Full text: Scriptores Rerum Svecicarum Medii Aevi (Tomas 2)

52 
LAURENTII PETRI 
drifvit hafver genom Runokonst och trulldom, effter som ännu i dagh plägar saijas om the 
Spå-Lappar , at the kunna sälia böör, hvem the villia. 
Erich Erichs son , som vart kalladh Segersåll, blef Konungh i sins fadhers stadh,han haf- 
Erich ver varit een stridssam och väldigh Krigsförste, fört örligh och krig uthländis, medh månge 
finnar, Lijfländer och Esthar, Churländske, och fleere af the landsändar vidh östra siöön , 
och ehvadh han hafver uppå slagit, så är ju honom altijdh i så måtto effter hans egen villia 
gångit, så at han all thesse landen skall hafva rned väldiga hand intagit, och i allan sin 
lijfstijdh så behållit; hvarföre honom ock thet vedernampnet Segersåll gifvit vart. Han skall 
och hafva örligat in på Danmark, förjagat Konungh Sven, och tagit Rijket in, hvilket han 
och intill sin dödeliga afgångh behållit hafver. Men sedan han dödh var, fick sannne Ko 
nungh Sven, som länge och mångestädes hade farit och flutit, Danmark igen. 
Erich Års&ll, then ock Steenkill heet, vart Konungh i Sverige effter sin fadher Erich Se- 
Erich gersäll. Thenne Konungh Erich hafver varit een märkeligh och rättsinnadh Förste, intet 
ringare, ja, i sanningen fast yppare medh upsåth och anslagh , än fadher för honom; ty sa 
myckit fadren ther på arbetadhe, at han sitt verldsliga och förgängeliga Rijke löröka och för 
vidga måtte, sigh till prijs och lofordh ; så myckit skall sonen, nembl. thenna Steenkill, 
vinlagt sigh therom, at Guds Sons andeliga eviga Rijke, iblandh alla hans undersåther måtte 
rätt planterat, och sedan meera tillväxa och utspridt varda, Gudi till prijs och ähro , och 
mångom man till sanskylliga tröst och eviga Saligheet. Ty när han sågh, at säden var ganska 
myckin, (som Christus säger) och arbetarne ganska fåå, eller på then tijden allsinge uthi 
hans Rijke, och thet nu i een så långh tijdh , nembl. alt sedan hans förfadher Kon. Biörn 
regeradhe i Sverige, under hvilken Ansgarius , medh sine medhielpare här predikat hafver , 
förskickadhe han ock budskap till Biskopen i Bremen, begiärandes , at han några predikare, 
lijka som hans förfadher Ansgarius tillförene giort hadhe, liär in i Rijket ville komma lata. 
Af thenne Konungh Erichs begiäran, lät samme Biskop sigh beveka , och lörskickade 
strax hijt in i landet två godhe lärde Män, Adelvardh och Staffan, hvilka här och ganska väl 
bådlie aff Konungen sielff, och' sedan af mångh from menniskia fägnadhe voro. Begynnelsen 
af theras predikan var i Sigtuna, och gick thermedh så lycksamliga till, at ganska många 
togo vidh troona, och läto sigh döpa; först Konungen sielf, och sedan andra flera till itt 
mästa stoort tal, och är fast lijkt, at thenne Kon. Erich bekom tå medh döpelsen thetta an 
dra Steenkilsnarnpnet, ther af at han medh döpelsevatn beslänkt och beguten vart, effter som 
och elliest hafver varit sedher i förtijden , bådhe här i Rijket och annorstädes, at man vän 
de them nampnet, eller ock gaf them ny bijnampn, som sigh ifrån theras villo och gamble 
fördömmelige stadga intill Christi Troo och nya salighet vändt hadhe; såsom och sedan skiedde 
medh Kon. Amundh , Olof Skottkonungs son, hvilken ock uthi döpelsen vart kallad Jacob, så 
som häreffler sagt varder. Och må man väl theraf besinna, huru mange tå strax hafva 
tagit vidh Christi troo , at på een tijdh tå Adelvardh holt mässa uthi Sigtuna, säijes hafva 
vordet offrat på altaret till 70 lödige marker Silfver g.) 
Tå nu Adelvardh och Staffan någon tijdh hade predikat i Sigtuna och theromkriug, 
foro the upp till Upsala , at the ock thesslijkes ther predika och Troona plantera skul 
le ; ändock ther för thet stoora och allmänneliga afguderij skull, som ther ännu tå stodh i 
. floor, var större fara, hvarföre Konungen ock säijes hafva rådt therifrån, fruchtendes icke 
allenast, huru them thermedh skulle varda tillgångandes, uthan också för allmänneligh up- 
roor, effter som ock skiedde. Ty när Adelvardh och Staffan lijt kompne voro, och thet 
stoore afguderij, som the ther funno, begynte till at (som väl värdt var) hårdeliga straf 
fa, båro och så till efventyrs händer uppå, villiandes läggiat Ödhe, hoff sigh ther upp itt 
så stoort buller och uplopp bådhe emoot them och Konungen, at thet icke förr och medh 
mindre stillas kunde , än the bådhe, nembl. predikarenar och Konungen sielfver therölver 
kommo om halsen. Thetta hadhe itt förlärligit anseende, likväl när man gifver rätteliga 
acht på sakena, tå finner man härmedh intet synnerligit. Ty äfven som thenne fromme Ko 
nungen, sampt medh sine predikare, tackat och belönt vardt för theras godha och hälsosam 
ma 
g) Chron. Pros.
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.