34
LAURENTII PETRI
gängandes i salen förklädd , och frågade elfter brudgummen , och ta honom vart svarat, at
thet var brudgummen som satt hoos Konungh Ungvin, steegh han medh hast tijt fram, och
sadhe till honom: äst tu then samme, som törs begära een Konungs dotter till hustru, sa sägh
migh medh hvadh handel tu hafver sådana giftermålil förtient, hvilken ock hurudana ar tin
byrdh ; hafver tu tå mannahierta i titt lijlf, sa kom uth pä vallen, och halt migh een kamp.
Ebbe svaradhe: thet hörer icke menniskom, uthan gastom och trullom till, at kämpa om
nättertijdh. Haldan mälte: för mörker skuldh behöfver tu icke sta tillbaka, ty månenskijnju
nu så klaar, som thet vore dager. Och halver tå Ebbe för skam skuldh inåst stiga up ilrån
bordet, och komma till kamps medh Konungh Haldan. Men han blef tå ther af honom sla
gen medh första rycken, och vändes thermedh hans bröllop till siälarätt och begrafningh. Se
dan drogh Konungh Haldan heem, och styrde sin landh medh fridh alt intill sin dödeliga af-
gångh, Men uthi sitt yttersta testamente lät han förstå, hvilken elfter honom regera skulle.
07. Ungvin, Götha Konungh, vart efter Haldans testaments ordningh tagin till Konungh,
badhe i Sverige och Danmark. Thetta giorde Haldan, som barnalöös var, badhe for skyld-
skapen skull, som säijes hafva varit emellan Kon. Ungvin och honom, så ock therföre, at
Ungvin var een from och rättfärdigh man, och hadhe stoor hyllest af alla badhe rijka och
fattiga ; men så högt vart ock thet räknat, som Haldan således giorde i sakene, at ingen
kom fram, som thet så hastigt ryggia och om intet göra ville eller torde. Dock brast thet
uth nagon tijdh thereffter, at the Svenske icke alle voro tillfrids medh thenne Konungh Ung
bin, ehuru from och dygdesam han ock var; therföre satte the sigh ock up emoot honom,
hafvandes thertill lör Höfvitsman een af the myndigaste i rijket, benembdh Ragwaldh eller
Rogwaldh. Samme Ragwaldh kom medh itt stoort taal folk, öfverföll Konungh Ungvin och
drap honom.
Rag- Ragwaldh vart Konungh i Sverige, sedan han Konungh Ungvin dräpit hadhe. Och cffter
waldhhan sigh thet väl förmodde af Siwaldh, Ungvins son, som tå var vorden Konungh i Danmark,
at han sins faders dödh skulle villia hämpnas, tänkte han then faran förekomma. Therföre
giorde han redho medh een ganska stoor macht, och drogh thermedh till skips in i Dan
mark. Men Siwaldh var ock redho medh Danmarks macht, och möttes så bådha Konungar
na i Selandh. Iher gick tå striden uppå, hvilken ock så skarp och trägen vart, at boon lör-
drögdes in på tridie dygn, at man ock som nogast på then tijdh mörkast var om nattena kun
de uppehålla. Men medh Konungh Ragwalds dödh, som eliter så myckit manfall på bådha
sijdor ock på thet sidsta slagin vart, ändades tå thenna hårda kampen. Ty när Konungen
fallen var, föll ock för the Svenske hadhe macht och modh, och gåfvo tå alle fiycHtena till skips «
och voro uthi Konungh Ragwalds häär väldiga kämpar väl fyratijo, ibland hvilka Stavkhothcr
var een. Samme Starkhother, sampt medh alla the andra, säijes oek tå hafva flytt, at man
therpa må märkia, huruledes iblandh menniskor intet kan vara så lullkomligit, at thermedh ju
varder under tijden funnet hrist.
29. Amundh blef Konungh i Sverige efter Ragwaldh, som i then Seeländska stridene slagen
mundh vart ‘ Tllenne Konungh Amundh skall hafva halft fyra söner, Håkan * Helwijn, Habatdh och
Amundh , hvilke alle skola hafva varit väldige hieltar, och uppå krigshandel myckit lorfarne.
Om thenna första och äldsta brödren, nembl. Håkon, varder sagt, at han elfter then strijden
som Konungh Ragwaldh blef uthi, skall hafva tagit medh sigh alla the bästa, som medh ho
nom undkompne voro, och medh them gifvit sigh till roolfs uthi Vestra siöön, och giordt ther
een dråpeligh skadha, bådhe till vatn och landh, och synnerliga på then öön Hibernia,
som nu ligger under Engelandh. Men thesförinnan then äldste brödren således handladhe i
Vestra siöön, skola the andra tree bröderna icke heller legat stilla, uthan giort här i
Östra siöön thetsamma, nembliga röfvat och tagit till alt hvadh the hafva kunnat öfverkom-
*na. Ty ändock thenne handelen i sigh siellF är oährligh, ja skiändebgh och omenskeligh,
sä hafver han dock fordomdags uthi hedendomen icke alltid och allestädes så hallin varit;
uthan man hafver mångestädes hållit honom stoor prijs värdh vara, så at then , som härpå
kundhe vara skickeligast, han vardt ock hållen för then bäste, och vore väl till önskan-
des,

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.