Full text: Scriptores Rerum Svecicarum Medii Aevi (Tomas 2)

SVENSKA CHRÔNIKA. 
63 
Swerker gamble vart af Östgötharne först uthvaldh till Konungh, och sedan samtyckt 
ver heela rijket. Ty han var een myndigh man, och af stoora siecht, som een part merna, ker 
änta at nogra äro som säija, at han skall Iiafva varit een rijk Lähnsmans son &), som dock Gamle 
ingalundha är till trooendes. Förste tijden pä hans regemente var roligh, sä al han intet 
örligh förde, antingen till at iörhärja andra, eller sigh och sitt njke försvara; ändock at itt 
ftvcke giorde han Kon. Sven i Danmark, theraf örligh var lörrnodandes , livar samme Kon. 
Sven icke så myckit liadhe halft till skaffa medh uproor och inländskt krigh, hvilket slycke 
sigh sä förtlop. Förbern. Kon. Sven hadhe troolåfvat sigh een välboren och ganska däijcligh 
jungfru i Norrige benembdh Ulvidh, hvilket när Kon. Sverker hade fatt veeta, hadhe han 
ock sitt budh uth om samma jungfru och ehvadh sätt och lämpo han brukadhe i saakene, thet 
lychlades thermedh, at Kon. Sven lop uthan vidli, och han fick jungfruna, lät strax löra 
henne heem till Sverige och giorde bröllop, och hadhe sedan medh thenne Ulvidh tree söner, 
Karl som elfter honom, vart Konungh i Sverige, Hans och Simon medh lliet vedernampnet Sijk, 
Byrger Jarls moderfader. 
När ta een godh tijdh lidit var pH åldren medh thenne Kon. Swerker, kom bottom ör 
ligh uppa af een annan Sven, som ta var vorden Konungh i Danmark, .af sådana orsak. 
Uert.igh Hans, then andre Konungh Sverkers son, hadhe spordt at een benembdh Karl, som 
1'Iöfvitsinaii var i Hallandh , hadhe een däijeligh syster, till henne fick han kiärleek, men fcïT- 
ter t b et , at han icke betröste vidli annat sält komma åth at främia sin onda villia, var hart 
till pä een tijdh, när lian hadhe spordt at förbern. Karl icke var hemma, slogh liier in medh 
liägot folk, togh mod voldh bådhe samma Karls syster och liustro, lörde them sa medh sigh 
in till Sverige, och sedan hadhe them ymse till boolskap a). Men någon tijdh tlier effter, 
när lian hegynte besinna at orâdh var gripit, sände han them bâdha tillbaka beem igen. När 
tâ och thetta klagat vart för Kon. Sven i Danmark, togh lian thet så illa vidli sigh, at han 
genestan beslöt boos sigh, villia thet medh thet första medh allmenneligit landskrigll liämp- 
na. Men när Kon. Swerker förnam, at Konungen i Danmark rustade sigh emoot honom, 
hadhe lian budh till honom om förlijknirigh för thet som skiedt var. Dock effter Kon. Sven 
förmärkte, at Swerker var nu fast gammal och föga för krigsman, och at saaken icke stodh 
myckit väl emellan honom och hans undersåther, för llietta våldtagande skuldli, så at the 
ock hadhe gått till på allmens stämmo och landstingh och drapit then Hertogh Hans, som 
gierningen giordt hadhe; ville han förthenskuldh ingen förlijkningh taga, serdeies medan lian 
och hade thet liopet, at han medh sainme tillfälle skulle komma till pass medh, at intaga 
heela Sverige. Thermedh rustadhe lian sigh tå medh ganska myckit folk , och drogh tlier- 
medli vintertijdh in åth Sverige, men när lian kom lijtet in orn tlien Smalcndske grändsen , 
fun han tber för sigh een sloor hoop bönder, som tlier liadhe för honom och lians haar* 
huggit brûla, ther medh bâcle för sådana bråta , så ock för snoöns skuldli som tå var gan 
ska diup, vart honom then reesan så svär, at han måste öfvergifvat och draga tillbaka igen * 
Och hadhe tå tagit een médita stoor skadha på sitt folk af frost och kiöldh. Thesslikcs 
giordhe ocli bötiderne sitt thertill, livadh the kundhe, ty Kon. Sverker ^äijes och ta hafva 
varit så förskräckt, bådhe för fienderne , så och för een part af sine egne undersåther, som 
hans son iliiälsjagit hadhe, at han ingensteds hafver tordt duka sigh up. Dock lyclitades thet 
svära toget så för Konungen i Danmark, at ther lian tillförendlie hadhe giordt sigh så viss 
uppa, at han strax skulle intaga Sverige, at thermedh icke allenast intet vart uthrättat, uthart 
han hadhe och ther till medh fått bådhe skadha och skam, och then så myckit större, som 
han så myckit större ordli tillförende ther af hadhe uthgå låtit, ja, han säijes och tillföre— 
, u . skola uthskifft hafva ymsom och allom landh och lähn , icke kommandes thet gamble or-, 
det ihugh : Man skall få Biörnen förre än han flåår honom b). 
Öm 
*j Saxo, r,XIIt. p. a44. Sneretionem qitehdam rrte- o) ÎTaec et sequentia ex Saxone L. XIV. p. 265 . 
diorri inter Sveones loco natum. Cfr. Cat. Reg. 2 . 4.5. b) Cod. i. 4. Man skal icke ili björnen för «J 
»t G. Eric. 01. p. 43. 01. Petri p. aio. han ßar honorai
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.