SVENSKA CHRÖNICA. 
fått fridh, tlienna saken före, at angripa tliesse skalkar) här och ther i sioön, hvar som han 
hälst them upspöria och beträdha kundhe. lblandh hvilka voro tvä medh skip och folk the 
aldramächtigste, vid nampn Tooke och Amundh , hvilka Haldan till thet flijtigste förtryckte, 
och theras anhangh platt niderladhe. Men tå han ännu thetta lolliga verket hadhe lör hän 
der, vart han förhindradh och therifrån kalladh, nthi så måtto, I Sverige var een väldigli och 
rijk herreman, benembdh Siwardh; han atte sju söner, hvilka alla voro, såsom han sieliVer, 
mächtige kämpar. Af thenne lägenheeten växte honom modh, så at han ock begynte stå 
effter rijket, handladhe också thenna sakena medh them, som tå mächtigast och myndigast 
voro i Sverige, at the, sampt medh bästa deelen af Adelen, cingo till och upsadhe Konungli 
Haldan huldskap och manskap. 
När Kommgh Haldan thetta sporde, förtalde han thet för sitt krigsfolk, och gaf sigh 
medh thet samma heem till Sverige, at han thet obeståndh, som på färde var, måtte före 
komma och afstyra. Men så snart rycktet kom, at Konungen medh sådana, macht var heetti- 
kommen, vordo alle, som härmedb hadhe beskaffa, förfäradhe, och drogo sig ifrån ben:de 
Siwardh, intill Konungen igen, vijkandes alla skulden in på honom, såsom han ock uthi sannin- 
gene rätta rooten varit hadhe till sådana uproor. När Siwardh thet förnam, vart honom 
bångh, och tå han således var bekymbrad, om hvadh han skulle åthhafvas, rann honom thet 
i lingen, at han skulle biudha Konungenom kamp och eenvige,. och medh thet samma sände 
han honom bodh säijandes: äst tu een så välcligh kämpe, som tu läts och låter ordh gåå af 
tigli, så tagh tina söner medh digh och mööt migh i markena, ther jagh digh medh mine sö 
ner bijdha vill. Nu ändock thetta var icke lijka, ther Konungen eensam äskades till kainp e- 
moot otta, hvilka ock fast ringa voro emoot honom lijknandes; likväl effter thet plägar räk 
nas för een skamligh tingh, ther någor icke torde gä medh eenom till kamps, och effter thet 
Konungen hadhe itt sådant modh, at han hvarken för een eller annan fruchta kundhe, hän 
de han bodet. Likväl lörvijtte han thet Siwardhe, lijkasom eenom blödigom , at lian icke tor 
de een emoot eenom gifva sigh till kamps. Men Sivardh gaf honom thet för svar igen, 
at han intet annars kundhe tänkia än här var nu rättsliga een emoot eenom, ty Fadher och 
Son är een och samma kropp, kött och been, ändock han således kan vara sönderdeladh. 
Men thet Haldan alt härtill uthi sin kalla sängh hadhe solvit allena, therföre kunde han in 
gen skylla, uthan sigh sielf allena. Sudant förebrådde Siwardh Konungenom, therföre at han 
aldrigh hadhe varit gifft, hvilket theraf kommit var, at han för stadugt krigh skuldh, thertill 
aldrigh rättsliga rådh halft och tillfälle. Dock effter sådana vedertaal kommo the fram på val 
len, Konungli Haldan eepsam och Siwardh sielf ottondhe. Men ehurudana theras sain- 
mangång ock var, thermedh skall thet dock likväl hafva lychtats, at Haldan drap Siwardh 
medh alla hans söner, och vart så thet upror, som så farligit var, härmedb stillat. 
Så talas ock väl om några andra väldiga kämpar och tyranniska vågehalsar, hvilka Ko- 
nungh Haldan medh eenvijge skall hafva nederlagt, såsom een af Helsingelandh, benembdh 
Hartbeen , item een väldigh och fast skadeligh siöröfvare , som kallas Egter, sammaledes Grijni 
uthi Norrige, hvilken een myndigh mans dotter thersammastädes, benembdh Torildh, med våld 
taga ville. Samme Grijm skall Haldan uthi eenviges kamp dräpit, och sedan tagit then jung- 
fruna till hustru i sin ålderdom, medh hvilka han ock säijes hafva aflat een son, then han 
kallade Amundh, al hvilkom Norriges Konungar skola uthkomne vara, Itt sådant spel skall 
han ock hafva ölvat medh een gannnal och mächtigh siööröfvare benembdh Ebbe. Samme 
Ebbe skall på sins byrds vägna icke annat varit än en slett bond ason ; likväl elfter han, ge 
nom sitt långliga roof oeji tilltagh, till een så stoor rijkedom kommin var, lät han sigh thet 
icke förtryta, at han begärade till hustru Ungvins Götha Konungs dotter, och medh henne 
till brudskatt halfparten af rijket. När tå Konungh Haldan thetta genom Kommgh Ungvin 
fick förstå, gaf han rådh, at Kon» Ungvin skulle låtas hållat lijkt, och redha till bröllops; 
ty när tijdh vore, ville ock han komma tijt, och föra honom brudehanen. När tå ock effter 
Kon. Haldans rådh alt var beställ, äfven på samma dagh bröllopet slodh, kom Haldan in- 
gångandes 
II. 9. 
Tom . IL