PER S. REMBERTUM.
243
XXX. CAP.
Aff Sancto Ansgario huru han thuingade sin eghin Licama
til alle Gudhelike Thiänist r).
Mädhan vij hafuom nu här til talath oc saght aff Sancto Ansgario, huru stora umsorgh
han liafdhe fore sinom Jämkristna: Nu viliom vi tala oc seghia här näst aff thy huru San
ctus Ansgarius hafdhe sik in til sik sielfuan, huru han astundadhe at göma oc beüara sina egh-
na Siäl , oc huru lian twingadhe oc plaghadhe sin eghin Licama. Först aff thy huru häla-
gher oc Gudheliken han var i sino Klostre, tha han var Munker, huru storlika han ther
beuiste sina Gudhelikhet, thet är thom allom viterlikit, som ther medh hanom umgingo. For
thy tha han var unger oc liten Pilter, tha var han allaredha sua hälagher oc Gudhelikin,
at aldroghe Män oc gamble undradho uppa hans storo Gudhelikhet, oc toko sik äptedömilse
aff hanom. Framdelis then tidh han var Biskuper vurdhen, alt thet godha han böriath haf
dhe, oc for sik takit i Klostrena, thet astundadhe han halda oc öka i alla matto, oc vilde
thet huarghin minzska. Han astundadhe äpterfölia hälgha Manna Lifuerne, oc särdelis oc
enkannelika äpterfölgdhe han Sancte Marthins hälgha Lifuerne. Haarklädhe hafdhe han al-
tidh näst sinom Licama badhe Dagh oc Nat. Han prädikadhe oc altidh gerna Gudz Ordh
loie I* olkena, tbom til gäghn oc Siäla helso. Stundom pläghadlie han gerna dragha sik fran
allo Folke, oc vara ensamber, at han matte thäs bather gita studerath i the halghe Skript,
oc i alle Gudhelike thiänist. Ther hafdhe han enkannelika latit byggia till en Cella uppa
enom lönlikom stadh, ther han pläghadhe vara sik enselika, oc then Cellan kalladhe han Roo
oc Huilo, oc Minnins älskogha t). Oc i thom Cellanom pläghadhe han gerna vara, oc no-
kre faa hans enkannelike oc hemlike Viner medh hanom, oc thet giordhe han ä sua opta
som han äkke prädicadhe aller var i Kirkione ärandora, oc then tidh han fik vara i mak oc
nadhom for Hedhningomen. Thogh älskadhe han altidh mera sins Jämkristins oc sina undir-
dana Nytto oc Bestandilse, än han älskadhe sit eghit Mak oc Huilo -, oc än thogh at then
rolighe Cellen var hanom käär, thogh var hans Järnchristen mykit kärare. Oc sua länge han
var unger, oc hafdhe sin Förlek, pläghadhe han optast äta Wathn oc Brödh, oc ther aff took
lian sua sparligha, at han pläghadhe ä som offtast vägha Brödhith, oc mäta Watnidh, som
han skulde äta huan Daghen. Oc, äpter thy han sielfuer sagdhe, i thom timanom som han
sua m y kith fastadhe, thook han at frestas starklika aff Höghfardh oc fåfänge Åro. For thy
then gamble Fiäfiden, som är Diäfuulen, som länge hafuer hatadh MankÖnit, lian vakadhe
ther äpter, huru Iläfi skulde gita dräpit hans Siäl medh thässe forbannadhe Sottenne,som är
Ilöghfärdhin, atdianûm skulle thykkia i sino Hierta, som han vare mykit Stoor före Gudhi,
oc mykith hälaghir aff sik. Aff thässom Frestilsomen dröfdhis Ansgarius storlika, oc sörg-
dhe, thy vände han sik in til Gudh med Gudhelikom Bönom, oc badh han fore sinne Mild
het skuldh, at han skulde värdhugha sik at frälsa lian aff the fordömelighe Sottene. Huilket
Gudli oc giordhe , for thy han vardh genstan äpter quitter vidh the Frestilsen. Sidhan han
took vardha gammal, tha formatte han äkke sua myket fasta, som han var förra van at göra,
oc äntiiogh at han for sin Aldirdom skuld oc Mäghinlöso u ) pläghadhe nokoth meer äta än lör,
thogh vilde lian inkte annat drikka än W'atn, oc vidher thet Watnidh blandadhe han litidh
aff Ööl, oc thet giordhe han mera for thy, at han skulde undfly fafänkt Loff oc fafänga
Åro, än han giordhe thet for nokon sötan äller godhan Smak skuld. Oc for thy at han i
sinom aldirdom gat ey sua mykit fastadh, som han lör giordhe, tha han var unger, thy a-
stundadhe han thet upfylla medh Almosom oc Gudhelikom Bönom, oc androm godhgernin-
gom i samma stadhen. Thy pläghadhe han opta at köpa oc lösa fore sina Päninga the fa-
tiglia Män, som sato i Fängilsom, oc iha han hafdhe thom lööst, gaff han thom frii oc frälsa
lore engen Päning. Oc somlika aff thom hiolt han til Book, oc gaff thom Födho oc Kla
ube, at the matto tliäs balder nima thiäna Gudhi. Oc än thäs mer, thetta thotte w ) hanom
a lt samman vara som inkte, thy lot han sik aldre nöia, för än han lagdhe sik nidher ocgrät
medh
®) hi Cod. nostro hic titulas rubro disLingiiitur. S. Anscliarii Legenda, ap. Langebek, 1 . c. p. 6-23.'
t) Interpr. Svec. loco moeroris, memoriam legisse u) Magtlöshet, virium inopia, infirmitas.
VJ e ur , quam lectionem etiam offendimus in vetusta w) Thyckte, existimabat

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.