38
LAURENTII PETRI
beggies theras fromheet, ty thet händer sällan, thet tvä herrar uthi itt rijke, lijka mäch-
tige, sigh emellan skulle kunna förlijkas. Och eflter thet at thesse FÖrstar sådana yoro, ock
mångahanda valgerningar beviste theras undersäther, vordo the af them igen sä älskadhe,
at man allmänt holt them , icke allenast såsom fäder, uthan såsom gudar, och thet icke al
lenast uthi theras lijfstijdh, uthan ock fast länge, sedan the dödhe voro, man eflter man c).
Men om Nearch skrifves intet annat synnerligit, än at hans Regementstijdh var myckit släc
kre, än hans undersather gierna ville, elfter som tillgââ plägar i verldene, at goda gäster
komma seent och sällan till gårds, och färdas snart alf igen.
Fro- Frodhe lefde efter sins broder Nearchs dödli, och regerade eensam i Sverige een godh
^ ie tijdh. Och giorde thet hans fromheet och goda Regemente, at rijksens inbyggiare så myc—
kit mindre saknadhe hans fromma broder Konungh Nearch; ty ändock han altijdh, så väl me
dan hans broder lefde, såsom sedan beviste sigh såsom een dygdesam och lolligh Förste,
likväl blefvo hans dygder tå myckit skeenbarligare och meera kunnoge , när han allena stadd
Tar i Regementet. Man hafver för ögonen mångestädes, huru näppe och sparsamme på ordli
vare Chrönikeskrifvare varit hafva; thet samme må man ock nu här see uthi thenna Ko-
nungh Frodhes historia, then sa alstinges stackot är, emoot thet som hans dygder förtient
hafva. Dock ehuru korteliga the ock thetta författa, kan man likväl häraf thet besinna, at
hvadh som halst eenom rättsinnigom och frommom Första vidlyffteliga och medh mångom or
dom kan tillagt Varda, thet hafver thenne fromme Konungh Frodhe uthi sitt Regemente halft
altsammans, och bevijst rijkeliga.
Man säger, at under honom var een långh, godh och beståndigh fridh, hvarföre han
också hafver almänt fått thet härliga vedernampnet hin Fridgodhe. Samme vedernarnpn
hafver ståt honom dyrt, som hvar förståndigh man väl tänkia kan, och betalt medh stoort
omaak och mänga svara omsorger, sä at han ock tlieröfver hafver offta måst Vara i falira,
then honom tillståt hafver bådhe af inländska ocli utldändska, the ther pä rijket hafva för
argat och thes roligheet och godha stadgar förspilla velat. Varder ock så sagt, at under
samme Kontingh Frodha så nogha aclit och upseendhe på Lag och Dom skall varit haf
va , at ingen iblandh hans undersäther , fattigh eller rijk, öfver orätt och öfvervåldh medh
rätta skulle kunna sigh någon tid beklaga. Hvilket ock icke någon ringa älira värdt är; ty
man lääs Uthi Historierna, at månge märkelige Konungar och landsförster, som elliest hafva
varit fromme nogh, och hafva icke thesheller thetta höglo/liga stycket kunnat komma till vä
ga, som här säijes om thenna Konungh Frodha, then dock een hedningh, och uthan Guds
beskrefna lags kundskap varit hafver, Iivilket ännu så myckit meer är till undrandes. Men
Inan vill nu åther komma till Historien igen.
Thet äro några af våra Chrönikor d) som thet hålla, at thenne Konungh Frodhe icke
hafver Varit Nearchs broder, såsom nu förtalt är, uthan hans son, och nämpna honom icke
Frodhe uthan FrSS ej, hvilken man elfter hans dödh för een Gudh skall dyrkat hafva. Dock
kan thet icke hafva varit then Fröö, som af gammal tijdh långt för Christi byrdh här i
Sverige plägadhe dyrkas medh menniskioslachtningh och blodsoffer, hvilket offer man tå kal-
ladhe Fröö blodh, therom then Danske Saxo ock rörer f).
34. Urbar hafver regerat i Sverige efter Konungh Frodha; men om hans Regemente, och
Uibarfiuruledes hans rijke af honom regerat ar, finnes intet i våra Chrönikor, allenast säija the, at
han skall hafva ått tre söner, Östen , Nore och Daan. Om thesse hans söner säijes väl något,
synnerligen thet, at the skulle hafva varit af theras fadher Urbar håldne till Fächtareschola,
och blifvit uthi sådana konst mächta skickelige, såsom väl kan vara möjeligit, lörst at man
icke giör meer häraf, än väl kan stå till troendes, såsom een part, bådhe här och annor
städes, låta sigh eendeels alt förmyckitförnimma g).
Östen,
c) ”Hos ambos tota illorum posteritas ut Deos ve- /) Litationis morem annuo feriarum circuitu re-
nerati sunt” Catal. Reg. N:o 2 . 6. petitum, Frobloth Sveones vocant. Saxo, L. i.
“) Catal. Reg. N:o 2 . 3. et 6. p. lG.
e ) Fro y> in Catal. Reg. 1. c. Froe, in Chron.Pros. g) Joh. Magnus, L. VI. Cap. i4.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.