PER S. REMBERTUM. 
185 
Iiafclhe slaghith , medh innerlikom godhvilia, at Gudh skulde Iianom thet förlata: for thetta 
Tholamodhet oc godha Wilian som han i sinom Svida hafde , lönte Gudh hanom aff sinne 
Milhet swa väl ighen, at han sätlhis oc skipadhis ibland Martyres Chora. Thetta thedhis 
S. Ansgario i samma Timanom, som Pilten doo, hvilket then Wärdughe Fadhren Withmar, 
som i thorn sama Timanom radhandhe var medli hanom ofvir Skolan, vitnadhe, som när 
stadder var tha Pilten doo, at tha han kom oc vakte op S. Ansgarium, oc sagde hanom at 
Pilten var dödher, tha svaradhe han, oc sagdhe, thet viste jak alt förra än thet mik sagdhes. 
1 hetta unthe hanom Gudz enkannelica Nadh at see oc skoda hanom til Hughnadh; Oc for 
thy at han swa storligha dröfdliis affPiltsens Dödh,thy skulde han nu fa Hugsvalelse aff hans 
hälso , oc hans Hiärta dröfvilse skuldo ther aff lenas oc vprättas. Med thässom openbarilsom, 
oc mangom androm tholkom Synom oc Teilsom, var thenne Gudz Mannen Ansgarius an 
delika all Gu.dhi rördher oc sökther. Oc thy huru mykith han var liälagher aff sik, thäs 
hära the nogh vithne , som med hanom vmgingo. Skulom vi thy nokot um han tala, tha 
thykkes oss först vara radhelikit, for thera skuld som inkte aff honom vita, at vij först vt- 
letom for hvat sak oc tilfälle han kom aff thom stadhenom, ther han länghe hafdhe stadugher 
varith, oc hijt til oss, oc huru han vardher här när oss Gudhi offradher, oc lofvadhe Lyd 
no, oc aff’hvat äggilsom han til Swerikis kom, oc huru han vardh äradher oc vphögdlier til 
Biskops Embete, Thetta tykkes oss vara vidhertorfftelikit beskrifva, for thy at ey skal no- 
ghor thet vända hanorn til ostadughet, at han aff Gudz inskiutilsom fore siäla hälso skuldh 
vilde vandra oc färdhas i annor Landh, 
V. GAP. 
I Saxonia ther var fordlmm höriath et Kloster i thom Landzändom som S. Ansgarius 
tilkora. Oc framledhis aff Gudz Nadh oc Ilielp, swasom thet var väl böriath,swa vardh thet 
oc högtidhelika lyktadh, oc kom til godan ända. Tha thet Klostret var til fulkomlighin ända 
väl vpbykt, sidhan gaffs thy Klostrena Nampn, aff thom stadhenom, ther the atto Iiema i, 
som thet hafdo fullkompnadh oc latidh byggia, thy kalladhis thet Klosteret äpter allas thera 
vilia Ny ia Cor be ja. Til thetta Klosterith oc Stadhen kom först thänne Gudz Tiänaren Ans 
garius, oc somlike andhre Brödher med hanom, at han matte ther lära oc känna androm. 
Oc i thesso Embetene pröfvadhis han oc fantz i allo matto vara ther swa qwämelighen til, 
at han vtvaldis aff allom til at prädika oc känna Gudz Ordh openbarlica i the hälgha Kir- 
kio. Oc ther medh vardh han i thom stadenom badhe then förste Mästaren i Scola, oc Pre- 
dicare oc Lärare i the helghe Kirkio. 
VI. CAP. 
Ther näst apter hände thet sWa, at een Konunger, som Iieet Haraldh, hvilken som 
Konunger var ofver en pardel aff Danmark, han var vthdrifvin aff sino Rike for Hat oC 
Avundh seuldh, som andre Konungha fingo til hanom i samma Rikena. Then tidh han vth- 
drifven var, foor han til thän äriika Keysaren, Keysar Lodhvik, oc heddis hans Hiälp til 
at hämpnas oc vinna sitt Rike ighen. Innan thäs at thänne Konungen dvaldis när Keysar 
Lodhvik, tha äggiade Keysaren hanom badhe med sik sielfvom , oc swa medh androm, at 
han seulde tagha vidh Cristne Tro, oc lata sik cristna, oc ther aff skuldho the vardha 
mera hemelike sik inbyrdhis, oc Cristidh Folk skuldhe fa thäs bätra Wilie oc Hugh at Liai— 
pa bade hanom , oc allom thom som hanorn tilhördho , um än the dyrkadhe badhe een Gudh. 
Ther näst omsidhe aff Gudz Nadh umvandes than fornempnde Konunger Haraldh til Crist 
ne Thro, oc lät. sik cristna oc döpa, oc Keysar Lodhvik hiolt han til döpelse oc vard bans 
Gudhfadher. Tliän tidh Keysaren vilde han hem sända igen til sijn, til thäs at han matte 
for bans liielp skuld thes felaghare koma til sitt Rike, togh Keysaren granlika sökia, än 
nokor swa gudheliken Man kunde finnas, som for sine Gudhlikhet sculd vilde med hanom 
fara oc när hanom blifva, hvilkin som matte trösta oc styrkia i the hälgho Thro badhe han 
Tom. II, 
4 7 - 
oc