SVENSKA CHRONIK Aa
35
des, at mange hoos ©ss Christne ännu i dagh annorlundha voi'e, till sinnes; ty ta skedde vis-
serliga icke så stoort ofvervaldh uppâmângom, som till siöös segla, som tliet nu elliest o li
ta skeer.
Nu, tliet begaff sigh, at thesse tree bröder rakade komma till mötes medh två Konungh
Sigers söner af Danmark, som lieete , then eene Alj} , then andre Alger , hvilka ock pa slij-
ka eventyr yoro dragne till siöös. Men, elfter the voro mächtige och thertillmedh stoorsin-
te på bådha sijdor, ville ingen parten för androm vijka. Thermedh kommo the ock ther till
slags, och blef tå tlieras sammangångh så skarp, at then heela dagen igenom kunde han in
tet slijtas; natten var thå tlieras skillnadh. Men dagen therefftcr, när the förnummit hadhe
hvadh för skadha på bådha sijdor skedd var, vordo the batter till sinnes, nembliga så, at
the giorde fridh, och skulle nu vara såsom bröder. Dock elfter samme broderskap icke myc-
kit väl var grundat, vahradhe han icke heller myckit länge; likväl fölgdesthe alle åth,neinbl.
Konungh Sigers söner och thesse andre intill Danmark, och vistades tå Habardh uthi Ko-
nungh Sigers gårdh på någon tijdh tillgiörandes.
Så hadhe Konungh Siger i Danmark eeil dotter, benembdh Signill, then man hält för
ganska myckit bådhe däijeligh och dygdesam; ty voro ock månge som henne begäradhe till
hustru, synnerligh een väldigh Förste af Tysklandh, benembdh Helgisle. Af thesse bedlare
som jungfrun hadhe t), var Flabardh een, baars ock så till medh honom, at han sielfver
kom medh jungfruna i taal, och blef thermedh, snart till säijandes, så handlat ocli Öfver-
talat them emellom, at the lålvadhe hvarannan theras troo. När tå Helgisle Förnam, at han
för Habardh skull förachtat var, gick han till och uthgaf stoora skänker eenom af Konun
gens rådh, benembdh Bolwijs , at han then vänskap, som emellan Kon. Sigers och Kon. A-
mundhs söner bunden var, om intet giöra skulle. Och elfter samme Bolwijs var synnerliga
Val färdigh på slijka stycker, nembliga till at komma ondt och obeståndh åstadh, (såsom
ock altijdh sådana Ridder röds partij och onde menniskior uthi stoora herregårdar gierna vara
pläga) blef icke långt till, förr än Bohvijs medh sina arga och förgifftiga tungo så fierran
dref sakena, at af thenna vänskapen blef een hufvudfiendskap, så at Konungh Sigers söner
Alf och Alger, oansett all vänskaps- och förbundsplichtelse, gingo till och öfverföllo the två
Konungh Amundhs söner, nembl. Helwin och Amundh, (ty Habardh var tå ieke medh them)
och dråpo them, och alt theras folk, ther the lågo med sin skip uthi eena vijk a). Men then
frögden, som the lingo af thenna oährliga segren, stodh icke länge ; ty så snart Habardh thetta
spordt hadhe, drogh han medh sitt folk, som ganska myckit var, dijt som Sigers söner lå
go, slog manliga till them, och ladhe them ther nidh, sampt medh alla them, som medh
them voro, och hadhe thermedh öfver nogh hämpnat sina bröder.
Sedan elfter Habardhs saak icke bättre stodh i Konungh Sigers gårdh, tänkte lian väl,
at han medh Konungh Sigers vilja ingen våån kunde liafva på förberörda Signill bans dot
ter, then han dock öfvermåttan kär hade, såsom ock boon honom, oansett at han hennes
bröder dräpit hadhe. Therlöre var han till och förklädde sigh i qvirtnoklädher, och gaf sigh
så uthi lijka måtto till Konungsgården eller slottet, forhoppandes, at han således skulle blifva
inlatin till jungfruna; hvilket också skedde. Men han vart sedan förspejadh och uthrogdh,
och thermedh lången, och strax dömbdh till galgan. Nar tå Signill uthaf slottet Fick seegal-
gan uprest, och Habardh ledas thertill; at thet skulle allom kunnogt Varda hvadh kärleek hon
hade till honom, gick hoon strax till och stickadhe elden på thet lmus, som boon uthi var,
och brände så sigh sielf upp, sina tärnor medh sig, och thertill heela slottet. Men tå Habardh
fick see elden, och förmärkte val hvadh som på färdhe var, vårt hall ganska gladh, hastadhe pä
och badh giöra medh sigh een ändha; ty nu kan jagh, sadhe han, icke länger lefva, medhan
jagh seer henne döö, medh hvilken jagh gierna velat lelva och döö. Thermed blef tå Ha
bardh hängdh, och säijes at tlietta skall hafva skedt i Juthlandh på een plats, ther sedan bygdes
een by, som af Habardhs nampn skulle nämbder vara Hagby, som man ville säija Habards by.
Thenna
t) Cod, j! addit: säijes i then Danske Chrö- " u) Cod. i. addit: som alt sedan vart kallat A-
uikan. niunds vijk.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.