*
SVENSKA gh&ônika.
*3
ihi Hispanien. Dock skola ther ärt sedan, och alt irltill thenrta dägh qvarre blifvit några
nampnkunnoga och ährliga slachter af Götha Adels och Konunga blodh.
Tlietta mâ nu sa korteliga vara förtalt om the uthländske Göthers mandom och bedref
uthi fremmande landh, alt ifrån then förste theras Konungh och uthförare Erich , intill then-
na yttersta Roderick , hvilken theras Rijkes och Regementstijdh någre villia räkna för vidh
pass Tutusende och tuhundradhe åhr. Men man vill ock här nu något lijtet upsäija af
thet som uthi histonerne finnes om samme Göthers seder och åthälVor a).
Man gifver före om thesse Göther, at theras seder hafva medh thet första varit något
sträfvoge och osmidige. Men sedan the begynte komma i umgenge medh annor folk, vordo
the miukare och handterligare, så at the ock iblandh sigh begynte lijdha och älska Philoso
phos och lärda Män, till hvilka the ock höllo theras barn, at the af them godha seder och
ädla konster lära skulle. Ja thet säijes ock väl några hafva varit iblandh Götha Konungar,
som sigli uthi Philosophia och allehanda ädla konster ganska myckit öfvat hadhe, syttnerliga
Zamolxec, Zentes , Comoritus bj. Och säijes att intet folk iblandh them alle, som the Greker
plägadhe kalla Barbariske, vardt befunnit, som lärdom och ädla konster så myckit älskadhe
och afhöllo som äfven thesse Göther.
Thet varder ock sagt om them, att theras forste regenter icke hafva varit Konungar,
Uthan elliest väldiga förstår, hvilka medh tijden skulle hafva sig tilltagit Konunganampn, men
man veet icke hvadh macht man sådana Sagur gifva kan, effter klaart är, at the förste the-
ras Regenter ju hafva hafft Konunganampn, såsom then them här först uthförde, nembliga
Konungh Erich, item Goderich, Filmer &c.
Till kngsrustnmgh skola the hafva brukat allehandha vapen, Spets, Glafven, Sverdh,
Klubbor. Men allramäst skola the hafva varit bogaskytter, och skola en synnerlig lust hafva
hafft till stäkandhe, torneringh, och hvadh sådant meera. hafver varit för öfningar, och till
krigs tienlige. The skola ock altijdh både tillsammans hafva brukat ryttare och footfolk uthi
theras krigh. Men elfter thet the offtare förde Örligh till landh än till Vatn, heetes the ock
ther uppå hafva varit behändigare och färdigare j dock finnes at the också till siöös förnufile-
liga och manliga stridt hafva,
Ytterligare varder thet ock sagt om thesse GÖther, at the, alt ifrån thet första the uth-
dragne voro här aff Rijket, skola stadigt bodt under Tiäll på the platser som tienlige varit
hafva c), och hafva ingestädes velat byggia huus, städer eller fäste, ändock the så o fila ther
till hade tillfällen och all then lägenheet, som the begiära kunde, Thesslikes the städer och
fäste som the så mângostades vünno och intogo , ville the icke heller besittia, hållandes för
meera ähra, öfver fasta städer rådha, än them besittia eller byggia. Och skola the thet al-
tijdh och allestädes så hållit, till thes the Italien, Gallien och Spanien intagit hadhe, ther
the tå städer och läste bådhe bygde ocll besåtö.
The säijas ock uthi allähanda fall och åkommo altijdh varit frijmodige, dristige ocll oför-
färade, snarrådige, skarpsinte, försichtige och stadige. Till theras växt och lekamen skola
the hafva varit reesige, persoitlige och stoorlertimadhe, till afvel starke, till händer ocll fot
ter raske, till ansichte hvijtlette, till kläder och prydningh måttelige, och till alla theras åt-
liäfvor hofvelige. The^skola ock hafva hafft ecn besynnerligh lust till sångh och vijsor och
till allehanda strangaspeel; och elfter the af ålder meera plägade Umgå medh krigshandel än
medh studerande och skrifvande, hadhe the ock altijdh behållit thet sättet, lijka vist som then
eendaste vägh och medel till minnes, at the theras förfäders manliga gietningar och bedreff
korteliga i dicht och vijsor författa låto, på thet theras barn och ynglingar sådant i giästa-
bodh eller elliest sigh till tipveckelse qvädha och siurtgä skulle.
Thetta och myckit annat sådant om Göthernas seder öch Umgänge finner man uthi hi-
storierne. Men vij vele nu åter komma till thet man sigh egenteliga företagit hafver, nembl at
tala om the inländske Sveriges Konungar; ändock thetta ährendhe är forthenskiill så myckit svå
rare,
% et îârAîïr * •** ■ ^ •*
Tom . II.
Ii. 4*

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.