JjMàÜÊêut 
; 
S. ERICI REGIS. 
279 
Htîr sdgz af nSgor jferteken sont Gttdh giordt hafwer for Sanchte Erichz helga fSrskyllan oth 
font af en bonde som wardt rasande. 
En bonde af Attundaland i Husaby sochen i Maby, han heett Oluf, och hafde â 
sigh ett godt rychte och dygdeliga omgängelse, han wartt så wilier och afsinnoger worden 
af Gudz Lönliga doma och tilstädelse, och hans wenner hafde stora wacht opâ honom, att 
han icke skulle göra sigh eller androm skada. En dag unslap han owarliga af theres hender , 
och lop til skogz och tâ han sågh att folkett lop efter honom, och wille honom återtaga, 
tå togh han sin knijl och stack sigh i bröstett urlder hiertatt greseligen lem dödz såår, der 
kom hans son och flere medh honom och sägo thenne ynkeliga synena opå sin fader, tå 
sporde han sine wenner till rådz, hwad han skulle göre. Och the rådde honom göre löfte 
för sin fader til Sanchte Erich och han giorde så, och ropade innerliga til Sanchte Erich och 
vtom dwala såg Gud miskundsamliga til den arma mannen. Ty att tå han låg såå andalöss 
och som en döder man, tå syntes honom en herligen man i konungz kläder, hafwandes ena 
Crona a) opå sitt hufuud ock Konungz spijra i syna hand, och (tog) opå hans såår medh sin 
högra tumma och giorde korss opå och sade til honom: Son war tröstoger til Gudh, och 
minss opå hwad thenne vtlofwa på tino wegne, och ta tu är helbregda tå sök til migh, och 
wid thenne orden tå fick then mannen sitt fulla sinne igen och lätt kalla til sigh Presten och 
skriftade sig och innan stackotan tijd wordo all hans såår heel och wartt helbregde både til 
sitt sinne och til sin kropp och thette Jerteken lyste och kungiörde förnempde Oluf oppen-; 
barliga för Sanchte Erichz skrijn om Larssmessone nest efterkommende. 
2. 
Huru en grftbroder fick sina helso. 
En broder af S. Francisci orden, födder i Gottland l), hetandes broder Rodger 
hafde en härdan sjukedom, så att han hafde i sin been och lotter inga macht, och War 
som en krymplinger, och kunde sigh sielfwan ingaledes röra bort v sängene, vtan bars vt och 
in af bröderne. Thenne brödren ömkade sig storliga både för sin siukdom och ty at han 
War sinom brödrom til leda och tunga, och bad Gud och helga men idkeliga om sina hel 
bregda, så hände thet om gångedagarna att Sanchte Erichz helgedoma bares af Vpsala Dom- 
kyrkio til Österarus medh högtijdelige Processione som seder ähr, och thenne siuke broderen 
fick höra Klerkana sång, tå sporde han åt bröderne hwad thett war, och the säde honom 
att Sanchte Erichz skrin barss om Clostrett, tå gaf han sigh medh allo hierta til Sanchte Erichz 
gudeliga åkallan och bad Gud lör Sanchte Erichz helga förskyllan: att han motte få sina hel 
bregda och lofwede att wilie Gud lör Sanchte Erichz helga böön skuld wilia gifwa honom 
sina helbregda, tå wille han med enkannerliga tienst hedra then vördeliga Martyres Sanchte 
Erich, och strax i thet samma kendo han lijsa af allan werk och siukdom och tog til sigh 
keppen och frestade ensamber komma sigh af sengena, och war än icke ensamber tröstoger, 
at tå han kende sigh alstinges frijan och karskan c), tå kastade han frå sig keppen och stod rät 
ter gängandes in och vtt med sina bröder, högeliga lofwendes Gudh och tackendes then 
Helge 
«) Coil. Vatic, habet heie lacunam unius folii. c) Karsk, vegetus, sanus. Vox in sermone vul- 
b) Cod. Holm, male: G ostland. gari haud infrequens.