336
XXXIII. OLAI PETRI
Catharinæ afton h) ther näst efter fick Herr -Svante Borkholmen. Men virileren ther efter lät
Konung Hans sitt folk draga in i YV kstergöthland och the kommo till Skara. Herr Svante
drog rued sitt folk ned emot them, dock g af han sig icke till slagtning ineu them. liier
med drogo the äter till Dannemark igen och uträttade intet mehra i then resan.
Tå nu Herr Svante hade regerat rijket i otta år, blef han död pä YVästerahs efter
Christi byrd anno 1012, dagen efter Nyåret och blef begrafven i YV ästeråhs Domkyrkio.
Men sedan Herr Svante död var, blef stor tvedrächt emellan Rijksens Råd och flere
af Adelen om Höfvitsmansdömet, Erkiebiskop Jacob med flere Biskopar och the äldsta af
Rådet ville hafva hafva Herr Erich Trolle till Höfvitsman, men the unge af Adelen ville
hafva Herr Sten Svanteson. Och var Rijksens Råd för samma sak skull olta tillhopa och kom
dock tå till intet beslut, och om Erichsmässona i) ther nast efter kommo the tillhopa i Upsaia
och Erkiebiskopen med the gamla af Rådet hölt Burspråk på torget, och sporde allmogen
till, som thcr tillstädes var, hvem the ville hafva till Höfvitsman, och sade Erkiebiskopen,
som ordet förde, att the gode män som af Rådet tillstädes voro hade samtyckt Herr Erich
Trolle för Höfvitsman och Rijksens Föreståndare, men ther svarade några som stodo ibland
bönderna att the icke ville hafva then Trolla slächtcne, ty the Trollar voro af Danska ar
tena. Om the som så svarade voro bönder heller några andra i bondekläder kan man icke
vetta, men ingen bättre svar fick Erkiebiskopen the r, än att the sade neij till Herr Erich
Trolle. På samma tijd hält Herr Sten , och the som med honom höllo , Burspråk med en
stor hop bönder nedre på Kungsangene, och han fick ther god svar efter sin begiärau, y a
tliet han framsatte för bönderna, dock blef ingen ting beslutat i then gången. VIen frain
emot S:t Marias Magdalenas k) tijd ther nast efter kom Rijksens Råd till Stockholm, och
alle the som voro vijd thet sinnet, att the ville hafva Herr Erich Trolle till blöt vitsman ,
the togo Grâmunkaholm in och lägrade sig ther. Alen Herr Sten ined Hemming Gadd och
flere som med honom höllo, hade lägrat sig i staden, och voro the dagcliga i handel till
hopa, och kunde dock icke draga öfverens, och ena natt blef up lopp i Staden, emellan Herr
Stens folk och the med honom höllo, oeh Erkiebiskopens folk och the med honom höllo ,
och hvar någre frijborne man icke hade kommit ther emellan och stillat then rumo
ren, tå hade ther blifvit et t stort mord af, ty theras folk som på holmen voro, stodo
redo i theras harnesk med fulla värjor, och hade stält theras kärrebyssor alla Gramunkabro
Öfver emot staden. Men Herr Stens, Herr Hemming Ga dds och the andras folk, som i sta
den voro , kommo löpandes åt Gråmunkagränd, then ena efter then andra, ocb voro mäst
alla druckne ocb voro blötte ocb nakne, och the hade utan tvifvel lått stor skada om the
andre hade kommit till them , men thet uploppet blef tå stillat.
Alen efter' thet Herr Sten hade många som höllo med honom, besynnerliga hade han
lått them med sig, som slotten innehade, så att han hade fått slottslåfvarne in i Calmare
' och the andre slotten utmed siösidonc, Stockholms stad stod och fast med honom, therfÖre
hade tå Rijksens Råd inga andra utvägar, utan att the måste taga honom, och dagen efter
Sten Sture A'Iariæ Magdalenæ dag vardt Herr Sten utvald och hyllat till Sveriges Höfvitsman, och Rijk-
y n S re g g ns Jtåd förde honom strax uppå slottet, och han hade them ther strax alla till giäst
samma dagen. Alen som the såto i bästa glädien skedde ther på slottet ett uplopp, i
ty att Herr Erich Abrahams on kom till träta med Gustaf Christiernson , ocii stack ho
nom så illa, att man vänte honom intet lijf. Theraf blef sådana sorl, att många hcgynte
fruchta hvart ut thet ville lända, och Biskoparna mod the andra af Rijksens Råd gingo strax
af slottet icke mycket väl tillffijds, men Herr Erich som skadan giorde kom till Svartmunka
Kloster, ther fick lian frijd.
Tå nu Herr Sten var kommen till Höfvitsmansdömet, sändes ofta myndige sändebod
till Dannemark till att handla, om frijd och sättia i dag rijken emellan, som ofta tillf orene i
Herr Svantes tijd och skedt var, dock kom thet ju till ingen lång och stadig frijd. Ty
Konung Hans och hans son Konung Christiern stodo alt therefter, att the ville komma
här till rijket igen, dock stod thet i dag någor år rijken emellan. Samma år Herr Sten var
Höfvitsman vorden, kom en part af thet folket som fara omkring ifrå thet ena landet till
thet andra, them man kallar Tattare hijt i landet, ocli till Stockholm , förr hade the aldrig
varit liär IJ, The göra icke mycket gagn, ehvar the äre.
Sam-
h) D. 20 Nov. 1) D. 18 Maj. k) D. 22 Jul. tutum de relegatione vagorum Garcionutn dicto-
/J-Hos vero vagabundos homines in Svecia rum Sculuara ( hodie skojare) dat. a. i 3 o 5 , ap,
■ antea apparuisse, comprobat Regis JBirgeri sta- Hadorph, Bih. till BjörköaRätt. p. 8.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.