SVENSKA CHRÔNICA.
345
den, s à brukade han tâ Biskop Mats, Henuning Gadd, Erich Ryning och flere, kom Och
pa iiiet sidsta ther till att Adelen, som i staden var, vardt först bevekt till dagtingan emot
ilni, menige mans vilda, ty Borgarena ville ju intet dagtinga, efter thet them gick ingen
ned uppå. Ocli blef sådana buller i staden om dagtinganen, att Hemming Gadd som för
then skull var inkommen, hade af en som hette Peder Fredagh när vordet ihielslagen. Men
etter thet att the som ypperst voro i staden ville ju till dagtingan, så måste tå then meniga
man låta säija sig.
Ta nu n % ra dagar om dagtingan handlat var och alt var öfvertalat, forskickades
nagra af staden Ut till Konungen, på en holme vijd Walmarsööh, ther bief sa dagtingan beslutat
med hand och mun, bref och insegel, eder och förplichtelse, att alt skulle blifva en aftalat
sak och till en fullkomlig anda förlijkt, så att nti skulle intet annat vara än nåd och gunst
och alt thet the af staden, ja icke the allenast af Stockholm, utan jämväl thet alla Svenska
bcgiärade vardt straxt jakat och samtyckt, belefvat och bebrefvat, och än ther öfver låfvade
Konungen sielf med hand och mun, att lian icke allenast ville samtyckia och stadfästa
thet, utan ville och förbättra thet i alla sina punéter och articklar. Och när brefven voro
utgifne a) och alt var beslutat, som ther uträttas skulle, foro the som utsände voro in i
staden igen och redde till , att Konungen skulle med sådana värdighet intagas som ther till
hörde. Tå nu alt bestalt var som Konungens inri/dande tillhörde, gingo Borgmästarna ut
på Södermalm till honom och antvardade honom stadsens portnycklar, och så blef han med
Process intagen, och fördes iorst upp i Bykyrkiona, så på Slottet, sedan i Gorius Holstes
hus, ther han någon tijd blef till giäst, och thet inrijdandet skedde på siunde dagen i Sep-
tembrié manat, som är Mårmasso afton, och lät Konungen blåsa om med trummeter och
lysa frijd, lät och strax reesa up en galga på stora torget och en annan på Jerntorget, och
efter några dagar lät han qvartera Mans Jonson på stora torget. Och när han hade ordi
nerat om Embeten och befallningar efter sin villia, seglade han till .Daunemark och något
för Ilelgomässo tijd kom lian tillbaka igen. Och var hela Adelen lörskrefvtn af hela rijket
till Stockholm och några fullmyndige af alla stader, Bergslagen och all Härade öfver hela
landet. The kornmo och ther till alla Helgona dag, som tå var på Lhorsdagen b) Anno D.ni
1Ö20. Och hade Konung Chris tiern låtit byggiä ena borg uppå Brunkeberg och lät kalla
tijt alla them som af alt rijket till Stockholm komne voro, och alt hans krigsfolk liölt ther
omkring neder under berget. Så Förde tå Biskop ,J'om Bellenacke af Fyen ordet till the Sven
ska och gick all hans grund ther uppå, att Konung Christiern hade fullkomlig rätt till Sve
riges Crona, ty han var korat ther till i sin faders tijd , ther hade han Rijksens Râds bref
uppå. Ther till var han och byrdig till rijket efter Sveriges lagbok, som innehåller (then ther
och upläsin Vardt) att om Konungen hafver sön, som till regemente dogse ar, tå skall lian
han vara näst C). Och dref Bellenacke sin grund så, att ingen skulle med rätta kunna föra
Konung Christiern thet uppå, att han med orätto hade trängt sig till rijket, men the giorde
orätt som ville trärtgia honom ifrå sin rätt, thet honom icke väl stod till lijdandes och sporde
han then menige nian till, om the ville kiänna honom god för theras Herra och Konung,
all then tijd han sådana rätt hade till rijket, och thet vardt svarat ja tilh
Så blef tå Konung Christiern hyllat för Sveriges Konung, och honom vardt ed svoren,
låfvades och utropades tå och alt thet, som tillförene med bref och insegel utlåfvat var.
Men söndagen thernäst efter blef han krönter af Erkiebiskop Göstaf och the andra Biskopar
na i Stockholms bykyrkio. Tå giorde han och ed och stadfästelse på alt som tillförene utlåfvat
var, och tog ther Sacramentet uppå in för Högaltaret. Och nar mässan och the Ceremo
nier som kröningen tillydde ute voro, blef en stol upsatt för Högaltaret, ther slog han tå
Otto Krumpen, Claus Bille , Severin Norby och några flere af sina Capitenare och B^fall-
ningsmän till Riddare, och lät Konungen utropa och giöra sina ursäclit, hvij han icke na-on
Svensk mart sådana ahro giorde; en annan tijd ville han väl giöra them äiiro. När tiiet
giort var, stod Konungen upp och blef ståndandes stödiandes sig emot altaret. Tå var their
till förskickat Keijsar Carls Härold, han kom fram och blef ståndandes rätt för Konungen
och hade ett tal för honom på Latin, hade och en guldkiädio på båda sina händer med ett
gyllene fliss d), och tå han hade uttalat, lade han samma kiadio på Konungens hals, och
tog honom ther med i thet Burgundiska Förbundet, och iåfyade honom hielp och bistånd af
thet
c) LandsL. Kon.B. Cap. 5.
dj Ordo Aurei Velieris.
tö v- jfad-trph 1 . C. p. 444 .
bi) D. 1 Novembris.
II. 87,

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.