XVIII.
*
397
DE SANCTO ESKILLO
Relatio Svecica.
Helationem vetustam de S. Eskillo , Episcopo et Martyre, vernacula lingua concinna-
tam, in Calendario Fahrmanniano An. 168®, Strengnesiæ typis excuso, offendimus.
Libellum perrarum, in Collectan. Palmsköld. Bibliothecae Acad. Upsaliensis delitescen
tem, meminit Nob. Bjorns tierna , Sv. Calendar, p. 29. Legendam Latinam ut fontem
agnoscit præsens relatio; particularia tamen continet, quæ traditioni antiquae omnino
debentur. Si illa est Relatio curiosa de S. Etkillo, a majoribus tradita , in ecclesia Bergboensi
Sudermannice, quam in litteris ad Er. Benzelium laudat Ingemundus Broms, Græc. L.
Lector Strengnesensis, haud est in proclivi dicere et affirmare. Cfr. Gjorwelt, Sv. Bibi.
IV. p. l 58 . Medicantes recentiorum manus, initio et fine, nonnihil passam fuisse, fa
cile apparet. Nostri enim editores, vestitu olim indulgentes, monumenta veterum,
spreta veste aspera et obsoleta, toga comtiori temere nonnunquam induebant.
En kort Berättelse om S. Eskil, hvilken en berömmelig Biscop uti Strengnäs varit haf-
ver fordom.
En run tijdh elfter Christi Födelse är then Hedniska Gudztjensten här i Sverige öfvad, dock
omsijder genom Gudz Nådh är samma fördömeliga Affguderij aff Gudlruchtiga Konungar
förkastat, och then Christeliga Läran vijdtagen, oansedt och then hade olfta sina stoora fre
stelser och anstöter. Och när then Religionen begynte här i Sverige planteras, förordnades
visse Biscopzsticht, och iher uthinnan särdeles rum, hvarest Biscoparne sine Säten och Dom-
Capitel hafva skulle, at the matte thes bättre hafva upseende huru med Gudztjensten och
Kyrkioväsendet tilgingo. Och altså vardt ett särdeles Biscopzdötne uthi Södermannelandj
doch af then högprijselige Konung Inge IV. a) uprättades Biscopzsätet aldraförst uthi Fors
eller Eskielztuna, hvar til S. Eskil Biscop kallad och förordnat blefF. Thenne S. Eskiel ar
uthi högstbemälte Konung Inges tijd kallad ifrån Engeland til Sverige at här fortplanlera
then Christeliga Läran, och särdeles hafft sitt Biscopzsäte uthi Fors pä Rekarna. b) Han var
en Gudhfruchtig Man, uplyst med stoor Vijsheet och Lärdom, nijtälskande i sitt ämbete,
predijkade Gudz rena Ord uthi sitt Biscopzdöme medh största flijt och alfvare, sökiandes
således at utsprijda then Christeliga Läran, styrkia folket til Gudzfruchtan och befrämja the-
ras salighet. Och som thet Hedniska Folcket hade tilförende särdeles vijdh Strengnäs, fram
för någon annor Orth, bedrifvit sitt AfTguderij, ty har och thenna fromma Biscopen S. E-
skiel fast mera pä then orthen vistas, at han ther then grufvelige Hedendomen genom Gudz
Ordz predijkan måtte uthrota. Han förrättade och thet H. Döpelsens Sacramente, ty han
uthi en springande Källa, väster ifrån Strengnäs, ganska många döpte, livilken Källa än
nu uppå Daalsängen S. Eskiels Källa c) ther alf kallad varder.
Och blefvo tå ganska många genom hans predikan till then Christeliga Troon omvände, the
ther anammade Gudz Ord med största glädie, vyrdade Herrans Tjenare lijkasom en Gudz
Engel. The kullslogo the Affgudeska Tempel, Beläten och Altare, nederhuggo the Hedni
ska Lunder, och upbygde nya Altare then rätta Guden til ähro d). Uti hvilket Gudeliga värk
then berömeliga Konungen Ingo them på thet högsta befrämjade. Och oansedt een stoor
deel
et senior.
d) Sic! Lege: Ingo I. t, OC u
b) Vide supra p- 38g.
c) Cfr. in Proleg. supra p.
d) ”Zelo fidei succensi coeperunt sanctorum oracu
la construere , fana et delubra subvertere, lucosque suc
cidere &c.” Legenda S. Eskilli p. 3ga.
IOO.
Tom. II.
