PER S. REMBERTUM.
1?7
Har börias Sancti Ansgarii hälgha Lifwerne, hv.ilkom vi äghom
storlika thakka for thy ban var than förste som i Danmark oc i
Swerike prädikadhe oc lärdhe the hälgha thro.
I. CAP.
Waar hälghe Fadher Sanctus Ansgarius, apter thy Gudz Nadh hanom enkannelika unthe,
tha vpböriadhe han sitt hälgha Lifverne i sinom Yngdom; oc äpter thy som ban vardli aldrogher
oc gammal, växte han ä meer oc meer gudhleken oc hälagher, sva at i hvarjo öghnablick öka
dis hanom oc tilväkxte Gudz Nadh. For thy han var i sinom Barndom rörder af thom hälgha
Anda, oc fik andelika thinga openbarilse, oc söktis ofvan til afF Gvdz Nadh, oc manadis opta
aff thom hälgha Anda, at han skulde draga sin Hugh fran verldzlikom thingom , oc skulde ha-
wa sik in til Gudh oc Himmerikis thing medh allo hiärta: Oc the openbarilse han fik aff
Gudhi, thom kungiorde han somlikom thom hanom omgingo, oc som hanom varo hemlegaste
hos, medh sva skäl, att the skulde thet för ingo sägia mädan han lifde. Oc the openbarilser
som han oss tedhe; hafvom vij Gudhi til Heder äpter hans Dödh, värdelika samman skrifvat
oc insatt i thessa Bokena, al the i hänne läsa, magho vita oc vndersta medh hvat store
Nadh Gvdh sökte sin Tiänara i hans främmersta Vngdom, tha han ledde han först i rattan
Wägh: Oc sidan framledis huru Gud ährade han, oc innanlyste, medh mangom dygdelicom
godoin Gerningom. Hvilkit som pröwas medh thy som Sanctus Ansgarius sielfvir afisagde,
at i hans Barndom, tha han var fäm ara gamipal, oc hans Modher, som Gudhi hafde länge thiänt
i storom reenleek oc gudelikom räddhugha, var dödh: Nokot tär äpter satte hans Fader han
til Skola at nirna a) Book. Tha han var til Scola satter, tha plägade han gärna leka medh
sinom Kompanom b), soin Barna sidir är, oc älskade mykit mera sina skumpan oc fafängo
läte, än sina Book eller sit name. Then tidli han var sva kater, oc älskade alt sin lä-
fänga Leek, syntes hanom um ena Nat, som han vare i enom orenom stadh, ther inkte
var annat än Träekir ac Dy; Oc i thom stadenom var mykin halka, sva at han kunde ey
vthan medh storom Nödh komma sik vth aff thom vadelika stadenom. Widh thenna staden som
sva var vadhelikin, syntis hanom een fägherste vägir, badhe fager oc grön. I thom Wägenom
sa dii han franma ena ahrligasta Fru, mykit clara oc skinande, prydda oc tilsätta medh alle
äro oc Höfvizlikhet, oc medh hänne gingo manga andra Qvinnor, oc the varo alle ski
nande hvita, oc ibland thom var hans Modher. Sva brat han fik see sina Modher,bödh han
sik til at löpa til hänne, oc tho kunde han äkke vtkomma aff thom hala 00 orena stadhe-
nom som han stodh oppa. Tha umsiidir nalkadis hanom the skinande Qvinnorna, alla medh
enom Choor, tha thykte hanom som een aff thom, hvilken ther syntis vara een Fru öfvir thom
alla; Oc the samma throdhe han oc understodh vthan alla tväkan vara Jomfru Maria. Hon
talade til hans, oc sagde, Son, vil thu gärna til tine Modher? Tha svarade han, at lianom
länktade til hänna medh alle astundan. Tha svarade Frun: Wilt tu koma i vart Sälskap,
tha skal tu fly alla Falängo, oc öfyirgifva al Barna läte, oc skal görna thik sielfyan i thun-
gom oc höfvidzskom Sidhom, for thy vi styggioms storlika oc mykit vidir alt thet som fanyt
oc oganglilikit, oc then kan äkke komma i vara Samqväinbd som löstas i nakrom fanyttom
thingom. Åpter thessen Opinbarelsen som hanom tedhis, tok han til at liafva sik sidhelika,
oc thunglika, oc flydlie al Barna läte. Oc vande sik vidh Läsning, oc hälgha Thanka, oc skötte
medh granna atvakt allom thom thingom , som ganglikin varo, sva at hans Kompana undra-
tho storlika, huru han vard sva bradlica umskipter, i annor bättre umgangilse. Sidan thär
äpter, tha han vard giordir til Munk, oc var tyktadher oc lärdhir medh Kloster-sidhom, oc
vard nokot äldre, tha togh han nokot litit, för sins Likame vanskilse skuld, kolna i sine
gudhlikheet, i hvilke han hafde förra varit brinnande hetir.
II. CAP.
Innan thäs at han sva kolnade i gudhlikom Kärlek, hk han spöria thän valdugha Här
ran Keysar Karl vara dödan, hvilkin han hafde förra seet mykit ärlikan i store makt oc sto
ra
b) Kompan, Gall. Compagnon , socius, sodalis.
45 .
«) N ima, capere, discere. Näme, disciplina.
Tom. II.