52
LAURENTII PETRI
drifvit hafver genom Runokonst och trulldom, effter som ännu i dagh plägar saijas om the
Spå-Lappar , at the kunna sälia böör, hvem the villia.
Erich Erichs son , som vart kalladh Segersåll, blef Konungh i sins fadhers stadh,han haf-
Erich ver varit een stridssam och väldigh Krigsförste, fört örligh och krig uthländis, medh månge
finnar, Lijfländer och Esthar, Churländske, och fleere af the landsändar vidh östra siöön ,
och ehvadh han hafver uppå slagit, så är ju honom altijdh i så måtto effter hans egen villia
gångit, så at han all thesse landen skall hafva rned väldiga hand intagit, och i allan sin
lijfstijdh så behållit; hvarföre honom ock thet vedernampnet Segersåll gifvit vart. Han skall
och hafva örligat in på Danmark, förjagat Konungh Sven, och tagit Rijket in, hvilket han
och intill sin dödeliga afgångh behållit hafver. Men sedan han dödh var, fick sannne Ko
nungh Sven, som länge och mångestädes hade farit och flutit, Danmark igen.
Erich Års&ll, then ock Steenkill heet, vart Konungh i Sverige effter sin fadher Erich Se-
Erich gersäll. Thenne Konungh Erich hafver varit een märkeligh och rättsinnadh Förste, intet
ringare, ja, i sanningen fast yppare medh upsåth och anslagh , än fadher för honom; ty sa
myckit fadren ther på arbetadhe, at han sitt verldsliga och förgängeliga Rijke löröka och för
vidga måtte, sigh till prijs och lofordh ; så myckit skall sonen, nembl. thenna Steenkill,
vinlagt sigh therom, at Guds Sons andeliga eviga Rijke, iblandh alla hans undersåther måtte
rätt planterat, och sedan meera tillväxa och utspridt varda, Gudi till prijs och ähro , och
mångom man till sanskylliga tröst och eviga Saligheet. Ty när han sågh, at säden var ganska
myckin, (som Christus säger) och arbetarne ganska fåå, eller på then tijden allsinge uthi
hans Rijke, och thet nu i een så långh tijdh , nembl. alt sedan hans förfadher Kon. Biörn
regeradhe i Sverige, under hvilken Ansgarius , medh sine medhielpare här predikat hafver ,
förskickadhe han ock budskap till Biskopen i Bremen, begiärandes , at han några predikare,
lijka som hans förfadher Ansgarius tillförene giort hadhe, liär in i Rijket ville komma lata.
Af thenne Konungh Erichs begiäran, lät samme Biskop sigh beveka , och lörskickade
strax hijt in i landet två godhe lärde Män, Adelvardh och Staffan, hvilka här och ganska väl
bådlie aff Konungen sielff, och' sedan af mångh from menniskia fägnadhe voro. Begynnelsen
af theras predikan var i Sigtuna, och gick thermedh så lycksamliga till, at ganska många
togo vidh troona, och läto sigh döpa; först Konungen sielf, och sedan andra flera till itt
mästa stoort tal, och är fast lijkt, at thenne Kon. Erich bekom tå medh döpelsen thetta an
dra Steenkilsnarnpnet, ther af at han medh döpelsevatn beslänkt och beguten vart, effter som
och elliest hafver varit sedher i förtijden , bådhe här i Rijket och annorstädes, at man vän
de them nampnet, eller ock gaf them ny bijnampn, som sigh ifrån theras villo och gamble
fördömmelige stadga intill Christi Troo och nya salighet vändt hadhe; såsom och sedan skiedde
medh Kon. Amundh , Olof Skottkonungs son, hvilken ock uthi döpelsen vart kallad Jacob, så
som häreffler sagt varder. Och må man väl theraf besinna, huru mange tå strax hafva
tagit vidh Christi troo , at på een tijdh tå Adelvardh holt mässa uthi Sigtuna, säijes hafva
vordet offrat på altaret till 70 lödige marker Silfver g.)
Tå nu Adelvardh och Staffan någon tijdh hade predikat i Sigtuna och theromkriug,
foro the upp till Upsala , at the ock thesslijkes ther predika och Troona plantera skul
le ; ändock ther för thet stoora och allmänneliga afguderij skull, som ther ännu tå stodh i
. floor, var större fara, hvarföre Konungen ock säijes hafva rådt therifrån, fruchtendes icke
allenast, huru them thermedh skulle varda tillgångandes, uthan också för allmänneligh up-
roor, effter som ock skiedde. Ty när Adelvardh och Staffan lijt kompne voro, och thet
stoore afguderij, som the ther funno, begynte till at (som väl värdt var) hårdeliga straf
fa, båro och så till efventyrs händer uppå, villiandes läggiat Ödhe, hoff sigh ther upp itt
så stoort buller och uplopp bådhe emoot them och Konungen, at thet icke förr och medh
mindre stillas kunde , än the bådhe, nembl. predikarenar och Konungen sielfver therölver
kommo om halsen. Thetta hadhe itt förlärligit anseende, likväl när man gifver rätteliga
acht på sakena, tå finner man härmedh intet synnerligit. Ty äfven som thenne fromme Ko
nungen, sampt medh sine predikare, tackat och belönt vardt för theras godha och hälsosam
ma
g) Chron. Pros.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.