PER S. REMBERTUM. 
255 
XXXIV. CAP. 
Aff hans Åndalykt. 
Then tidli Gudh hafdhe han sua hughsualat, sidhan thok han thankia uppa sina Dom- 
kirkio, huru han matte thet sua skipa i sinom ytersta Tima, at hon matte äwinnelika blifua 
bestanden medh allo sino Biskopsdöme, Ther näst bödh han sinom Klärkom at the skuldo 
beskrifua oc vpkasta i manga Böker al the Breff oc Privilegia, som vaar hälghe Fadhir Pawen 
hafdhe hanom gifuit, tha han giordhe han til sit Sändabudh, oc gaff hanorn makt at prädica 
Gudz Ordh for allom Hedhningom, oc the samma Privilegia loot han sända til alia the Bi 
skopa, soin varo i Keysar Lodouici Keysardöme. Oc bödh han, at the skulde jämväl sändas 
Keysarenom sielfuom, oc til hans Son, som oc kalladhis Lodouicus , oc til thorn badha skreff 
han Breff undir sit eghit Nampn, oc läät thorn bidia, i sinom ytersta Tima, medh innerliko 
Hiärta, at the skuldo badlie ther til hiälpa, oc lata sik ther urn wardha, sua yterlika som han 
thorn tiltroodhe, at Christendomen oc the hälgha Tro matte ökas oc stadhfästas i allom Lan 
dom, oc Gudz Ordh skuldo växa oc wtwidhas medh Gudz Nadh oc thera Hiälp, oc skuldo 
göra Fruct ibland alla Hedhninga. Then tidli the fornempnda Sotten hafdhe haldit a hanom 
i tlire Manadha wt aat slagh, oc tiwghunde dagh Julax) var framlidhin, sidhan tok han at un- 
ska oc bidhia aff Gudhi, at han matte fara til sin Gudh, oc matte döö här aff värdhlene 
um Kyndilmässo dagh y ), tha Jomfru Maria leddes i Kirkio. Sidhan äpter tha Kyndilmässo 
dagher nalkadhis, tha läät han redha til eth stort Gästabudh, oc a Kyndilmässo dagh läät han 
biudha allom sinom Klärkom oc allo fatigho Folke, oc pläghadhe thom mykit ärligha oc väl 
fore Jomfru Maria Höghtidh skuld. Ther näst lät han göra III. stoor Vaxliws enkannelika 
aff sino eghno Vaxe. Tha the varo giordh , tha badh han bära thom fram for sik um Kyn 
dilmässo aptanz). Sidhan badh han at et thera skulde uptändas, oc thet skulde brinna for Jom- 
frw Maria Altare i the välsignadhe Högtidhene; annat Liusit badh han sätia fore Sancte 
Pädhars Altare; oc thet tridhia fore Sancte Johannis Baptista Altara. Oc ther medh badh 
han Sancte Pädhar oc St. Johannem Baptistam, at sua som the leddo lians Siäl i thom for 
nempnda Opinbarilsomen, som Gudh hanom tedhe badhe i Himerike oc Skärslo eide: sua 
skuldo the oc nu taka moot hans Siäl, tha hon wtginge aff Likamenom, oc fölghia hänne 
oc ledha hona for Gudz Dom. Han var oc tliär medh swa wtsmaktadher aff the fornempn 
da Sottene , oc twingadher, at af lians Likama var enkte igeen, vtan Been oc Skin. Oc ey 
thäs rnindre lofuadhe han oc äradhe sin Gudh. A Kyndilmässo Dagh sagdho alle the Klärka 
Mässo for hanom, som ther varo när stadde, oc innan thäs at Mässor sagdhos, tha skipadhe 
ban thet sua, at ther prädikadhes for Folkeno. Oc han lofuadhe thet oc sagdhe at han 
skulde then daghin ey äta äller drikka, for än Höghmässan vare wtsungen. Tha hon var 
wte, oc han hafdhe litidh ätidh oc drukkit, sidhan laa han allan Daghen oc manadhe sina 
Thiänara, at the skuldo thiäna Gudhi, stundom taladhe han widher en ensamnan, oc stun 
dom widher thom alla i sänder. Oc ä var thet hans största Bön oc högsta umsorgh, at the 
skuldo altidh sända thera Klärka som prädica skuldo i Hedhnom Landom. The Nattena ther 
näst äpter vakadhe han alla wt, oc manadhe thom medh tholkom Ordhom. Then tidh alle 
the Brödher, som ther varo, laso Letanias oc andra Psalma, som the pläghadhe läsa ofuer 
thom som genstan skulde siälas a), tha badh han thom, at the skuldo siungha then höghtidhe- 
lika 
x) Epiphania Domini. 
y) Festum Purificationis, Kyndel mässo dag, olim 
a nostratibus Ljusmessa, ab Islaudis Kertamessa 
dictum, nomenque a Can dela recepit, sive quia tum 
ingens cereorum copia templa illustrabat, sive quia hoc 
Festo consecrabantur cerei, per totum annum sacris 
usibus adhibendi, clr. Dijkman, Antiqu. Eccles. p. 96. 
z) Kyndel ni ässo afton, Vigilia. Ita dies voca 
batur ipsum festum præcedens. 
a ) Själas, ligga i själtoget, animam efflare.