<
78
LAURENTII PETRI
sin sleta lungo, at lian först Vart èrt af Kort. Magnits naste flanare ocii râdh* sedhan bekorfi
han ock af honom itt slott i lÖrläning, rhen huru hän sigh sedhan skickade emoot Konun
gen om , thet är underligit at hora, dock nytteligt at Veeta, pä thet man icke alt för hastigt
och letteligen troor hvar och een fremling som sleta tungo hafver, och gode ord gifva
kan. Een tijdh när Kon. Magnus stadder var i thenna landsendan, och icke longt ifrå tlien-
ne Peder Porsses slott och forlaning, redde hall pä quantsvijs till itt gestabodh, och gick
så till Konungen och bödh honom till gest, och elfter thet Konungen var godtrogen, och
mente at hans hierta skulle och så liälva Varit, sorti han medh sin falska tungo, och svijkeli-
ga uthvärtes åthefvor förnimma lät; togh han nâghre fââ af sine dagelige tiänare medh
sigh, och kom till honom in pä slotet. Söm Konungen nu var kommen till bords, och satt
i sin beste glädie, gick han till honom och togh fatt på honom, och hadhe honom öfver een
sijdho, ther handlade han tå så lenge medh honom, at Konungen moste undergå och medh
SYoren eedh uthlofva, hvadh hin andra satte q) honom före, nembliga at han betala skulle
någhot sölf r) som thenne Peder Porsse talade uppå, och äntå beholla honom uthi samma
Venskap, som han hoos honom alt härtill i varit hadhe r) ; hvilket och sa skedde, ty Ko
nungen ville icke bryta sin eedh, eliter som och rett var, men therrnedh försåg Konungen
sigh, at han sine och heele rijksens välfärd, betrodde uthi een sädliana landslöpares ben
der. Och ändoch thetta stycket motte hafva varit Kormngenom en lörvaring nogh, at lian
till fremmande icke alt för stoora troo settia skulle, lickvel kunde han thessheller icke haf-
vat fördragh, såsom man må merkia af een handel, soin hadhe sigh medh een Dansk man,
benembd Ingmar , ty tienne Ingemar säijes hafva varit honom så kär och välbetrodd, at
lian gaat gifva honom sin egin syster Elin till hustro, och satte honom ther medh ölver sin
godlia infödda män; men samme Ingemar skall icke heller stoort bettre hafva brukat sådhana
Konuugens välgerning ähn Peder Porsse ; ty medh sitt högmodh , och the Svenskes förach-
telse kom han till väga, först een ganska stoor vedervillia, och sedhan ett så skadcligit up-
roor, ther öfver hart sielfver och monga medh honom foro illa, hvilket ährende sigh så
förlöp.
När thenne Ingemar så upsat var, och sådhana sit vilkor icke annars brukade, än som
nu sagt är, nembliga the Svenska alt under ögonen och till förträt, gingo naghre af samma
Svenske, the som förnembligast och ypperst vore, synnerligha the Folkungar som ännu vore
mechtige, till Konungen, bådhe och förmante honom alfvarligha, at lian till fremmande män
icke så stoor troo seltia ville, och them så upsettia medh rijksens infödda mäns, och sine
trogne undersåthers förachtelse, men theras taal vart fögho achtat. Eij thes mindre talade
the och Ingemar till, at han sitt högmodh och stoora sinne aflåta ville, och icke så snöpli-
gha förachta the Svenska, som honom i hvar stadh vore jempngodhe, hvar the ellies ieke
vore bettre. Men elfter the ju af honom ingen annor svar fingo, än ond och alvogb, skil
des the vidh honom hans hufvudfiender, lijka then som the achtadhe ondt, ehvar the retts-
liga kunde komma sin mödho vidh, Någlion tijdh ther elfter begaf thet sigh, at Drottningen
Helevig kom nidh till Skara, till at undfå sin Fader Grefve Geerd, som ther lör henne tå
stadder var, Ingemar Konungens mågh var och ther tilstädes, sampt medh monga andra, syn
nerligha af the Folkungar, ncmbligha, Herr ^fohan Philipsson , jfohan Karlsson , Amundh Tur es on
och Herr Philippus af Knuteby u), ty man förvente ther Konungens tillkommelse ; men eli
ter the Folkungar som Ingemars fiender voro, tycktes nu hafva fått tillfälle, till thet the
Ienge hafva halft i sinnet emoot honom, gingo the till och slogo honom ther filial , grepo och
så Grefve Geerd, och läto honom komma fången till Ymseborgs slot i förvaring, men
Drottningen flydde ther in i itt Kloster, och sedlian the alt thetta giort hadhe, försambla-
dhe the myckit folck och bestallade Jöneköpings slot , och är meeningen at Kon. Waldemar
skall här hafva varit medh vj bådhe i rådh och dådh.
När
I
q) Heic desinit Cod. 6 . i) Ita Ol. Petr. p. 2Ö2. Chron. Rhythm, p. i6:sina
r) Cfr. Er. Ol. p. 62 et Ol. Petr. p. 252 , qui hoc Frändekona. Eric. Ol. p. 62: Consanguineam suam,
argentum id ipsum, quod Erico Magnus debebat, fuisse u) Ita omnes nostri Codd., vulgo Rumby. In Cod.
narrant. 3. h. 1. rasura: superscriptum est; Hörningsholm, sed pag.
s ) Codd. 5 , 7. desunt: hvilket . : . rätt var. sequente Knuteby remansit.
v) Codd. 4 , 8. desunt: bådhe . • • dådh.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.