SVENSKA CHRÔNIKA.
7
feelet uthi våra Svenska Chrönikor också merckt hafva, äro theröfver i then meenin-
gen kompne, at Konungh Erich hin Wijse, om hvilken framdeles talat varder, skall ock
haffva liafft een son af thet nampnet Goderich, och sonason Filmer; men slijkt är intet till
gillandes, ty man finner i våra Chrönikor platt intet härom, Ihesslikes hvar Konungh
Erich Wijse hadhe någon son låtit efter sigh, af det nampnet Goderich, eller (som the nämp-
na) Getrich, synnerliga then så mycket skulle liai va bedrifvit, som af honom Sagor gaa,
hadhe then Danske Chrönikoskrifvaren Saxo thet ingalunda förtegat, efter som man kan klarli
ga märkia, at han samme K. Erich Wijse synnerliga mycket hafver varit benägen, och rö
rer dock platt om ingen annan hans son, än Haldan , Siwards fader, såsom man far höra franH
deles. Ty blifver man ock här vidh then meeningen, at Goderich och Filmer äre uthkom—
ne af then Konungh Erich, som Götha hären (om hvilken man här strax efter något tala
vill) har uthaff landet fört hafver, the ther ock allenast öfver the uthländske Göther,
sarnpt medh theras intagne landh regerat hafva. Men thet skall man här veta, at lijka som
thet icke feela kan, at emellan then förste Konungh Erich och then andra, som man nu
sagt liafvér vara Goderichs fadher, een godh tijdh, nembligen till nagor hundrade ahr, sigh
förlupit hafver, thessföriiman mange Konungar i Sverige ju regerat hafva, så finnes dock platt
intet om samme Konungar beskrifvit, annat än Johannes Gothus i sina Chröniko/j) upräknar
någor nampn, theras som han säger thesförinnan hafva varit Konungar i Götha landh,
nemliga thenne : Udd, Aie , Osten, Carl, BiSrn, Gethår och Gtrdh.
Erich, thon och nâgre hafva kallat (dock icke rätt) Berich, skall tå thenne Konungen 5.
hafva heett, som öfver Sverige och Götha landh regeradhe, then tijdh the Göther, som
sedan så namprikunnige och meohtige vordo i fremmande landh, gingo här uth, och säges at
samme Konungh Erich skall sielf hafva varit medh i then utlifärden, och förthenskull måst
skicka (som han ock uthan tvifvel giorde) någon af sine söner i sin stadh , then regementet
uthi landena uthi hans fråvaru föra skulle. Dock hvadh hans nampn hafver varit, eller hu
ru hans regemente sigh begifvit hafver, finner man intet vist annat, hvarken i våra egna, eller
och i fremmande Chrönikor. Johannes Gothus gifver före, at han skall hafva heett Humuljf,
och varit Konungh Erichs förste son, som vij sedan vele höra.
Om the Uthländske Göther.
Om the uthländske Göthers förste ursprungh finnes uthi Historierne månge, och (som
thet synes) fast ålhskillige meningar, iblandh hvillta tliesse tree äre väl the förnembligaste.'
Först hafver een part meent och föregifvit, at the Göther skola medh thet aldraförsta varit
uthgångne af stoora Scythien. Then andra parten säger, at the äre kompne alf Tysklandh :
Men then tridie och störste parten bekiemier, at the af Sverige skola uthgångne vara, så än
dock thenne synes (som sagt är) ålhskillige meeningar, likväl ther man them rätt anseer, stå»
the lätteliga att förlijka, ty ther man så vill förstå stoora Scythien, såsom thet af the lär-
deste och bäste lands beskrifvare författat är, neml. at Sverige och thenne Öön Scandia
ther under besluten varder , är thå een ringa åthskilnadh emellan then förste och tridie mee
ningen. Sammalunda ther man ock ther vidh hlifva vill, som then Latiniske Solinus g), och
månge andre säija, at then Öön, på livilko Sverige, Norrige och Skåne är belägen, och
Scandia kallas, thet är een uthaf the Tydske, nembligen uthan för Tysklandh beläg ne Öijar,
räknandes Sverige intill Tysklandh, finner han heller icke stoor åthskilnadh emellan then
i-idra och tridie meeningen. Dock ther man uthtryckeliga bekienner, at Sverige hafver va-
r.t tliesse Göthers rätte och förste fäderneslandh, hafver han giort thenne saken sa myckit
vissare och klarare.
Men hvadh rätte orsaken till thenna the Göthers uthreesningh varit hafver, kan man
icke så egenteliga förnimma. Een part meena, at stoor hunger, som tå på Rijket gådt lia-
dhe, - skäll halva drilvit foicket här till, at the theras lijfs bergningh uthi fremmandhe landh
sökia skulle. Somblige säija, at thet skall vara förorsakat af långsampt krigh och örligh,
som landet på then tijdh hafver yarit medh betvingat, någre gifva ock annat före.
Nu
f) Joli. Magaus 1. c. C. i3.
g) Polyhistor, Cap. XX. Ed. Salmasii.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.