jQ LAURENTII PETRI
strax skulle draga tillhaka medh tliet folck som lian nu hade quart hoos sigh, försarnblandes
meera ther till,-och sedhan han sigh a ther försterckt hadhe, komma igen, och göra fienden
ytterligare mootstånd, men han bief ta så häpin, at han ingalianda kunde tilltaga, uihun
öfvergaf strax folcket och altsammans, och flydde in ålh Vermeland, men när lo!eket i så
motto af sin herre öfvergifvit var, drogo the tillbaka in i Nerike och förskingrades. Eme
dan hölt Hertogh Magnus sin koos fram, och hadhe ta så botat ketsiarna, at Konungen odi
Drottningen fast svedh effter; när han tå framkommen var, dit som Konungen sielf legat ha
de och fick veeta at han var flydd, sände han strax een hoop folk i väg effter honom, the
kommo på honom ther han een affton satt öfver bord, grepo honom, och förden till flie
ras Ilerra. När han ta kom för Hertogen, beddes han nådh, och antvardade heela rijket i
hans bender; thertill svarade Hertogen sachtmodeligha säijandes: bladen i låtit migh blifva till
frids, och icke så myckit lydt edhra hustro elfter, som migh hatade, sa hadhe thetta som nu
skedt är, väl blifvit tillbaka, dock vill jagh så giöra emoot eder i thetta fallet, at ingen
skall migh medh retto kunna skylla. Och kallade strax tillhopa rijksens rådli, och giordc tå
medh theras samtyckio medh Kon. Waldemar een sådhan semio och förlijkningh, at alt thet
som nedlian Tijvedh och Kohlmord är, thet skulle Konungen behålla, men tliet andra, hvadh
ofvanlöre och nordan thesse skogar är, thet skulle Flertogh Magnus beholla, thermedh skulle
the tå vara aldeles väl förlijkte.
Uthi Kon. Waldemars tijdh âhr 1255, blef Biskop jferl i Upsala dödh, och vart bc-
grafven i Sigtuna Kloster, under ihenne Jerl upkom the Kaniker i Upsala, som kallades
Seculares, ty tillförende var ther itt annat slagh, som man plägade kalla Regulares.
Ähren 1267 bief Biskop LaurentZ i Upsala dödh, som var then ottonde Erchiebiskop
och vart han begrafven i Eenköping, elfter som han ther een Grå Munck varit hadhe, förr
än han blef Biskop. Folcke eens myndigh Riddares son i Sverige som heet Herr ^fohan Engel,
och var Byrger Jarls närskylde frende, blef tå then nijonde Erchiebiskop i Upsala: under ho
nom eller och litet tillförende än han vart Biskop, flottes Biskopssätet ifrån gambla Upsala
ock till Östra Århuus, thet sedhan vart kallat Nya Upsala, och effter tillförendhe icke vore
fleere än fyra Kaniker, bestehe han thet så at the vordo tolff. Under samma Erchiebiskop
Folcke, åhren 1273 vordo S. Erichs been, uptagen i Gambia Upsala ther han föist begrafven
vart, och förde till Nya Upsala; men effter sâ long tijdh, nembl. Öfver hundrade åhr sigh
förlupit hadhe, ifrån thet han ther begrafven blef, och then tijden ta hans been blef upta
gen, kunde ther fögo been vara för handene, såsom och någhre skriffter ther i kyrkione aro
fundne, thet samme betyga, nembl. at uthi S. Erichs graf ingen been voro fundne, utlian
någhre ganska små, hvadan ock tå the stoore been, nembl. bådhe hufvudskåål och heela leg-
geer kunne kompne vara, som man uthi alle stoore samquembder uthi Upsala i förtijden
hafve plägat betee folckene, under thet skeen at slijkt skulle vara S. Erichs beeng). När
thesse been således uptoges, skall Kon. Waldemar sielf varit tillstädes, och sedhan fast nion-
ge af the myndigste i rijket A). Och blef tå Erchiebiskop Folcke dödh åhren 1276, och vart
begrafven i Upsala.
84. Magnus, Kon. Waldemars broder, skall strax effter thenne förlijkning, som en part mee-
Magnus na vor det keest till Konungh i Sverige, och krönt i Upsala Pmgesdagh åhren 1277 i) o( h
hösten näst effter, Mårtensmässo tijdh hollit bryllop i Calmara medh Högborne Jungfru Helcwig
g\ Cod. 7 addit: må under vara. Cfr. quæ de hac
re disseruit Scheffer us in Upsalia Ant, qua, Ups ,66b.
p. 178 ubi ipsa Costri verba, quibus dub,a de reliquus
Erici movet, adlulit, sed ”Auctori Anonyme Compendio
sas Historias’ 1 tribuit. Idem tamen Laurentii I etn Chi o-
nicon non ignoravit; Svecia Litterata- Holm. 1680. p.ab.
1 C) Chron. de Archiep. apud Benzelium in Monum:
P• 199- . .
i) Ita Cod. 7. reliqui omnes 1272, quod tamen in
Cod. 1. recentior manus in 1277 mutavit. Ceterum
confusam his annis rerum gestarum seriem non facile
expedies. Cfr. Er. Olai. p. 61 et quæ ibi observavimus.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.