t 
SVENSKA CHRÔNICA. 
7 3 
the medh så dyra eeder stadfest äro , obrotsliga holla9 vidh macht, theslikest och at in 
gen skall någhot ondt göra, på thet gott må komma ther af; ty satte Byrger Jarl, medh så- 
dliana ords och eeds brott, een fieder i sin hatt, then honom icke myckit väl stodh. Ja, 
then i framtijden icke heller myckit väl bekom hans barnom och effterkommandom , ty så 
som Gudh seger i bodordet, at han varder honom icke oskylligh hollandes, som hans narnpn 
fåfengt brukar, så gick thet ock visserliga här medh, som vij framdeles val varde förnimande. 
Men så stoort misshagh skall Biskop Kok fått till thenne handelen , at han aldrigh effter then 
dagen hafver velat bruka sitt Biskopsembete, uthan gaf strax öfver bädhe stohl och staaf, och 
förnötte hvadh quart var af hans lijfstima uthi sorgh och ruelse. 
Men at thesse Folckungar läto sigh så bedraga, vulte myckit at theras Capitener Karl 
icke var ta vidh handene, och ändoch han thet sedhan gerna hempnat hadhe, likväl effter 
Jarlen var sä mechtigh , kunde han ingen deel företaga, uthan moste falla till fögo, och kom 
så ther till omsider, at Jarlen vart medh honom till frids. Doch lickväl giorde then otroo, 
som Jarlen uthi så motto på Junker Karls vcnner och skyldemän, the Folckungar, begått ha 
de, så myckit af sigh, at han allrigh sedhan till honom någhon fullkomligh troo settia kunde. 
Therföre gaf han sigh tå af landet till Iloffmestaren af Prytsen, och tå han een gång var 
medh the Prydske uthi een slachtningh emoot the Littover, vart han ther slagen, och gick 
honom thermedh som hans haatare Byrger Jarl thet gerna sågh. 
Ther effter när Kon. Waldemar nu var så till ålders kommen, at han ville gå till 
Gifftermåhl, hadhe Byrger Jarl sine Legatee till Danmark, och bestehe honom ther Kon. 
Erichs dotter Sophia till bustro, och Yart strax hollit bryllop i Jöneköping, medh sådhana 
präål och Staat som sanken krafde. Men tå och sedhan så Icmge Jarlen leide, stodh ju rege 
mentet i hans bender, ty vordo och mong stycker, som till rijksens gagn och longliga bijj- 
stand hörde, af honom utrettat och bestell, såsom synnerligha thet han reformerade och 
bettrade Sveriges Lagbook, tagandes någhor stycker ther uth som ingen bestondigh grund 
hadhe, såsom then lagen om Jernbvrden. thet är at man medh bara hand, skulle bära 
itt glödande Jern, till at i sä motto bevijsa sin rett i tvifvelachtiga saker, oin man thet uthan 
skada göra kundte. Och tvertom settiandes någhor stveker therin igen, som bådhe af natür 
lich och Guds beskrefven Lagli hadhe sitt uhrsprung, såsom at Systren så väl som Brö 
dren ärfva skulle, livilket alt tillförende ifrån Hedenhöös intill then tijden icke hadhe varit 
effterlåtit. 
Men iblandh all annor stycker som Byrger Jarl rijket till ähro och longliga bestånd uth- 
rettat hafver, är thet itt medh thet lörnembligaste, at han af grunden lät upbyggia Stock 
holms stad och slott, hvilken för lägenheetenes skull är såsom itt låås, icke allenast för Mä 
laren, och hvadh för land och öijar ther omkring och uthi ligger, uthan också för heela 
Sveriges rijke. Till thenna lofliga gerningen var han förorsakat af thet skadeliga infall som 
fremmande folck och siööröfvare så offta giorde hijt in i Mälaren, förheriandes medh mord, 
roof och brand, hvadh som helst the räckia och öfverkonuna kunde, såsom thet skedda 
uthi Kon. Knuths tijdh, tå the upbrende Sigtuna stadh, och ihiälslogo Biskop i Upsala, 
och elliest offta bådhe förr tlietta fallet och sedhan. Dockskall man veeta, at Stockholm var 
icke så vidt begrijpit medh thet första, som thet nu är, uthan at staden tå icke var större, 
än then deelen är, som sedan vart kallat, och ännu kallas; Innan eller emellan Murarna. 
Then eene af thesse två murar var Ustan till uthmedh salta vatnet, och gick ifrå Slottet som 
upbygt var vidh Norra ström, alt intill itt Torn som stodh vidh Södra ström ofvan Jerntor- 
<ret, ther sedhan Svartmunka Kloster upbygdt var, men then andre muren var på Vester sij- 
dhone uthmedh friska vatnet, hvilken och thesslikes gick ifrå Slottet in till förberörda Torn , 
och emellan thesse två murar bodde stadsfolcket; sedhan är tå staden förökat och på påh- 
lar npbygd, som nu är för ögonen. Man seger at staden skall Iiafva fått thet nampnet 
Stockholm, af een lijten holme som ligger i Norra ström; sombljge meena, at then holma 
ther staden stââr uppå, skall så hafva heet. Uthi Kon. Ingemars historia saijes thenne hod- 
Totn. II. 
n. 19. 
men