PER S. REMBERTUM.
2o5
XVI. CAP.
Åpter thet at sva var giort, blefF then Stadhin maxan r) val x siw Aar wtan Präst:
Oc thär aff dröfdhis then hälghe Hirdhin S. Ansgarius storlica, oc gat ey lidhit aller tholt,
at the hälgha Thro, som ther var böriath, skulde forganga. Oc aldramäst ömkadhe han sik
ofvir sin Son Herigarium, som för är nämpndir. Thy sande han til Suerike igen en
Årmetha /), som heth Argarius, oc han bödh hanorn, at tha han thiit kome, skulde han
enkannelika lata sik um all sin ärande in til fornempnda Herigarium. Tha thenne År-
metlien kom i Landith, tha vardh han val vndfangen aff thom samma Herigario, oc aff
hans tilqvämd gladdos alle Cristne Män som ther varo. Oc thoko til medh godhom vilia
at dyrka oc ära Gudh i alla matho, som Cristne Män plägha göra. Oc i them Tima
nom, mädhan Riketh var vtan Präst, tha ledh then godhe oc throne Thiänaren H er i ga
ri us mykin Smälek aff omildom Mannom, Oc for hans Bön skuldh, giordhe Gudh aff si
ne Mildhet mangh underlikin Tekn ofvan aff Hymlenom, medh hvilkom han beviste oc stad-
feste the hälgha Thro. Oc afi thom Teknomen viliom vi här nokoih seghia: tha ma prÖf-
vas huru starkir oc ovinnelikin Herigarius var i sino Hiärta. Thet hände en tidh, at
han sat a ena Thinge, oc um Qväldin tha han skulde äta sin Natvardh t ) aa samma mar-
kene, ther han hafdlie thingtadh u), tha rosadhe Hedhningane oc lolvadhe störlika thera Gu-
dha, oc sagdho , at thom gik alt väl i hand fore thera skuldh. Oc the forvitto hanom oc
forbradho, at han var ensamber sik urn thro, oc foor vildher, oc var vtskilder aff thom
allom medh sinne fanytto Thro. Tha svaradhe han thorn medh brinnanda Hiärta oc sagdhe;
Mädhan sva är, at i tväken sva mykith urn Gudz stora Makt oc Waldh, um hvilkit j skulin
ingaledhis twaka, tha viliom vi nu pröfva oc röna medh Järteknom , hvath häldir idhra man-
glia Gudha ära mäktogharc , aller min ensamber Alzmäktughir Gudh. Thy sagdhe Heri
garius: J seen väl, at här vil nu falla ett stort Räghn, sva som väl synes a Himlenom.
Thy kallen vppa idhra Gudha, oc bidhin thom, at inkle regime vppa idher. Oc iak vill kal
la vppa min Gudh oc Herra Jesum Christum, at han lathi ey en Räghndrupa falla vppa mik:
Oc hvar som bäst hörer thera Böon, som vppa han kalla, han skal blifva Gudh. Tha som
the hafdho alle iakath här til, tha sattos alle Hedhningane Vppa ena siidho, oc Herigarius
satte sik vppa andra siidhona, oc en liten Pilter medh hanom, tlia kalladho the alle hvar
thera a sin Gudh. Oc han kalladhe Yppa van Herra Jesum Christum. Tha fiol nidher aff
Hijmlenom eth stoort Räghn, oc giordhe thom alla gynom vata badhe innan Klädhe oc vtan,
sva at thera Klädhe syntos sva vaat, som the hafdho varith nydraghin aff Sionom. Oe än
thäs meer, the hafdho giort ofver sik en Löffsal, fore Solene hita: alt thet Löff a thom
Salenom var, slogh Räghnskuren aff qvistomen oc nidher a thom, til ene Bevisning, at
Gudh medh sinne Makt vilde bevisa thom vara nidhir thrykta, oc tliar som Herigarius
satt medh sinom Pilte, fiol ey nidhir minzste drupi a thom. Tha thetta var skedh, tha
blygdhos the oc vndradho ther vppa, oc han for vitte thom thera Skam, oc sagdhe: Nu ma-
ghen j see, hvilken som Gudh är. Wänden thy igen aff idhre villo, komin til Gudh oc
lären Sannindena Wägli. Thäth hände oc sva annan tidh, at Herigarius hafdhe sva sto
ran Wärk i sinom Benom. at han gat sik ey rört aff stadhenom länger, än som andra han
baro. Tha han hafdhe länge lidhit the dröfuilsen, tha foro mange til lianom oc vitiadho t;)
han i sinom Krankdom, tha komo oc somlike the som gafvo hanom Radh, oc badho, at
han skulde lofua thera Gudhum nokoth Offer, at han matte fa sina helso. Somlike sagdho
hanom til Smälek, at lian hafdhe ingin Gudh, oc thy var han kranker, oc illa til räka x).
Tha the hafdho länge giort hanom tholkin Smälek, oc han stodh amot thera onda äggilsom
vmsidhe gat han ey länger lidhit thera skalka par */), U ia suaradhe han oc sagdhe, a t han
r) Maxan, ferme, tantum non, nästan. In
Uiron. Rhythm, de castro quodam ferme vacuefacto
dicitur: ”Huset la maxan öde.”
•'>') Eremita.
us ^ Interpr. Svec. lieic, vitio forsan codicis, quo
? est, (.oenam non Scenam legendo, sensum
auctons mire mutavit.
Tom. //,
skulde
u) T h i n g t a, h n 11 a T h i n g , judicium habere. Vox
in sermone vulgari adlruc in usu.
v) "V itia, visitare, hodie usurpatur a piscatoribus,
qui sua visitant retia.
x) Räka, sanitas, salus, quö sensu in Chron.’
Rhythm et Hist. S. Olavi metrica haud raro occurrit.
y) Par, dolus, fraus. Illparig, astutus.
52 .

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.