SVENSKA CHRÔNICA. 
79 
När Kon. Magntis thetta sporde, vart han ganska illa tilfrids, synnerlighä for sin Svärj 
Grefve Geerds skull, som fångin var, och ändoch han var mechtigh nogh till at strast angrij- 
pa thenna nproriska medh een veldigh hand, likväl syntes honom, elfter then lägenheet som 
tå var, nyttigare gå eliter them medh list, ther medh hadhe han till them bâdhe bref och 
bodh, genom hvilken han lät sä gifva them före, Iijka som han intet kunde Undra eller stoott 
ogilla thet the uthi så motto företagit, ly thet hadhe the giordt som rette Svenske, the icke 
kunde eller skulle lijda, at fremlingar sattes them öfver hufvudet, och annat sådhant slog 
han them fagert före, så lenge uproret stiltes, Grefve Geert löös, och folcket förskingrat 
Vart, när tå Konungen var redlio nedkommen till Skara, kallade han medh venligh skrif— 
velse till sigh the Folkungar, som hufvudet för thenne uproren varit hadhe, och strax the 
kompne voro i herberget till Konungen, nembliga thet samme som Ingemar tilförende hadhe 
varit slagin uthi, och kallat var Gallaquist x), lät han taga them fatt och föra till Stockholm, 
ther blefvo tå någhre af ihem halshuggne, nembliga Herr Philipsson, och hans broder 
Byrger Philipsson , item Johan Karlsson, men Herr Philipus af Knuteby löste sitt liff medh 
alt sitt jordagods. Och ther medh kom tå then Folckungaslechten, som i så long tijdh i rij- 
ket så mechtigh varit hadhe, på sådhana fall, at hon alrigh mere någhon tijdh kunde kom 
ma sigh före igen. 
Sedhan elfter alt var nu inrijkes stilla vordet, syntes Kon» Magnus nyttigt och gott va 
ra, at han medh Koruingenom i Danmark een fullkomligh och biståndigh fridh upretta skul 
le • för then sak skull var af hådhe Konungarna beramat och samtyckt itt möthe i landa- 
märet som är emellan Skåne och Vestergöthland. Ther kommo the tå tillsammans Kon» 
Magnus och Kon. Erich medh ganska stoort prââl på bâdhe sidhor, och blef tå ther hand 
lat om monge stycker, som hörde och tiänte till almeneligh landsfridh rijken emellan, och 
lychtades thermedh, at Konungarna vordo venner, och alldeles väl förlijkte, bodhe om thet 
sölfret som mäst ovenskapen hadhe gått utaf, och sedhan alt annat. Thesslikes lade sigh 
och Kon. Erich i Danmark ther myckit uth om, at bâdhe bröderna Magnus och Waldemar 
motte och blifva förlikte, hvilket och så skedde, medh the skääl, at Waldemar medh inga 
rijksens ährende skulle sigh elfter thenne daghen befatta, utban lefva allenast i stilheety) 
och medh späkt af sitt egit arfvegods och fäderne, ty hans Furstinno Sophia, hvilkens mor- 
gongofvor, Malmöö och Trälaborg han på någhon tijdh besittit hadhe, var nu dödh, och han 
var nu åther på nytt giffter igen. Men thessförinnan sådhana ährender stodh i handling, 
öfvades ther ganska mong Hofverk och Ridderspel emellan the Svenske och Danske, ther 
hvar bödh och hölt then andre kamp medh ridande, steckande och annat sådhant, och var 
ther tå een Dansk man, benembd Magnus Dijsevalct , een mechta bratarez), och elfter som 
ord och sagor om honom tå gingo, een hufvudhielte och kaxe för allom. Thenne samme 
Magnus bödh sigh och tå till at ridlia medh någhon af the Svenska ehoo then var som ther 
till lust hadhe, om hest och hundrade lödig mark sölfver. Thetta bodet hende a) een Svensk 
man benembd Erengistl Plate , och kommo ther medh oförtöfvat bâdhe fram på rennerbanen, 
men medh stackot ord tilsäijandes; första gång the redo tilhoopa, lyffte then Svenske Eren- 
gisl hin andra så utaf sadelen, at han togh jord Iongt ilrår hesten, ty togh han och tå strax 
hans hest och penniugarne som upsatte voro, och redh ther medh sin koos af vallen, låtan 
des hinom andra intet annat igen än skammen, och henne thess större, thes meere han pä 
sin mandom och skickeligheet pockat och allom tråssat hadhe. 
När tå thetta möthet så hollit och slitit var, drogh Kon. Magnus up åt Stockholm igert, 
och elfter någhon tijdh kom och Kon. Waldemar up tillAskanääs som belägit ähr på Åkeröön, 
ther vart ock åther handlat emellan honom och Kon. Magnus, och giorde tå Kon. Waldemar 
ther sin uppenbara Protestation uthi rijksens rådhs och alles theras åhöro, som tå Voro til-* 
siades, at han alrig någhon tijdh begära eller âstunda ville till rijket, uthan Kon. Magnus 
x) Codd. 4, 8. Giliaquist. Clr. Chron. Rhythm, 
p. 17. in notis. 
j ) Coda. 4. 5. 7 . 8 . frijliet 
z) Cod. 3. brachtare, jactator, ostentato t; 
a) Codd. 4. 5. 7. ananiinadlie-.