8 
LAURENTII PETRI 
Nu, ihet ma vara medii alle andre orsaker liärom huru thet kan, för hunger 4 skuldh sy 
nes tliet icke skiedt vara. Icke att här i Rijket skulle icke kunna vara hunger och fattas brödh 
och bergningh, såsom en part mena och fåfängt berömma, ty ändock Sverige är (Gudh thes 
lof) ett godt och frucktSampt landh, och ther medh så väl förmår fÖdha sine intlebyggiare, 
som något annat landh bäst, skall man likväl icke hålla thet för så sällsynt fremmande och 
förmöget, att bergning undertijden än t a fattas måtte ; ther Gudh landet ock thess Inbyggiare 
heemsöker, och uthi sa måtto plaga ville, såsom han och offta både förr och sedan, så väl 
här i landet, som uthi all annor landh, för syndenes skull giort hafver, och ännu giör. Ty 
är ther och en annor orsak till, hvarföre man troor, at thet förthenskull icke skall skiedt va 
ra, nembligen thenne, at (såsom här säijes) Konungen i Sverige hafver varit sielfver medh i 
thenne färdene; ty hyar än någor hunger hadhe varit i landena, så kunde han aldrigh varit 
så stoor, at Konüngen sielf eenkannerligen fÖrthenskuldh skulle vara nödgadh till at rymma 
sitt egit Rijke. Iherföre är och ta thet lijkare, at Konungen i Sverige, nemligen förb:te 
Erich hafver giordt thenna resona etooot sina och Rijkssens fiender, Slaver och Wender, 
achtaiides, sedan han ther uthrättat hadhe hvadh honom syntes, draga tillbaka heem igen i 
sitt landh. Dock efter thet medh sadana uthreesa länge fördrögdes, och mångh åhr sigh lör- 
lupo, thessförinnan feiden varade, fick och ther tillmedh stoor framgåtigh emoot fienderne, 
så at han fast mångh landh och städer intogh, blef hans upsåth ther igenom förvandlat , sä 
at han lät sin Son, then han uthi sina fråvaru till Regementet förskickat hadhe, blifva Vidh 
Sverige, och behölt så sielfver the andre fremmande landh, som han med Väldigh handh in 
tagit hadhe. 
När ta thenne Konung Erich var medh sin här gången till skips , skall han fÖrst hafvä 
seglat till Gotlandh och lagt ther till, icke i then acht, at han ther blifva ville längre ärt 
ther bestelt vore, hvadh ther vore af nödhen, ty landet var honom tilllörende underdånigt, 
och hadhe varit medh Svenskt folck besittit alt ifrå förste Konungh Erichs tijdh, som nogh är 
till troendes. Likväl skriiver .Iordanes Gothus, at thet af samme the Göthers tilkommo el 
ler tillländande, vart kallat Gotskantza, thet rältare boos osS natuptias Gotlandh h). När ta 
och ther töfvat var så länge Konungenom täcktes, skall han åtlier medh sin häär häfva lagt 
till siöös, och kommit så sedan till Ulmerugiam, thet nu kallas Rügen. Samme Rügen skall 
han ta strax medh förste rycken hafva intagit och bemannat, ocll sedan ther afF fordt örligh 
medh the Wender och Slaver, som på then tijdh all tbe landll utlimedh östre siöönbesåtoj 
och skall (snart tillsäijande) varit therm ed h lychtat, at han all ihesse landen inkräcktigat, ocli 
ther öfver allan sin lifstijdh rådde och regeradhe. 
Men här är merkiandes, att ändock JoVdanet Gothut i) som thenne historian beskrifvit 
hafver, icke talar meer än om try Skip, ther af saken hafver thet anseendhe, at Götliä 
häären, medh det första, icke skulle större och starckare varit hafva, än som samme Skip 
ther till väl kunde giöra fyllest, och nogh vara; likväl är fast bättre till trooendes, att then 
ne Skipsflottan hafver varit större, heller huru lijkt skulle thet vara, at Sverigis Konung 
skulle hafva begifvit sigh uthi fremmande landh, synnerliga ther så mächtige fiender vore 
förestadde, medh icke rneera folck art som på blott try skip rymmas och öfversättias kunde. 
Ty ma man och om thenne try Skippen som Jordanes omrörer, een annor meeningh taga, 
hvilken man vill, antingen att the framföråth på kundskap eller 1 örspeijan af Konungenom 
utlisende voro, såsom Johannes Gothus skrifver k ), eller någre andre lijkare; then förstbe- 
rördhe meeningen kan thet ju icke hafva varit. 
Thetta må nu så korteliga vara förtaladt om thenna Konungh Erich, och GötherneS 
förste uttogh här af Sverige, theras seglats, Örligh, framgångh och förste besittningh uthi 
fiernmande landh, ty uthi så gammiil ährende kan man icke heller något stoort bättre eller 
fullkomligare beskiedh förmodha, efter at ock om tijden, på hvilken thet skall skiedt vara, 
hafver man icke heller annat än en blott gissan, så at thet skall hafva skiedt vidh Abrahams 
tijdh, som een part meena. Somblige nieena at thet skall hafva något sednare skiedt; dock 
ehuru 
h) Gothiscanzia. L. c . Cap. IV, l) L. c. Cap. i5. 
ij L. c. Cap. XVII.