c. 
i) Codd. 5 , 7 , addunt: och Halland. m) Cod. 3. desunt: ther .... merkia. 
I) Cod. 4. addit : för Gudhi. Codd. 5, 7 , 8 . ochquidde.