58
LAURENTII PETRI
een gissnn , och giälla hvad hon kan, elfter yij uthi väre allmenncliga Svenska Chrönikor, in
tet hafve om bans dödh beskrifvit.
ßß - Amundh gamble , then och liadhe thet vedernampnet Kolbrånna, vart Konungh i Sverige
Gamble 1 ®®^ s ' n f^her OIoJF Skottkonungh, thenne räknas tor then andre Christne Konungen i Sve
rige, och ar een meeningh, at han skulle hafva bliiVit döpt i Norrige af een Engelsk Biskop
henembdh Rernhardus , soin uthi Oloff Tryggessons tijdh lieets hafva lördt Christendoinen tijt
in i rijket, och i döpelsen skall honom thet nampnet Jacob vordet gifvit, dock blef han alt
vidh sitt förste nampn, som svenskt och meera var i bruuk, sä väl i Konungaätten som el
jest. Thet vedernampnet Gamble, skall han theraf halva fatt, at han ganska länge i Sve
rige regerat hafver, och vart myckit gammal förr än han blef dödh. Men thet andra namp
net, at han kallas Kole bränna, skall hafva kommit theraf, som han uthgaf för een rätt
i Sverige, nembl. att all lagbrott skulle straffas medh brandh, sä at af hans huusom som sa
ker var, sa myckit skulle elfter mätismanna ordom affsyndras till brandh, som hans sak kun
de reesa z). Een underligh lagh synes thenna haf v a varit, ther sakören måtte komma ingom
till gagns, livarken mälsäganden eller androm, och skall thet uthan tvifvel hafva varit orsaken,
hvarföre thenna lagen icke hafver kunnat blifva varachtigh, at hon itt ringa skäl medh sigh
hafver.
Thenne Konnngh Amunds regemente hafver mesfedeles varit fridsamligit, hadhe och väl
. altsammans uth igenom så blifvit, hvar han icke hadhe lagt sigh så myckit uth för sin mågh a),
Kon. Oloff Haraldsson i Norrige, ty för hans skuldh togli han till feigda medh Kon. Knuut
i Danmark, sin Faderbroder, och kom sigh så ther utöfver på skadha och oroligheet, itt gott
skiffte, och hafver saken sig så förlupit.
Tå Oloff Haraldsson var kommen till regemente i Norrige, och therpå genom thet
Svenske gifftermalet hadhe fått een fullkomligli stadfästelse, effter han ock var een godh Chri
sten man, tyckte honom så, at han icke bättre och nytteligare kunde bruka sitt konungsliga
våldh och embele, än när han ther igenom sökte uprätta, uthbi’edha och stadfästa the styc
ker, som rätteliga hörde till gudomligh prijs och ähro, så at hans jordiska rijke måtte uthi
thet himmelska Christi rijke bygt och förvandlat varda, therföre var och väl thet hans forsto
och störste ornsorgh, at godhe och trogne predikare allestedes iblandh hans undersåther måtte
förskaffadhe varda, ja ther han foor omkringh till at skipa sina undersåthare lagh och rätt.
lät han sigh icke heller thetta, nembl. predikoämbete förtryta uthan ther han sågh the een-
faldiga behÖfde rättilse och undervisningh i gudomelige saker, tiente han theras svagheet ock
i så måtto, at han them uthi egin person bådhe rättade och lärde, och gladdes han ther myc
kit åth, nar lian sågh at folket sig ville lära och undervisa låta och handlade medh sådana
lijka vist som lian hadhe varit theras naturlige Fader, men tvertom the hårdnackadhe och o-
lydige , (hvilke alt för månge voro) straffadhe han icke medh orden allenast, utan också medh
hårda liandii, så at iblandh annor näpst han ladhe them uppå , dömbde han och alt hvadh
the åtte, löst och fast, under Chronona. Nu ehvadh heller han medh thenne handelen träd
de diupare i sakene, än lägenheeten väl lida kunde eller ey, veet inan icke så enkannerliga
afsäija, likväl hände thet här, som och altidh gierna plägar, att han medh sådana allvarsam-
hcet upväckte emoot sigh een godh deel, af them som myndigast voro uthi rijket, så at the
begyntc mellan sigh handla och rådslå, huru the måtte skillia honom ifrån rijket, och på det
the måtte få thess bättre framgångh med thetta anslaget, hadhe the hemliga sitt bodh till
Kon. Knuut i Danmark, beklagandes sigh svårliga öfver orätt och öfvervåldh, som the sampt
medh lieela rijket lijdha skulle af theras Konungh, i thet han trängde them ifrå theras gam-
l)[a friheter, troo och gudstjenst £) införandes them een ny läro och troo, af hvilka theras
föräldrar aldrigh vist hadhe, at han och härmedh gick them så hårdt effter at han them alla
giorde arflösa, som medh sådana olideligh stycke icke ville vara till frids. När Kon. Knuut
sådana theras klagomåhl hört hadhe, ändock han väl förnam, at thetta altsammans gick al
Christendomen ,
z) Tantum quanti lis ejus esset æstinianda; b) Cod. i: ifïâ theras goda gfmibla sedvänior, ifra
Sâ mycket som hans sak kunde ga till. Dcsid. lagh och rett och synnerliga iJ'râ theras troo och
ap. Ihre. Gudstjenst.
a) Heic pro Affini, Svåger usurpatur.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.