SVENSKA CHRONICA.
I I
ecli giorde thcr medh pä samma Greker itt dråpeligit stoort niderlagh, förr än boon ock sielf
omsijder ther slagen vart.
Een långh tijdh thereffter, nemliga öfver Sexhundrade åhr, regerade Konungh Cyi'us
uthi Persien: han var een stoormächtigh Konungh, och een ganska väldigh och liögtberömdh
stridsförste, hvilken ock medh sin anslagh allestädes hadhe stoor framgångh, thcraf lian ock
skall hafva vordit (som gierna ske plägar) ganska stolt och hÖgmodigh, så al han ingen,
then han nââ kunde, lät blifva tillfrids och oiörsökt, hvilket Götherna, sä val som alle an
dra af honom förnimma måste, ändock the sigh emoot honom uthi ingen målto förbrutit ha
dhe. Ty han drogh medh een opliehteliga stoor haar in i theras landh. Men Drotningen
Tomyris s), som på then tijdhen rådde öfver Götherna, (ändock hoon var een qtiinna) lät sigh
likväl för honom altsintet förfära, uthan var strax uppe emoot honom. Ther hoon ock tå
märckte sin fördeel, slogh boon manliga till honom, och blef honom öfvermäehtigh, så at.
samme Cyrus medh all sin häär blef ther niderlagdh, så alstinges jämmerliga, at ock icke een
then ringaste undslapp, som thetta gräseliga ofallet hemma bebodha kundlie. Sammalunda
skrifves ock om een annan Konungh i Persien, benemdh Darius Hystaspis , at han aff Antimot)
Götlia Konungh, vidh then Floden som kallas Ister, fick een öfvermåtto stoor skadhe på
sin häär, then öfver siu sinom hundrade tusende stark var v) och at han sielf som nogast
och medh all som största plats tå undkomma kundhe. Icke gick thet heller stoort bättre
medh samma Darii Son, Xerxe, then ock efter sin fader Konungh var i Persien, ty samme
Xerxes hadhe i sinnet hämpnas then skada, som hans fadher af Götherna fått hadhe, men tå
han ock vidh then meeningen meera än medh tijo sinom hundrade tusende man in i theras
landh fallin var, och sedan förnam, hvadh han ther för fiender vidhråkat hadhe, blef han så
förskräckt, at han strax, och förr an Götherna kunde rättsliga vardat varse, veek aff och
drogh sigh ther uth igen, och kom så in i Grekeland, ther han ock tå så vardt undfången,
som hans öfvervåldh och stoltheet val förtient hadhe, ty bästa deelen af thet myckla krigs-
folcket vart ther på åthskillige rum ihiälslagit, tädan han och sielfver som nogast medh een
lijten fiskiarebååt undkom.
Hvadh vill man ock säija om Konungh Alexander , som kallas hin Stoore, hvilken ändock
han elliest intet folck uthi heela verldene, ther till han komma kunde, förskonadhe angrij-
pa, anseendes sin stoora och underliga framgångh, som han hadhe emoot alla; likväl skydde
han vidh Götherne, och ville medh them och theras landh platt intet hafva beskaffa, elfter
soin- Paulus Orosius säger*). Ja han rådde ock medh all flijt sine effterkommande,synnerliga,
then han myckit kiär hadhe, Lysimachum , at the sigh medh Götherne intet heller befatta
skulle, så frampt the ther öfver icke ville komma på stoort obeståndh.
Men Lysimachus blef dock annorlunda till sinnes, ty oansedt at hans herre och förfa-
dher, Konungh Alexander så troliga honom afrådt hadhe, at han sigh medh Götherne nå
got belatta skulle, elfter han läts vara fast vijs och snell, gick han till och försambladhe
een ganska väldig häär, uthi hvilken ock een stoor deel af Konungh Alexanders bästa krigs-
folck var, och drogh medh samma häär uth till at feigda in på Götherna. Men när Götha
Konungen, som heett Dr omget es y) thet förnam, var han strax redho till mötes medh honom,
och vart tå een ganska hårdh kamp. Men thermedh Jychtades thet dock, at allsammans Ly
simachi häär vart tå niderlagdh, och han sjelf kom lefvandes uthi sine fienders händer.
Aff Konungh Pyrrho Epirota varder ock myckit sagt och skrifvit uthi historierne, syn
nerliga, huru han förde krigh medh the Romerska, som allredho tå fast mächtige voro, och
vann them likväl öfver i två väldiga slaehtningar ; men för Götherna baar han altidh fahra
eij villiandes medh them i så måtto något hafva beställa, ändock the icke bodde fierran ifrå
hans landh.
Keijsar Julius, som iblandh alle Romerske Keijsare säijes så hafva varit then frijmodi-
gaste och stridsammaste, som han ock var then förste, dock hvilka han som hälst togh sigh
före anfächta eller feigda medh, hade han thess ju fördragh medh Götherne.
Keijsar
x) His tor. L. I. c. 16 .
y) Doricetes. Orosius , L. III. c. 23. Dromichetes.
Plutarclius in Demetrio.
s) Cod. 3. 4. Tamiris.
t) Antyro. Orosius, Histor. L. If. c. 8.
v) Orosius. 1. e.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.