SVENSKA CHRONIKA.
9*
leek drogho till minnes? lät han kasta them i tliet aldraversta fängatornet, och alm tå then
till them i stoora bultar /) och halsiern* Sedhan lät Konungen ock gripa theras folck, som
allagt var i Staden, och medh thet samma giorde sig redho till Stockholm, som Hertogh Wal-
demars folck tå innehade; men elfter tidenden om hans handel var redho ther före honom *
hadhe han intet af sitt andslag, uthan Yardt strax ther afdrifven ta'.
Ther elfter begynte ock tå Hertogarnas venner rusta sigh och göra upresiiing emot
Kon. Byrgcr. Herr Matts Ketilmundsson var Höfvidsman för Uplendingar, Herr Carl för
Smälendigom och Herr Byrger n) för Vesfgölhom, och kommo alle tilhopa för Nyköping.
När Konungen thet säg förhärdade lian sitt hierta thesto meer, lät förvara fangatornet ther
Hertogarna innesäto medh iernbomar och starka laås, och när han hadhe välj bevarat slottet,
och bestält hvad han ville, kastade han nycklarna i brunnen ther uthan före, och foor sä tä-
dan till Stekaborg, ther medh vart ta Nyköpings slott hârdt belagdt pâ alla sidhor, men thet
Var icke long tijdh emellan at Konungen var alfaren, och Hertogarna blefvo döde i fängel
set o), sompt af svelt, och sornpt theraf, at Konungen hafver sä illa låtit fara medh them*
Hertogh Erich säijes icke lengre hafva kunnadt härda vidh ähn i try dygn, men Hertogh
Waldemar heets liafva lefvat på ellofte dygnet. Een ganska ienimerlig handel hafver thetta
varit, thes lika man ganska sällan, eller uch retsligha alrig någhon tijdh hördt eller spordt
hafver, ty sa stoordt hafver haatet varit pâ bädha sidhor, och ähn ta meer pä Konungens
sidho, at man therföre intet hafver kunnat komma ihog, eller och naghot achtat, antingen
itaturlig eller och beskrefven Guds lag, ära och redelighet, edher och förphchtelse, troo och
sanning, och sedhan all broderlig, ja, all mennisklig art och natur hafver här sa^förgät lc-
wat a t thet är gräseligit påtenkia, at man pâ thesse bröder må see, lijka som pâ ett klar-
ligit och alsom uppenbarligit exempel', huru 1'örfärligha een menniskia kan falla, som alt haf
ver sin egen vrångha begärelse och alrig Gudh för ögonen. Gudh bevare alle Christna men-
niskior p) för sâdhana orad och misshandel.
Tå nu Kon. Byrger säg at thet icke ville så lätteliga then vägen uth, Som lian ffirmot
hadhe utan at hans ovenner vor do starkare och starkare, sende han bud till sin Son Her-
to„ h Ma(tnus; som tå var i Danmark, at han skulle komma honom till undsettmng, han fick
afVon Erich till hielp 6oo Ryttare och kom ther medh oförtöfvat npdragandes till Öster-
ötldand till sin fader Kon. Byrger. Tå Hertogarnas folck tliet sporde, drogho the emoot
them, och möttes tâ bädhe härarna vid Skärkin, ther blef Kon. Byrger afslagen, och flydde
in åtVestergöthland, ther monge bönder ock församblade vore emot honom vidh Karlaby,
och e filer han icke var them starck nog, vende han sigh till sine gamble anslag, nembl.
till falska dagtingan, sa at han satte i dag medh bönderne i try dygn. Tå nu bönderna
förläto sigh therpâ, och förthenskull hadhe ingen vardnat om sigh, så at ock en stoor part
af them vore hemfarne effter fetalie, slog han till them uti een felig dagh q) 9 och vordo tå
ganska mongha bönder slagne, ty han lät ock sticka eelden pâ een bondaby ther slaclitningen
stod, at ingen skulle fä hielp af nattene till at undkomma.
Sedhan han thetta slaget vunnit hadhe, tog han. mod till sigh, och ga£ sigh med thet
folck han hadhe in i Östergöthland r) igen, och effter at han tenekte, at ingen skulle nu tö-
ra duka sigh up emot honom, lade han sitt folck omkring i städerna; men som minst vår
dade, kom Herr Knut Parse r), som en Var af Hertogarnas venner, och slog till them som
Voro i Söderköping, och fick them alla till fångar, ther medh vardt ta thet andra Danska
krijgsfolcket, som låg i Lijnköping och andre Städer, sa förskreckt, at thet gaf sigh strax
till ryggi a heem åth Danmark, sammalunda flydde Kon. Byrger ock in till Gotland, låtandes
sin
t) Codd. 5. 7 : Sporar: genus quoddam compeduni;
cadam forsan vox ac, Spar rar: tigilla.
m) Codd. 1 , 3, addunt: Üier medh foor hau tâ
till Nyköping igen.
n) Cod. 4: Biörn.
0 ) Cfr. quæ observavimus ad Eric. Ol. p. 96 .
p ) Cod. 1 . addit: ocli synnerliga ïîerrar och Förstår.
q) Cod. 3. desunt: uti en felig dag. Felig i securus,
cfr. Ihre in voce.
r) Cod. 3 male : Westergöthland.
s) Ita Cod. 3. Ceteri omnes: Posse. Cfr. quæ ob
servata sunt ad 01. Petr. p. 264 . et Er. 01. p. 97 .

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.