74 
LAURENTII PETRI 
men hafva varit nembd Agnafijt, såsom tillforende omtalat är q). När tå thenne Högloflige 
I 1 ursten Byrger Jarl hadhe på sins sons Kon. Waldemars vegna regerat rijket i fempton åhr, 
blef han dödlig och vart begrafven i Alwastra rj åhrorn 1266. 
Men sedhan Byrger Jarl dodh var, och Kon. Waldemar begynle sielf föra regementet, 
fick tiiet strax itt sembre lagh, ty medh honom var hvarken thet sinnet eller förstånd som 
hans Fader hadhe, och som then farlige lägenheeten tå var, ock. krafde. Then Danske 
Drottningen Sophia säijes ock hafva hulpit till medh, i thet at hoon togh till medh at hata s) 
svårligba Konungens Bröder, och kom thermedh till vägha, at the medh gods och lähn syn- 
drade sigh ifrå Konungen t), sökiandes hvar sitt besta medh Chronones merkelige skade. Bengt 
som var then älsta nest Konungen, vart skickat till Hertogh Öfver Finland, Magnus kalla 
des Sveriges Hertoge, effter som någhre för honom then TituI hafî't hadhe, och kom på hans 
deel Nyköping, Södermanland och någhot annat meera hvadh honom var beläget. Erich 
fick ock itt gott stycke land thet honom var tillagt, och lychtades så ther medh j när hvar- 
dera hade fått sin afbytta deel, at Konungen synes een ringa fördeel hafva för Hertogarne, 
hvilket väl oek een orsak var till ovillian som sedhan ther emellan upkom. 
Thertill var ock Hertogh Magnus een ganska snell och skickeligh Förste, then sigh och 
sitt hoff väl så ståteliga hölt som Konungen, och på thet hans tiänare uthi krigshandel sä 
myckit skickeligare vara motte, lät han them ju som offtast öfva sigh medh torney, stäckande 
och bräckande, rännande, medh fechterij och allahanda hoffverk och ridderspeel, theral han 
bekom itt stoort och herligit lofordh, så at alle och helst the besta fingo lust at tiäna honom, 
ther medh han tå meer och meer kom sigh före, och vart ganska mechtigh, så at Konungen 
begynte bära fara för honom , ocli hölt then misstyckio, som han hadhe till honom, icke lengre 
inne medh sigh, uthan lät sigh ganska offta och uthi mongahanda motto uppenbarligen ther 
medh bemerkia. Thenne ovillien som uthi sä motto begynte först till at vexa Konungen och 
all lians bröder emellan, skulle Drottningen medh sin godhe ordh och meeklan afstyrt, livar 
hoon som een from Furstinna hadhe velat sigh här utlji skicka, såsom henne tå var mögeli- 
git, men Iioon giorde icke thet, uthan heller tvert emoot upblåste och förökade honom myc 
kit meer på bådha sijdhor, ty hoon eggiade Konungen emoot Hertogarna, och åther them 
emoot honom, ty allrigh kom någhon af them sa på taal, at hoon låt ju sigh medh the ord 
bemerkia, som them voro till spott och smäleek, och hadhe boon gifvit the två brödren hvar- 
thera, Magnus och Erich, sitt besynnerliga ökenampn, Hertogh Magnus kalladhe boon -Räts 
le b ötare, therföre at han var någhot svart hyat och mager vext, och Hertogh Erich kal 
lade hoon Inte«j, och kunde boon allrigh fåå thet af sigh, at hoon gaat gilva them någhot 
venligit ord, så stoort var hatet som boon hadhe till them. 
Nu thessförinnan thet stodh och blefe), hende sigh at Kon. Erich af Danmark, Drott- 
ningh Sophias Fader vart dräpin af sin broder Abel, och hadhe samme Kon. Erich then tijdh 
tvä andre döttrar effter sigh ogiffta, then eena heet Agnif, then andra Jutta, thenne Jutta 
begynte få een stoor trengtan hijt i rijket till sina syster Sophia, och äudoch hennes för 
myndare stodo ther Iiårdt emoot, villiandes låta henne komma till höglofligit x) gifftermåhl, 
lickväl effter hoon blef styf på sitt upsåt, och ingalunda annars ville vara till frids, moste 
the tå låta henne betemia, synnerligha medan boon gaf före, at hoon uthi reenlefnads stad 
ga lefva ville. När tå Kon. Waldemar lick spöria hennes tillkommelse, sende han uth emoot 
henne the förnembligste och ährligste som tå voro lör handene, Riddare och Svenner, Fruer 
och Jungfruer, och lät undfå henne medh all then vyrdningh som een sådan Högboren per 
son, och ther till medh hans svägerska, väl höide, och i så motto bevijsas kunde, men then 
oreene anden Diefvuten, som ingen tillfelle försumma plägar, hadhe sigh och här Iramme, ty 
af 
q) Vide supra p. 42 et qure ibi annotavimus. u) Codd. 3. G. male: Jute. 
r) Warnhem, Cfr. Er. 01. p. 55. v) Perperam Noster ita loquitur, quasi hoc tem- 
s ) Cod. 4. addit: och förjaga. Cod. 6 : ocii iörackta. pore interfectus esset Ericus Piogpenning, qui jam 
t) Birgerus jam antequam moliretur provincias A. 1260 interiit. 
inter filios dividendas statuit, ut intelligere licet ex x) i. e. Nobile, Er. 01. p. 56. Codd. 1 . b. 8 . 
Bulla Alexandri IV. Celse Bullar, p. 76 . Ilölveligt.