54
LAURENTII PETRI
ock strax uthan all fördröijelse så bestälte härom, at then godhe och gudfruktige mannen
S:t Sigfridh som tå var Biskop i Eborach in) sampt medh några andra godha och gudfruch-
tiga män, togo sigh thenna resona uppâ, och kommo här i landet, ta man skrefF ährtalet
effter Christi byrdh 98g. När the tå kommo till Konungen, vordo the ganska väl fägnadhe,
och var ther medh icke långt lijdit uppå, förr än samme Kon. Oloff, effter nödtorfftigh un-
dervijsningh, lät sigh döpa af S. Sigfridh, uthi een källo vidh Huseby uthi Westergöthland,
hvilken och ther af vart kalladh S. Sigfridhs källa.
Sedan begynte S. Sigfridh, sampt medh sina föllieslager, alfvarliga till at predika, först
ther nidh i Westergöthland, ther the först hafva kommit i land, sedan ock uthi andra
landsendar här och ther uthi rijket, och finge the tå genom Guds nadh, och Kon. Oloffs
biståndh, ther medh een ganska stoor framgångh. Dock hafver thet icke thes3 heller alstin-
ges lätteliga och uthan alt mootståndh tillgått, uthan såsom Christus i Skriftens kallas een
stötesteen och förargelse klippa : Item itt geensäijelses tecken n) , så hafva och thesse Christi pre
dikare visserliga måst lijdit af mångom geensägen och motståndh, hvilket och nogh merkiandes är,
af thet som skiedde på the tree S. Sigfrids Systersöner, som strax på samma tijden dräpne
vordo vidh Wäxsiöö; sammalundha och then fromme Biskopen S:t Eskill, som någon tijdh
ther effter ihielsteenat vart i Strengienääs. Ja thenne geensägen och mootståndet hafver
icke varit på färde i S. Sigfridhs tijdh allena, uthan thet hafver och väl så blifvit een långh
tijdh effter hans dagar, therföre at thet gamble afguderij, som genom så långh tijdh och all
mans medhåld till een så stor krafft och rootafäste kommit var, icke så brått och genom
så ringa arbete kunnde uthrymdt och afdrifvit varda, och ändock Konungh Oloff sigh intet
försummat hafver, uthan väl giort til sakena, hvadh een gndfruchtigh och Christen Öfver-
heet giöra borde, och altijdh böör, bädhe medh Christelige stadgar och annat, lijkväl effter
menniskiors hiertan ock något annat behöfva, nembl. then Helge Andes besynnerliga nådh
och gåfva, ther the rättsliga omvände och förnyadhe varda skola, hafver man medh uthvär-
tis fordringh icke längre kunnat komma hoos meenige man, än som samme Guds Anda och
nådhe fogat och medgifvit hafver. Thet hafver ochsa uthan tvifvel varit een orsak, icke then
ringaste, hvar här medh så långsamliga och trögliga är tillgångit, at sädhen (som Christus
säger) hafver varit mycken, och arbetarenar fåå, ty förr än thet ther tilkomma kunde, at
prester och predikare allestedes öfver heela rijket effter nödtorfftigheeten förskickadhe vor
do , hafver sigh nu een godh tijdh förlupit. Ty goda Lärare skakar man icke nider af
trään; the aro seent och medh myckin mödho upfodde, som til sådana embete rätteliga
tiena kunde. Målet som the fremmande predikare icke hafva så hastigt kunnat lära och rätte
liga tala, hafver och varit saken till hinders. Ty ändock at Engelska och Svenska komma
väl i någre ordh öfver ens ännu i dagh, och tå til efventyrs något raeer ennu, likväl eff
ter thet icke nogh är til itt fulkomligit förståndh eller taal hafve samme främmande predi
kare måst bruka tolk, när the för folket något tala ville, eller ther the och ändteliga
theras egit måhl bruka skulle, kan hos meenige man icke så fullkomliget förståndh på
theras taal och predikan fölgt hafva, som nog var af nödene. Dock ehuru här om varit,
eller icke varit hafver, så blef likväl under thenne fromme Konungen så myckit giordt till
saaken, förmodelst Guds krafftige biståndh och thenne trogne predikarens flijt, at then Chri-
steliga troona fick här öfverhandena, och hednisk vahntroo och afguderij måste gifva vun
nit ju hoos bästa deelen, och så fierran at thet uppenbarliga hvarken brukat eller hördt
varda matte, till thess thet ta omsider alstinges afkom, och gifve Gudh! at thet så vist ther—
vidh blifvit hade, och een annor villo föga mindre icke haöe i staden upkommit igen; så
som dock genom Påvens väsende alt förmyckit skedt är. Thetta må nu så korteliga vara
talat om thet förste och ypperste stycket, som under thenne Konungh Oloff Skottkonungs
regemente i Sverige skiedt är, så myckit som thenne andeliga saken vidkommer. Nu vill
man och så tala lijtet om thet verldsliga.
Och
m) Eboracum, Hodie York. Cod. 2 . 5. 7 n) Cod. 2 . 5. 7 . itt gräseligt tecken, hvilko emotsagt varder,
mal« : Eberath.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.