SVENSKA CHRONIK A.
•i tv
J
häär eetl väldigh kämpe benembdh Ubln , som drap eert sin veddrskifftesman àf tbe Ven-*
der, hyilken ock een inächta hielte yar, och yar framgiord äf the Vcmdiske tili eenvige; an-“
dock samme Ubbe ocksâ bief sargat i then kampen, at han thereffter icke länge lefvakundlie.
Annat synnerligit hafyer man intet om tlienne Roderich, ärt at han efter långligt bekym-
mer, som han lidit hade af the Danske, genom upror och geenvyrdigheet, öfyergaf Dan**
marks Rijke, och blcff intill sin dödedag i Sverige medh roligheet.
Men orsaken, hvarföre Kon. Roderich fick thet vedernarnpnet Slungobandh, skall haf-
ya varit thenna, at pâ then tijden han hadhe till at skaffa medh the Vendiska, och emellan
honom och samma Vendiske sä beleefvat och öfvertalat var, at trätan medh eenvige eller
kamp skillias skulle, stodh Kon. Roderich i sitt skip, och hölt i sin egen handh thet tinge
stet, som ärnat var till segerlöön, honom som i kampen gåå skulle, såsom tå seder var»
Men Ubbe, som kämpa skulle, och tå stadd var uthi itt annat skip, begiäradhe på skämpt af
Konungenom, at han samme segerlööns Clenodium, uti någors annars händer antvardha
ville, lijkasom han ta theruppä skulle vara thess vissare. I thet samma skal tå Kon. Roderich
slängt astadh thermedh, villiandfes kastat in i skipet till honom ; men efter skipen lågh län
gre ifrån hvartannat, än lian medh kastet förmåtte fram hinna, kom thet tå nider i siöön, som
segerlönen vara skulle, medh allas theras lust och löje som uppâ sägo, och skall så Konun
gen för tlietta slängiande skull, fått thet vedernarnpnet Slungobandh.
Saxo, then Danske Chrönikeskrifvaren, säger här b) , at the Syenske skulle hafva blifvit
Kon. Roderich affällige, icke villiandes giälla skatt till Danmarks Krono Sic. Men hvadh
ekiäl sådana sägn hafva kan veet man icke; ty Kon. Roderich var ju icke Dansk eller af
Dansk Konungabyrdh, uthan bådlie lians fader och förfäder yoro alle Svenska, eftersom ock
samme Saxo betygar, huru skulle thå the Svenske heelas giälla Danmarks Krono skatt,
när the skattade theras rätta infödda herra. Ty måste ock tå thet vara falskt och intet sant
som the Danske föregifva, uthan taga här theras egin odygdh, som the val offta giöra pläga,
och läggia in uppâ the Svenske. Ty thet är ju vist nogh, at emedan Kon. Roderich ännu
lefde, voro väl tree Konungar eller tyranner i Danmark, hvar effter then andre, nembl. Hor-
vendit, Fenge och Amleth, ty måste ock Kon. Roderich thessförinnan bodt och regerat halva
i Sverige sitt rätta fädernes Rijke, ocli platt intet befattat sigh medh Danmark, som genom
slijka upröriska tyranner öfverfallit och intagit var. Therföre giöra ock the Danske rätt, så
fierran, at the bekiänna Kon. Roderich så väl för Danmarks Konungli, som för Sveriges; men
thet the taga sin sknldh och läggia in på the Svenske: Ilem thet the föregifva, lijkasom the
Svenske, tå ock tillförendhe, skulle medh skatt och uthskylder legat till Danmark, ändock
thet var i sanningene tvertom, är theras Chröniko i tlietta stycket platt intet till gillandes.
Athil, Rodericks son, vart Konungli i Sverige eßter sin fadher. Tlienne Athil c) skall haf- jcj;
va varit een mächta krigsförste, och så bevijst sigh i markene emoot sine fiender alt omkrihsli Atln *
at stoora sagor afgingo. När han tå een långh tijdh medh the Österlänningar örligat och
them underkufvat hadhe, togh han ock feigde före medh Kon IFefnnindh i Danmark, villian
des till efventyrs komma Danmark till Sverige igen, såsom uthi hans faders och förfäders
tijdh bådha rijken tillsammans varit hadhe. Thermedh giorde han tå redbo, medh een mäch
ta hoop skip, segladhe till Danmark, och ladhe till vidh Juthlandh, Ther möLte honom Ko-
nungh JVermundks Ståthållare benämndh Fr ovin , then ock beropat var för een väldigh krigs
man, och kommo så tillhoopa i markene, stridandes svåra fast, så at ganska månge föllo på
bådha sijdor; bars ock omsijder så till, at bådha krigsherrana Athil och Fr ovin kommo till
niöles och sökte strax tillsamman sa hardt, at heela striden syntes villia ländha på them, så
at boon sådana ända ville taga, som theras tå råkadhe vardha, hvilket the också sielfve på
bådha sijdor gierna sågo. Ty lijka som the voro bådlie starke och vidtberömde krigsmän,
så hadhe ock hvar för sigh then förhoppningh, at han sinom vederpart öfvermächtigh vardha
skulle.
b) Saxo. L. HI- de Rörico, p. 46, e) Atislut, ap. Saxonem, L. IV. p. 60 ,
Tom. IL, II,

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.