4q
LAURENTII PETRI
något sällsynt. Ty then Danske Chrönikan hållen, at allan then tijclen, sotn sigh förlopp emel-
lan the två Sveriges Konungar, Hakon Amundsson och Håkon Ringh , regeradhe i Danmark
icke meer än tree Konungar, neinbl. Htindingk öfver Seelandh, Haldan starke och Haraldh
Hildetandh, thesförinnan uthi Sverige (effter våra Chrönikor) skulle regerat liafva väl siutton
konungar. Nu thetta är väl sällsynt, sasom sagt är, likväl vill ihet icke skicka sigh , at man
förthenskull så lätteliga träda skall ifrån våra gambla Chrönikor, och sättia i staden igen livadh
oss synesj ty man kan thetta väl annars medh mindre förlijka, och livar man an bekanna
skulle något vara feelat i några af thessa Chrönikor, antingen then Danska eller then Sven
ska, tå vore lijkare, at man giordet om then Danska, Säijandes at någre Konungar, som
uthi lörberordhe tijdh också uthi Danmark regerat hafva, äro ther uthelåtne, synnerliga lorr
au Haldan kom ther till regementet. Ty man kan ock klarliga märka af Saxone , at i Dan
mark vidh then tijden hafver gått ganska skröppeliga till medh regementet, ther hvart landh
hafver hafft sin Konungh eller Tyrann. Sa gör tliet ock väl till sakena, at man säger om
the Danska Konungar, at the hafva vordit ganska gamble, såsom vist nogh är om Haraldh
Hildetandh , hvilken heela femtije åhr regerat hafver, såsom Saxo skrifver k). Item tvertom,
at mange af the Svenske Konungar hafva hafft kort regemente, såsoin ock af Yara Chrönikor
fast lijkt är. Man vill ock heller icke stoort neeka vara här skedt, som uthi Chrönikorna off-
ta plägar, nembliga, at någre af thessa Svenska Konungar försatte äro ifrån theras rätta tidh
intill een annan, såsom fast lijkl är medh thenna Konungh Attil, ty han synes visserligahaf
va varit thensamme, som tillförendhe omtalat är, och kallas Atisl, Hotbrodhs son, IIo(hers
broder.
, Swerker kom till riiket efter sin fader Siolm. Om hohom hålla våra Chrönikor intet syn-
ker nerligit tlier mankan afsäija annat, än at han skall hafva varit een mächta stark och fullvor-
den man, tlieraf någre fabler om honom uthgängne äro, som här intet behöfves, at man om
rörer. Hans Regemente skall icke hafva varit långt och therföre varder icke meer om ho
nom skrifvit.
38. Walandh, Styerkers sön,’ värt tagiri efter honom till Sveriges Konungh. Om hvilkens
landliregemente och gerningar, eflter intet finnes uthi våra gambla Chrönikor, kan man heller in
tet något skrifva. Någre sfäija om honom uthi theras skrifvelse, at han skulle hafva fördt
örligh in på Skåne, och betvingat then Skånska herreh, som heet Ô star l) , till att skatta sigh,'
îtem at han ock skulle hafft för händer een ganska stör rustttingh emoot then mächtiga och
nampnkunnoga siööröffvaren, benembdh Reetho, hvilken Konuhgen i Rysslandh, till at göra
skada på the land och städer, som stöta in på Östra siöön, skulle utlisändt hafva, Men så
mycket, som thenne Walandhs ändalyckt tillkommer, är skrifvit, at een Mara redh honom till
dödh: thet är, at han så fast qvaldes i sömpnen, at han theVaf förqvafdes och blef dödh m).
'3$. Wisbur blef Konungh effter sin fader Walandh. Honom hafver Johannes Gothus i sin
Wis ~ Chröniko uthropat för een skändeligh och gräseligh tyrann; men effter våra gambla Chröni-
bur _ , . .i
kor platt intet tala om hans regemente, antingen ondt eller gödt, kan man intet annat säija,
än at samme Johannes sådant ju hafver spunnit af sigh sielf, såsom han ock clliest offta uthi
samma sin Chröniko giordt hafver. Dock hörer thet ingen redeligh Scribent till, sådana skän
deligh tingh af sigh sielf dichta, när och på livem honom synes, hälst på Herrar och För
står, och gifvat sedan uth genom allmänneligh skrifvelse för hvar man. Men så hafver thet
sigh medh them som äro af then Påfveska arten, at the icke skämmas vidh några lögn, ehu
ru groof boon ock är, först at hoon synes tiena till at förfordra theras ilaka upsåth n). Sam
maledes är ock hans dom om thertna Konungh Wisburs ändalyckt vitne nogh, livadh för
een ande honom drifvit hafver; ty ther Samme Wisbur säijes uthi Chrönikon af sina egna
söner genom mordbrandh vara förgiordh, thet gillar han och rättfärdigar, och icke thet hel
ler
l) Sàxo, L. VII. p. i 3 q. n) Joli. Magnus, 1. c. Cap. 20. In fwgendaIiujus
l) Os tarns, ap. Job. Magnum, 1 . c. Cap. 19 ■ Regis Historia Job. Magnus haud obscure immortalem
m) In somno a demone suffocatus interiit, quo genus, Sveco sermone, Mara dicitur. Cat. Reg. N: o ( nomine Regis Godstagi, L. VIII. C. 29) impudentissi-
2. 6, mis cotivitiis insectatus est.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.