94
LAURENTII PETRI
Skåne, Halland, Bleking och Hveteori skulle liggia under Sveriges Chronö till everdelig
äghor, tlier på giordes tå förplichtelser, eeder, vijte , löfte och allahanda förväringhar,
och var stadfäst medh bref och segel, som ther på gifvin vordo, bådhe af Kon. Waldemar
sielf, (ty Kon. Christopher var tå död) Danmarks Rijksens Råd och så af monge Biskopar
och Prelater. Ty ähr ock under at the Danske icke blyas vidh så säija och uthi theras
Chrönikor skrifva låta, at förberörde land icke varit hafve lagligha och af rätta ägande
köpdt h). Ja, rätten till thesse land halva the Svenska altid halt, men sedhan ock the Dan
ske alla rättigheter som the säija sigh här till, uthi förtalde motto sigh alldeles alhende, ähr
the Svertskes ratt så myckit starkare, och nu döbbel vorden.
När tå Kon. Magnus Sverige , Norrige och Skåne i) således fridt infät hadhe, och nu var
så till ålders kommen, at han Ville gå til'1 Giftermåål, vardt honom hestält een Högboren
Jungfru af Frankrike, benembd Blanka, medii livilka haii åthe två Söner, Erich och Håkan;
Item tree döttrar. Och medhan Matts Ketilmundsson lefde gick regementet alt väl till i Rij-
ket, men sädhan han var död och Konürtgen begynte sielf föra regementet, fick thet strax
itt annat och verre lag, ty Konungen säijes hafva vaandt sigh till lösachtigheet, och mera
achtat fåfengio, ähn thet meenigha Rijksens bästa, tagit ynglingar i sitt Råd, och öfvergifvidt
the gamble, therföre vardt och regementet skröpeligit. Thessförinnan rustade han sigh emoot
Rydsarna, som offta plägade infalla i Findland och göra ther skadha, till thenna här feygdena
sålderade han ganska mycket folck, af Danmark, af Holsten, ther Grefve Henrich af Hol
sten medh var. Men elfter ihetta frernmande folcket var landena till een ganska stoor tun-
gha, su at så gott som hvar man i landena klagade ther öfver k) , skall S:t Brigitta , ty tå
var hon i daghom, gått till Konungen och rådt honom, at han skulle låta alt frernmande
folck, Danskt och I yskt ifra sigh, och till thenna Rydsefeygdene bruka sitt cgit lands folck,
och på thet hon skulle blifva tbess better hörd, gaf hon före, at hon om thenne samme
Rydse reesona hadhe fått besynnerligt uppenbarelse, så at hvar Konungen ville lydha hennes
råd, skulle honom skee lycko emot fienderne, men ville han ock icke lydha, tå skulle han in
gen framgång få medh sin andslag. Thetta sättet brukade S:t Brigitta icke allenast i thenne
handelen medh Konungenom, uthan och mestadeles så ofta hon någhot någhrom säija eller
radha ville, gaf hon iu före at hon ther på hade fådt ny uppenbarelse, antingen af Gud Fa-
dher, Guds Son Jesu Christo, then hon alstädes i sin uppenbarelse läter kalla sin brudgum-
me; Item af Jungfru Maria, S:t Catharina eller någhon annan Engel eller helig mennisko,
thet giorde hon alt förthenskull, at hon skulle varda så myckit bettre betrod, ty man kan
väl merkia at både hon sielf, hennes Cantzlers skrifvare Lector Per och hennes Confessor Do
ctor Matthias , hafver varit fast i then meningen, at man väl och föruthan fahra, ja, medh
stor förtienist må, när och så ofta honom synes, dichta sigh sådhana uppenbarelser, och låtas
hafva thet och thet hördt af himmelska röster, först at thet som een säija och råda vill,
synes vara gott och tiäna till sakena, lika som uthi the Latiniske historier säijes at then Ro
merska Konungen Numa Pompilius, och någre andre i sin tijdh hafva plägat göra.
Men sådhana mening är icke allenast vrång, ochristelig och försmädelig för lögnen
skull, thet man legger thet Gudhi till, som Gud doch intet talat hafver, uthan hon ähr ock
så ganska farlig, först i then motton, at ändoch väl må ske, at thet som een med dichtat
uppenbarelse stadfästa vill, kan undertidhen vara nyttigdt, såsom thetta S:t Brigittse råd som
hon gaf Konungen, till eventyrs ock nyttigdt var, lichvel eliter med sådhana rådgifvare fast
ofta fela kan och felar såsom thet oek medh S:t Brigitta eljes ofta felade l), ähr tå theras råd
thess skadeligare, thes mera man hafver förlåtit sigh therpä, sedhan är och tvert emoot fara,
at ther man kan merckia m) sådhana föreslagen uppenbarelse icke annat ähr ähn löös ting,
och then förthenskul, såsom vardt ähr förachtar, at man icke tå förachtar sielfva rådet, som
kan vara gott och nyttigdt, effter som här synes vara tilgongit medh Kon. Magnus. Ty
thet
h) Codd. 5, 7 : desunt: at förberörde .... ägande l) Cod. 3: fast ofta felade i sä motto at ther man
köpdt. kan rnerkia ahr ta &c.
i) Codd. 5 , 7 , addunt: och Halland. m) Cod. 3. desunt: ther .... merkia.
I) Cod. 4. addit : för Gudhi. Codd. 5, 7 , 8 . ochquidde.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.