SVEKSKA CHRÔNICA. 
6l 
skall samma Gutha alt sedan boon således åther kom, lefvat i reenlefnat alt in till döda da 
gar o), uthi Guthems Kloster, hvilket af henne heets funderat och så nämpt vara, ther hoon 
ock elfter sin dödh vart begrafven. 
Så tyckes och thenne Inge vara then samma, som talas om i S. Eskils Legenda p) ; och 
säijes at Blodh-Sven , thet är Kon. Sven Ulffson i Danmark (som een part meena) q) skall hafva 
honom fördrifvit. Någre andre meena, at then samme Blodhsven, icke skall hafva varit Ko- 
nungh Sven i Danmark, som säijes hafva varit een godh Christen man, uthan hafver varit 
nogor Tyran här inlands, som thesemellan Konungh Inge dödh var, och hans broder Hal- 
steen kom till rijket, ville trängia sigh till regementet, och uprätta hedniska villo igen. Af 
hvilkens tillskyndan och befalningh ihiälstenat vardt i Strängnääs på then platsen som kallas 
Kongsberget, then helge Biskop S. Eskil, som skall uthi S. Sigfrids tijdh, eller något lijtet 
therefiter, hijt kommin vara af Engelandh och alt här till lefvat. Thenne samme Konungh 
Inge skall och hafva fördt örligh medh the Danska om Skåne, vunnit thet igen, dock icke 
längre thet behollit än try åhr, ty han blef ther tå lörrädeliga rnördh om een natt i sin 
sängh; men tå Yestgötherne lingo thet spörja foro the strax in i Skåne, tijt som han slagen 
var, togho hans lijk och förde thet till Varnheem och begrofvo thet r)* 
Halsteen togh vidh rijket effter sin broder Inge, hvilken han och säijes så aldeles lijk 
varit hafva, bådhe på seder och sinne, som han var honom skyll till, ty han hafver varit aten 
een sachtmodigh, mildh, godhiertadh och from man, sa at han alltingh ladhe och lagadhe 
till thet bästa. Han var ock mechtigh nogh till at giöra hvad öfverträdelse honom lyste på 
sina fiender (såsom Jesus Syrach säger) och giordet icke thesheller ; ty gaf ock Gudh honom 
fridh för alla hans fiender, ja, han hadhe icke allenast sielf fridh för sigh och sine underså- 
ther, uthan han gaf och uthländskom, them som fridlösa vordne voro, fridh, tagandes them 
i hägn och försvar, såsom skiedde medh then fromme Guds mannen, Hertugh Knuuth , Kon, 
Haralds broder i Danmark/). Ty när han flydde undan för samma sin broder Haraldh, 
then honom stodh effter lijff och lefverne, vart han tå af Kon. Halsteen så undfången och 
hollen, såsom hans egen köttslige broder, fick ock så af honom hielp medh skip och folk e- 
moot sins faders fiender Ryssarna. För sådana sina margfaldiga dygder skuldh, vart han 
och så kär hållen af alla sina undersåther, at när han blef dödh, var ailment öfver heela 
rijket bådhe lioos höge och låg© een sådana sorgh och gråat, at hvar tycktes hafva mist sin 
egen naturliga Fadherj ty ma och then törsten kallas säll, som medh sådana ynnest skils 
vidh sina undersåther. Samrnalund äro och the undersåther sälle, som under een sådana 
Förste, länge lefva. Thet är några fremmande Chrönikor som innehålla at thenna Kon. Hal 
steen skulle genom uproor hafva vordet satt ifrån regementet/), men effter thet the ther 
bredhevidh ingen skääl hafva, äro våra egna Chrönikor meer till troendes. 
Philipput, Halsteens son, vart Konungh i Sverige effter sin fadher. Han var ock from, 7 a * 
fridsam och dygdeligh, alldeles sasom fadher för honom, och thermedh hadhe han och stoorijpp U# 
tyckio af alla sina undersåther, I hans tijdh regeradhe Kon. Knuuth, i Danmark, then the 
kallade S. Knuuth, hvilken och sina dotter Jngridh gifte hijt till Sverigis eenom medh the 
myndigaste som heet Herr Folke , af hvilko the Folkungar, som här effter komma på taal, 
kompne äro. Men af thenna Kon. Philippus veet man intet säija, annat än at han regeradhe 
sina undersåther så länge hans lifstijdh varadhe medh fridh, rätt och rättvijso. 
Inge then yngre , Philippi broder, vart Konungh i Sverige effter honom, then också godh 7& 
och from var, sine godhe och dygdesamme siecht inthet olijk. All hans tanke och omsorgh 
gick ther npå, at han måtte hålla sina undersåther vidh Lagh och Rätt, fridh och roligheet, 
såsom han väl förstodh, at hans konungsliga embete thet krafde, och hade han förthenskull 
varit 
o) Adam. Brem. p. 87. Saxo L. XI. p. 208, q) Ericas Olai p. 7 >j. 
Qui tamen Monasterium ab ea fundatum esse non r) Joh. Magnus L. XVIII. C. 11, 
tradiderunt. s) Cod. 1. addit: livilcken sedan och Konungvardfy 
jj) ßrev. Stregn. ad D. i\ Junii. Upsal. et Lin- then the kalla S. Knuth. Cfr Saxo, L. XI. p. u 1 3 . 
cop. ad D. 12 Junii. Arosiensj ad D. 6 Octobr. Scarens. t) Scholiast, ad Adam. Brem. p. 47. Krantziu* 
ad D. 8 Octobr. Edidit ex Cod. Mscr. Bibl. Ups, N. Chronica Regn. Aquilon. Francof. 1570. p, 3og. 
i 5 . Benzelius in Mon um. Ecclesiast. p. ag. 
Tom. II. II. l6.