34a 
XXXIII. OLAI PET HI 
Tå nu Herr Sten död var och fienderna komino updragandes, kommo the Svenska 
Herrar i Upland ofta tillhopa, stundom på Tynnilsöö g), stundom pä Engsöö h) och annor 
städes och rådslogo huru the skulle giöra fienderna motstånd, men tliet ville intet lyckas 
för them, efter thct the ingen Hpfvitsman hade. Bönderna voro väl ofta församblade, men 
Adelen drog icke ölverens, somliga sade sig icke viliia strijda för än the viste sig någon 
Höivitsman igen, somfige sade sig vilja strida för Herr Stens barn och en part sade ther 
kort neij till. Fru Christina iJ Herr Stens efterlefverska, med Stockholms stad och them 
hon med sig hade, skrcf them ofta till, att the skulle förena sig och giöra fienderna mot 
stånd, dock aclitades sådana skrifvelse intet. Ingen ville heller taga sig Höfvitsmansdömet 
uppå. På thct sista voro the så öfverens, att the skulle möta fienderna vijd Strängenäs i 
Illersund k) och ther var i Örsamblat ganska mycket folk till mång tusend , bade Hoffolk, 
Bergsmän och bönder, och tå voro fienderna i AA ästeråhs. Och när the fingo vetta att så 
dana folk var församblat i Sträugenäs , drogo the tijtj och var thet altijd theras ordspråk, 
att the ville slås med bönder ehuru många the voro , om bonder än regnade af himmelen. 
Tå nu fienderna kommo dragandes, begynte somliga af Adclen giöra anskrij att the 
ville vetta för livem the skulle Strida, och ingen ville taga sig Höfvitsmansdömet uppå och 
regera folket. Ther före blef tå hela haren förskingrat, så att ingen ville bijda fienderna, 
och thetta skedde på måndagen i Fastlagen, och samma dag om aftonen kommo fienderna 
till Strängenäs och mäste parten af Adclen, som vid Illersund hade församblat varit, kommo 
samma afton till Biskop Mats till Tynnilsöö. Ther vardt tå beslutat , att man skulle dag- 
tinga med fienderna , och strax om morgonen skref Biskopen Otto Ki umpen till, och begiä- 
rade leijde, fick och strax then och gaf sig så strax med några af sitt Capitcl till Stränge 
näs, och tog så Biskop Mats i dag med fienderna ifrå Tisdagen i Fastlagen in till Fredagen 
efter H vitesöndag /), thet var i ellofva dagar. Therförinnan skulle the Svenske Herremän 
komma tillhopa och blifva öfverens, hvad the heller ville slås med fienderna, eller gå them 
tillhanda på Konung Christierns vägna. Imedlertijd skulle fienderna hvarken bränna eller 
mörda, men rof kunde ingen förtaga them. Så gingo tå strax bod och bref ut, att all Ade 
len skulle innan föresagdan tijd komma till Upsala, hvilket cch så skiedde, Erkiebiskop Gö- 
staf gaf sig och tijt. När nu alla, som till Upsala komma kunde eller komma ville, ther komne 
voro , kom och Otto Krurnpen och Carl Knutson och några andra Konung Christierns Ca- 
pitenare med några Fännickor inechtar ther till med. Tå vordo the Svenske som ther till 
städes voro endräehteliga så öfverens, att tlie ville gå Konung Cliristiprn tillhanda. Och be 
gynte sedan dagtinga med Otto Krurnpen och the andra på hela Rijksens Itåds vägna, hade 
och så bod till Fru Christina och the flere af Adelen som i Stockholm voro, att the skulle 
besokia samma möte. Men the ville intet ther till, therföre handlade the som tå tillstädes 
voro i Upsala med Otto Krurnpen och the andra som med honom voro, the ther beviste 
med Konung Christierns bref sig hafva fulla macht till att säija alla viliia ocli vänskap till 
soin sig till \änlig dagtingan gifva ville, och gå Konung Christiern tillhanda, och all o villi a , 
som bade i Konung Hanses tijd och sedan uppkommen var, skulle till evig tijd vara en af- 
talat sak, och ther gåfyos mång bref uppå. Så vardt ocii utlåfvat, att hvar och en skulle 
få blifva vijd Sveriges lag och stadgar, goda gambla sedvänior, och att hvar och en af Kål 
set, som förläningar hade af Cronone, skulle them behålla, och för samma löfte skull gåfvo the 
Svenska Herrar många förläningar ut sig emellan , och många fingo förläning som sådana aldrig 
tillförene haft hade, menandes efter soin utlåfvat vardt att Konung Christiern skulle alt så 
dant gilla. Och sändes Konungens dagtingans och f örlijkningsbref till alla Landsändar ther 
han stadfäste all then dagtingan som hans Capitenare i Upsala giort hade m). Och alla the som 
här i Rijket något uamnkunnoge voro, icke allenast af Adelen, utan jämväl bönder, såsom 
Erich i Närdavij n) och andra sådana fingo besynnerliga vänskaps och frijdsbref upp ifrå 
Dannemark, sa att näppeliga någon tijd tillförene, som tå skedde, hade så mång bref på en 
tijd af någon Konung utgångit, och rnehra giorde bref än svärd. Efter thet nu Fru Chri 
stina och the med henne voro icke ville sokia mötet i Upsala, vordo tå både the Svenske 
och Danske sa öfverens, att the ville draga närmare in mot Stockholm, förmodandes att the 
skulle äuta komma till orda med Fru Christina och them som med henne höllo i Stock 
holm , 
b) Hodie Eldsundet. 
0 A die 2© Febr. ad diem 2 Apr. 
m) Itcdorph 1. c. p 45 ^. 
n ) Cod. 1, 12: Konung Erich i Nardavip 
Sine dubio ob divitias & auåoritatem apud ple~ 
bem hoc cog nomine appellatus. 
g) Tn Sudermannia. h ) In Vestmannia. 
i) Filia erat Nicolai Eriei Gyllenstierna, R. 
Caroli VIII. Canuli ex filia nepotis. Nata i 4 y 4 , 
nupta i 5 n, trium filiorum & uni uv filiæ mater. 
Chronicon composuit Genealogi cum, cpiod ex 
Mser. edidit Rev. Fant , Ups, 1736.
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.