S. ERICI REGIS.
2 77
högtid inne, vppå hwilken dag thenne werdige Herren skulle ypfara efter wån Herra til
Himmelrykes ähro. Then tijd thenne helge Konungen opå samma dagh hörde gudz tijder och
messo i the helga Trefaldigheetz kyrkio, opå bergena, som tå kallades wärs Herres berg, ther
som nu står Domkyrkian, ta kom en af hans tienare budendes honom, at fienderne woro kompne
för staden, och rad wore grijpa til wärio och möta them. Ta swarade han sa, låten mig med
maak höre til ända thèsse store högtijdes tijdegärd, Jag hoppes til Gudh, att står här något af
hans tienst igen, thett skole wij annörstädz högtideliga få höre. Och efter thenne orden gaf han
sitt mål i Gudz wåld, cch slog thett helge kors för sigh, och lade harnesk opå sig och si
ne tienere, Enedock att the woro fåå, mötte manliga sinom fiendom, och fienderne vndfinge
honom til stridz- skickende sin här mest moott Konungen och slogo honom neder til jordena
huggandes och stickens honom såår opå såår och jemmerligen pinte honom nu halfdödan och
wan-wördeliga afhugge hans werduga hufuud, och så for han med seger bortt v örlig och
till ewerdeligan frid, bytande salige werdz rijke i Himmelrijkes rijke. i a skedde ther thette
Jerteken, som war en opbörien till hans jerteken, att opa thett rumett, som hans blod först
neder kom, sprak op en springende kella, som än blifwer till wijss oruh til hans helga
martilse.
Nu tå fienderne woro sin wägh farne och konungsens lijk lågh a samma rurnett, som
han halshuggen wardt, några få af Konungens män, som blefwo oslagne, horo lijkett in i ena
fattiga Enkia hemen som ther nennest war, och ther bodde en fattigh quinne, som läng©
hade "waritt blind, hwilken som togh medh handena opa then helga Lecamen, och strök sin
ögon medh hans heliga blode, och lick genesten sina klara syn igen, Lofwandes Gudh i then
helga Martirleren Sanchte Erich. Annor stycke af hans heliga Lijfwerne, och huru hans hel—
gadoma fördes aff af gambla Vpsala til Nye Vpsala, ther han nu hwilcs, och thee vnnerlige
Jerteken som Gudh giorde och an i dag giör för hans heliga förskyllan och böön, som här
nu icke scges, thett finnes annorstedz skrifwitt. Thenne helige Konungen Sanchte Erich tol-
de dödh åhr efter Gudz bord M.C.LX. i May Månade adertende dagh, tå Alexander tre-
die war Pawe i Rom, wårom Herra Jesu Christo styrande i Himmelrijke, hwilkom ware lof,
heder och ära ä förvtan ända. Amen £).
k) Vitam S. Erici in compendio sistit Hymnus
Gratulemur dulci prosa,
Laus Erici gloriosa
Prodeat in medium.
Ex radice generosa
Transportatur vernans rosa
Ad regale solium.
Regni rebus ordinatis,
Sanctus adit cum armatis
Terras infidelium.
Defunctorum in peccatis ,
Miro motu pietatis,
Deflet strages hostium.
Justus in judicio,
Frequens in jejunio,
Artus atterebat
Aspero cilicio :
Fervida devocio
Mentem incendebat.
Diri, pravi conspirantes,
Et in nece machinantes
Regis unanimi ter,
Bellum movent improvisum ‘
Rex occisus paradisum
Introit feliciter.
A defunctis revocatam
Matri vivam reddit natam,
Et sanat puerperam.
Quinque plagis vulnerato,
Jam de vita desperato,
Dat salutem prosperam.
in Missale Upsal. f. 2i4:
Felix, cujus gratia
Fugantur dæmonia,
Vident excœcati,
Confracta erigitur,
Et submersus redditur ♦
Plenas sanitati.
Sponsione facta voti,
Vocem reddit Sacerdoti,
Et infanti tibiam.
Statim inter fratrum manus
Frater minor surgit sanus
Post longam miseriam.
Sensum reddit mulieri,
Quæ vix capi vel teneri
Poterat præ furia.
O ! quam probant Sanctum Dei,
Et confirmant fidem rei,
Tanta mirabilia.
Ergo Regi mirifico
Laus lastabnndo cantico
Frequentetur :
Cujus f ruens Vpsalia
Salutari præsentia
Jocundetur.
Tu, Svevorum Rex Erice,
Magne Martyr et amice
Dei, prece sedula
Venerantes te emenda,
Et nos illi recomrnenda,
Qui regnat per secula. Arnen.
Tom. II.
7 °.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.