3 9 3
XVIII. RELATIO
deel aff Folket betedde sigh lydige och then helige Läran anammade, så at Christendomen
lick en märkeligh godh begynnelse, lijkväl blefvo ganska inånga utlii sin ondska, the ther
icke allenast sjelfva höllo sin Hedniska Gudztjenst, uthan och på thet högsta förfolgde San-
ningenes bekännare. Hvar uthaff och skedde, at then loflige Konung Ingo bleff medh för-
gifft dödat uti Östergöthland e), uthi hvilkens ställe kom sedan en grym Konung vijd nampn
R awald Knaphöffde /). Strax gjorde sigh och thet hedniska folket uproriske, kommo tilsam-
mans til Strängnäs een stor myckenheet, fördrefvo the rättsinnige Christne och begynte pä
nytt sin hedniska Gudztjenst fortsättia g). Så at the tå sammanträdde lijka som til en härlig
högtijd, tijt fördes ett stoort taal Får och Oxar, tlier slachtades, brändes och offrades Aff-
gudom, ty the giorde sina offer på the högar och backar som ännu uthi Strengnäs qvarstå.
Folket äto och drucko, dansade och skrijade, så at ther hördes ett stoort gny och buller.
Thetta när then Gudz Mannen S. Eskiel fick förnimma, vardt han aff ett Gudeligit nijt
sa brinnande, at han strax begaff sigh från Forss åth Strengnäs, gick medh stoor ijfver in
uthi sjelfva then Affgudeska Menigheeten, begynnandes högeligen medh Gudz Ord them straf
fa för theras misshandel, formante them til bättring, särdeles at the skulle bortläggia the
Hedniska styggelser, anamma Gudz Ord och Evangelium, och troo uppå Jesum Christum,
på thet at the måtte blifva salige,
Men thet affgudeska folcket var uthi sin ondska sa förhärdat, at the alzinga förmanin
gar höra ville. Och effter S. Eskil sågh sigh medh orden alzintet kunna uträtta, ty uphölt
han sina händer och ögon åth himmelen, bedjandes att Gudh ville med Tecken och Under
stadfästa hvad lian genoin sin I jenare talat hade. Strax lät Gudh förfärligen dundra och
bhxta, ther fol regn snÖÖ och hagel öfverflödigt, sä at elden uthslächtes, the Affgudeska Alta
ren omstörtes, och Folcket sägo sigh vara stadde uthi största farligheet. Och thet som var
myckit underligit, at icke then ringaste hagelsteen eller regndrope på Biscopen drabbade,
ther lijkväl Folcket på alla sijdor aff haglet och regnet vardt öfverfallit. Men thet arga Folc
ket lät sig icke heller aff sådane Gudz krafft bevekas, utan lijka som Pharao och the Egyp
tier förstockade sitt hjerta, anföllo Herrans Tjenare, och honom til Jorden nijdslogo, hans
lmfvud stötte the jämmerligen medh en steen och sargade honom medh en Yxa, så at blo
den i stoor myckenheet utflöt. Och som han äntå icke aldeles var dödh, hafva några grym
ma man framdragit honom til then hedniska Konungen, hvilken lionom oskyldigt til Döden
dömde; som han 'och strax bleff utliförd och vijd ett Berg hart vijd Staden ynkeligen till
dodz steenad, tå han sm själ uthi Gudz händer troligen befalte, hvilket skedde på thet åhr
effter Christi födelse 112g /2).
Och närthenne Helige Martyren var affsompnad, och låg ynkeligh pa Jordenne, haf
va the Christne tilgangit, uptagit hans krop, förandes honom åth Forss at ther begrafvas.
Doch nar the kommo till hans Kalla, ther uthi han många tilförende döpt hade, bleff krop
pen médita tung, så at the nödgades vijdh Källan honom nijdsättia, hvilket man menar ge
nom uiidz försyn skedt vara, at then döda kroppen skulle lijka som påminna, huru han til
förende har ther sig vederqveckt och med stort alfvare ther giorde sitt Åmbete, synes och
lijka som skulle han ther villia beklaga, thet han intet vijdare sin tjenst til Gudz Församb-
lingz upbyggelse ther förrätta kunde. Och sjelfva vatnet i Källan gäijes tå hafva mycket ym-
nogare än någonsin tilförende frusat och öfverflödat j).
Sedan boro the hans krop vijdare, amandes honom i Forss begrafva, dock bleff krop
pen lijka som förr mycket svåår, vardt och een tjock töcken och dimba, så at the längre ey
förmåtte komma, begrolvo therföre hans Lekamen medh stoor heder på et anseenliget rum,
hvar-
e ) Ingoneni Seniorem cutn Juniore perperam
confundit relatio nostra.
f) . ® a 8 V!, idùm Knaphofde heic, loco S venom's Vi
ctimarii, malo substituit Relatio nostra. Ingonibus ve
ro error omnis debetur.
g) Haec ad Svenonem victimarium pertinent.
/ij Ingonis Junioris annus emortualis 112g heic er
rorem calculi fecit.
J) Cfr. supra p. 3go. vide infra p. 4o4.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.