Full text: Scriptores Rerum Svecicarum Medii Aevi (Tomas 2)

58 
LAURENTII PETRI 
een gissnn , och giälla hvad hon kan, elfter yij uthi väre allmenncliga Svenska Chrönikor, in 
tet hafve om bans dödh beskrifvit. 
ßß - Amundh gamble , then och liadhe thet vedernampnet Kolbrånna, vart Konungh i Sverige 
Gamble 1 ®®^ s ' n f^her OIoJF Skottkonungh, thenne räknas tor then andre Christne Konungen i Sve 
rige, och ar een meeningh, at han skulle hafva bliiVit döpt i Norrige af een Engelsk Biskop 
henembdh Rernhardus , soin uthi Oloff Tryggessons tijdh lieets hafva lördt Christendoinen tijt 
in i rijket, och i döpelsen skall honom thet nampnet Jacob vordet gifvit, dock blef han alt 
vidh sitt förste nampn, som svenskt och meera var i bruuk, sä väl i Konungaätten som el 
jest. Thet vedernampnet Gamble, skall han theraf halva fatt, at han ganska länge i Sve 
rige regerat hafver, och vart myckit gammal förr än han blef dödh. Men thet andra namp 
net, at han kallas Kole bränna, skall hafva kommit theraf, som han uthgaf för een rätt 
i Sverige, nembl. att all lagbrott skulle straffas medh brandh, sä at af hans huusom som sa 
ker var, sa myckit skulle elfter mätismanna ordom affsyndras till brandh, som hans sak kun 
de reesa z). Een underligh lagh synes thenna haf v a varit, ther sakören måtte komma ingom 
till gagns, livarken mälsäganden eller androm, och skall thet uthan tvifvel hafva varit orsaken, 
hvarföre thenna lagen icke hafver kunnat blifva varachtigh, at hon itt ringa skäl medh sigh 
hafver. 
Thenne Konnngh Amunds regemente hafver mesfedeles varit fridsamligit, hadhe och väl 
. altsammans uth igenom så blifvit, hvar han icke hadhe lagt sigh så myckit uth för sin mågh a), 
Kon. Oloff Haraldsson i Norrige, ty för hans skuldh togli han till feigda medh Kon. Knuut 
i Danmark, sin Faderbroder, och kom sigh så ther utöfver på skadha och oroligheet, itt gott 
skiffte, och hafver saken sig så förlupit. 
Tå Oloff Haraldsson var kommen till regemente i Norrige, och therpå genom thet 
Svenske gifftermalet hadhe fått een fullkomligli stadfästelse, effter han ock var een godh Chri 
sten man, tyckte honom så, at han icke bättre och nytteligare kunde bruka sitt konungsliga 
våldh och embele, än när han ther igenom sökte uprätta, uthbi’edha och stadfästa the styc 
ker, som rätteliga hörde till gudomligh prijs och ähro, så at hans jordiska rijke måtte uthi 
thet himmelska Christi rijke bygt och förvandlat varda, therföre var och väl thet hans forsto 
och störste ornsorgh, at godhe och trogne predikare allestedes iblandh hans undersåther måtte 
förskaffadhe varda, ja ther han foor omkringh till at skipa sina undersåthare lagh och rätt. 
lät han sigh icke heller thetta, nembl. predikoämbete förtryta uthan ther han sågh the een- 
faldiga behÖfde rättilse och undervisningh i gudomelige saker, tiente han theras svagheet ock 
i så måtto, at han them uthi egin person bådhe rättade och lärde, och gladdes han ther myc 
kit åth, nar lian sågh at folket sig ville lära och undervisa låta och handlade medh sådana 
lijka vist som lian hadhe varit theras naturlige Fader, men tvertom the hårdnackadhe och o- 
lydige , (hvilke alt för månge voro) straffadhe han icke medh orden allenast, utan också medh 
hårda liandii, så at iblandh annor näpst han ladhe them uppå , dömbde han och alt hvadh 
the åtte, löst och fast, under Chronona. Nu ehvadh heller han medh thenne handelen träd 
de diupare i sakene, än lägenheeten väl lida kunde eller ey, veet inan icke så enkannerliga 
afsäija, likväl hände thet här, som och altidh gierna plägar, att han medh sådana allvarsam- 
hcet upväckte emoot sigh een godh deel, af them som myndigast voro uthi rijket, så at the 
begyntc mellan sigh handla och rådslå, huru the måtte skillia honom ifrån rijket, och på det 
the måtte få thess bättre framgångh med thetta anslaget, hadhe the hemliga sitt bodh till 
Kon. Knuut i Danmark, beklagandes sigh svårliga öfver orätt och öfvervåldh, som the sampt 
medh lieela rijket lijdha skulle af theras Konungh, i thet han trängde them ifrå theras gam- 
l)[a friheter, troo och gudstjenst £) införandes them een ny läro och troo, af hvilka theras 
föräldrar aldrigh vist hadhe, at han och härmedh gick them så hårdt effter at han them alla 
giorde arflösa, som medh sådana olideligh stycke icke ville vara till frids. När Kon. Knuut 
sådana theras klagomåhl hört hadhe, ändock han väl förnam, at thetta altsammans gick al 
Christendomen , 
z) Tantum quanti lis ejus esset æstinianda; b) Cod. i: ifïâ theras goda gfmibla sedvänior, ifra 
Sâ mycket som hans sak kunde ga till. Dcsid. lagh och rett och synnerliga iJ'râ theras troo och 
ap. Ihre. Gudstjenst. 
a) Heic pro Affini, Svåger usurpatur.
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.