SVENSKA CHRONIK A. 
At 
1er så slätt, at the aklrigh bättre gierningh hadhe giöra kunnat, än afveil thenna* ther the 
uthi så gräseligh måtto, emoot all bâdhe Gudomeligh och naturligh lagh, morde tlieras e- 
gen fader. ^ 
Domalder , Visburs son, vart sedan tagin till Konung i Sverige, ändock haii for thet grä- Do 
seliga mordet skull, som han bedref på sin fadher, var thet så alstinges illa värd, therföre™^® 1 * 
lyckades them ock sa pâ bâdhe sijdor. Ty, emedan han regeradhe, var hunger och dyr tijdh 
i Sverige öfver heela rijket sä svår, at han säijes aldrigh nägon tijdh varit svårare, men up- 
på thet sidsta, nar man begynte til afventyrs betänkia, huruledes misshandladt var i thet at 
then var tagin till konungsligh ähro, som medh aldrabästa och högsta rätt hadhe bort hår- 
deliga vordit straffat, är allom then meeningen kommen i sinnet, at sådan landsplågo affslijk 
misshandel skulle visserliga vara förorsakat; och at han förr icke kundhe stillas eller åther- 
vändha, än thenne Fadermördaren hadhe bekommit sitt tillbörliga straft. Medh sådana tan 
kar skola the ock gått till, tagit Domalder fatt, och offrat honom then afgudinnan Ceres 
till brennoffer, förhoppandes at the således medh mördarens dödh, hennes vredhe, som efFter 
hednisk villo lieets rådha öfver all årsväxt, vordhe förblidkandes o). Ty skall man thet ock 
så taga, at ändock thesse theruthi foro ville, at the således blotadhe falskom gudom, sä 
giordes likväl then rätta gudenom så fierran till villie, at then fick straff, som thet så väl för- 
tient hadhe, och nödgades nu sielf lijdha och undergåå thet, som han sinom fader tillfören- 
dhe giort hadhe. 
Domar, Domalds son, vart therefter upsatt till Konungh i Sverige; och säijes han frid- 4i* 
__ , . , . ., Domar 
samliga hafva regerat och lelvat. Meera veet man ock icke om honom at såija. 
Attii heets hafva varit Konungh efter Domar. Om hvilken uthi våra Cllrönikor myckit 
talat varder p), thet man förthenskull bestå låter, at thet uthi then förste Konungh AtiU 
eller AtisU (som han af någrom nämpnes) historia förtalt är; ty man hållef thet fulieliga ther 
före (såsom ock något tillförendhe omtalat är) at thenne Attil, som först skall så halva heet, 
är alt een man och samme Sveriges Konungh, och at här feelat är om ordningen och tij- 
den; ty at ock sâ mange som > af våra Chrönikor, thessa stycker tilläggia tlienne andre Ko 
nungh Attil, the tala platt intet om then första. Och är thermedh eendels så tillgångit, som 
sagt var i förstone orn Goderich och Filmer , hvilke annorlundha Utln vara Chrönikor äro in 
satte, än som thet sigh rätteliga bordhe. 
Digner skall sedan hafva kommit till Regementet i Sverige. Intet synnerligit är heller 43 ' 
skrifvit om honom, hvarken huru han lefde eller regerat sitt rijke, eller huru han dödh blef- 8 ” 
ty kan man oek icke längre komma här medh. Thet är ju myckit bättre intet tala, än vet 
terliga dichta och ljuga, som een part hafva för seedli q). 
Dager regerade i Sverige efFter sin fader Digner. Han säijes hafva vordit till sinnes 44 ‘ 
ö Dager 
villia intaga Danmark och läggiat under Sverige, som offta tillförende hadhe skedt varit, och 
skall lörthenskuldh dragit ther in medh een väldigh häär; men the Danske mötte honöiH ocli 
kommo till slags vidli ett vadh, som kallas Ski otams vadhr). Ther vart Dager tå afsla- 
gen och dråpen, och kallas sedan thet vadet theraf, som ther tå skedde, vapna vadh/f 
Alrich, Dagers son, vart skickadh till Konungh i sins slagna fadhers stadh, och skall 45 / 
han icke myckit länge hafva regerat rijket, förr än hans broder Erich , som elfter konunga 
väldet trängtat hade, och ther baar afvundh vidh, at Alrich thertill kommen var, slogh ho 
nom ihiäl medh itt betzel, och var tå thet hans ändalycht. Sådana exempel finnes väl flere 
bâdhe uthi våra och fremmande Chrönikor * ther man må see, huruledes ähregiruge menni- 
skior icke skona thet giora, som bâdhe Gudll och naturen styggies vidh, och thermedh lära 
taga sigh till vahra för sådana last. Och ändock thenne Alrich icke länge tyckes hafva re 
gerat, förr“ än han således blef slagen af sin broder $ så skall han likväl uthi thensamme litsla 
rege- 
o) Sveci pro fertilitate frugum Deæ Cereri hostiam gneri fictis etiairi vitiis Visburi opponit. Cfr. suprà 
obtulerunt. Cat. Reg. N:o 2 . 6. 
p) Chron. Pros. & Rhythm, min. 
q) Joh. Magnum respicit, qui effictas virtutes Di- 
Tom. IL 
p. 56. 
»•) Cat. Reg. N:o 2 : Stotamvad. 
s) Chron. Pros. & Rhythm, min. cfr. Cat. Reg. Ivo 2 . 
II. IG