PER S. REMBERTUM.
t8/
oc lians Thiänara : oc malte vara thorn til Mästare oc Lärare i hälsammom kännedom.
Um thätta ärandith hafdhe Keysaren Radh medh sinom Förstom oc Klärkom, oc medh
androm sinom thronom Thiänarum, oc badh thorn alla nokon thän upsökia ibland thom,
hvilken ther värdliugir vare til tholke Gärningh, oc som that 1 hafdhe Vilia til. Thän tijdh
alle nekadhe, oc sagdhe, at the ingin visto swa gudhelikan man, som swa Vadhelika Pela-
grijrns färdh vilde uppa sik taka, oc engin fanz som thätta ärandidb vilde til sik taka fore
Jesu Christi Nampn skuldh, 1 thom sama Timanom Var ther en ärlikett Abothe, som het
YV alo, han gick fram til Keysaren, oc sagdhe, at han viste en Munk i sino Klostre, hvil-
ken som var mykith brinnande til Gudhelike dyrkan, oc til the hälgha Thro, oc astundathe
gärna lijda oc thola mykit oc mangt for Gudz Nampn sculdh. Oc ther med lofvadhe A-
bothen han oc prisadhe, badhe for sin umgängelse oc fore sina sidhi, oC sagde han Vara nogll
qvämelighen til tholke Gärningh} thogh allikoväl sagdhe Abothen sik ey görla vita, um än
han hafdhe vilia til at anaraa oc uppa sik taka tholgha reyso oc Pilagrims färdh, aller oc ey.
Hvath thörfvom vi flere Ord här aff göra? Åpter thy som Konungen bödh, kalladhis Ans
garius, i hans Palacium. Tha han thijt kom, tha sagdhe Abothen hanom, hvath som ther
var taladh oc giorth, oc lät han forstanda for hvat Sak han var thingath kalladhir. Til hvil-
ket Ansgarius svaradhe, oc sagdhe, at lian vilde reedhaboen vara til alla tlie Gudz thianist,
som hanorn budhis a lydhnona vägna. Sidhan leddis Ansgarius in lör Keysaren} tha hart
thiit kom, spurdhe Keysaren han til, um än han vilde fore Gudz Nampn sculd uppa sik taka
ena Pelagrijms färd, oc vildlie vardha Konung Haraldz fölghislaghi, oc med hanom fara til
thet Folkith som bodhe i thy lartdena, som kalladhes vara Danmark. Tha svarade Ansgarius,
oc sagdhe, sik vilia thet alzthingx gärna göra, oc thröste sik ther til lulväl. Tha sagdhe
Abothen til Ansgarium, at han engaledh tildyrfdllis, äller vilde hanom biudha tholken thunga
uppa sik taka} vthan at hart vilde siälfver afl‘ sinom egnom godhvilia the resona üthvalia,
tha vilde han gärna gifva liartom aff sinne makt sitt orloff ther til. Tha svarade Ansgarius,
at han ey thäs sijdher the resona gärrta vilde uthvälia, oc hopa folfölghia i alla matto livat
häldir hanom thet budhis, äller oc ey budhis. Thär äpter then tijd han hafdhe openbärlica
tliässa reysona anamath oc vidhirfakit, oc vardh allom openbart som medh Abothanom um-
gingo; toko mange til at undra storlika hans umskiptelse, at han vilde forlata sitt Fädernis
Landh, ofvirgifva Fadher oc Modher, oc sina kära Brödher, medh hvilkom han var upföd-
der medh sötasta hiertans astundan, oc vilde fara i annor Landskap, at umgha med Hedh-
ningom, oc okunnogho Folke. Maiighe varo oc the, som han straffadhe och avittho, och
moddo han medh smälek. Sontlike liafdho lian gärna medh allo ighenkalladh, oc atherdra-
glnt afl thom Vihartom, thogh blefF han stadhughir, oc kunde aff thom viliatiom, som han
hafdhe for sik taglnt, Iivarte vikas äller vändas. Åpter tlietta plägade Abothen livar dagh
gha til Keysarens Palacium, oc Ansgarius blefF hema och flydhe Menniskio sälskap: i enom
Wingardh som ther laa när, valde han sik eet enselighit Rum, i livilko lian tiänte sinom
Gudh, oc skotte ingo andro än Läsning oc BÖnom. I thom samma Timanom Var ther en
Brodher aff samma klostrena, som heet Authbertus, tha thän Brodheren sa at Ansgarius
var mykit dröfder oc umsÖrghiande, oc sa han livar dagh liggia lönlika a thom stadhenom,
oc hvarte taladhe äller umgick medh nokrom} tha thän Brodheren vardh thäs var, tha bar-
madhe han sik och ömkadhe olvir han, oc gik til hans um een dag til then stadhen i Win-
gar< lenom, ther lian viste at Ansgarius var ensamber, thaladhe til haus, oc spurdhe um än
ian ,0 visselica vilde the Pelagrims reysona uppa sik taka. Tha tänkte Ansgarius, at ban
ey spun ie ther um for nokre ömko sculdh äller barmhärtogliet, utlian lor nokre kyndoghet
scidd. rhy svaradhe han oc sagdhe, hvath vardhar idher thär äpter sporia? gören väl oc
öl vin ey min Hugh med tliolghom spörelsom. Tha svaradhe Brodheren, at han enkte
dt ellei svik mente medh sinom spörelsom, uthan sagde, at han vilde gärna vita, um än
mente sta 1 thom samma vilianom, som lian hafde for sik taghit. Tha gladdis Ansgarius
lans godhvilia, oc svaradhe: Jak var atspurder um än iak för Gudz Nampn skuld vilde
torde^ak 1 he f 1 I lt if ° lk at r adlCa ther the HäIgh ° LäSt: thän tidh mi § h thet forelagdhis,
^ leik lliohnlurllnc efn fliou . . .
i
inghaledhis sta ther amothe, uthan iak önskar , het aff a||on]
minom kraptom, at
iak

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.