336 
XXXIII. OLAI PETRI 
Catharinæ afton h) ther näst efter fick Herr -Svante Borkholmen. Men virileren ther efter lät 
Konung Hans sitt folk draga in i YV kstergöthland och the kommo till Skara. Herr Svante 
drog rued sitt folk ned emot them, dock g af han sig icke till slagtning ineu them. liier 
med drogo the äter till Dannemark igen och uträttade intet mehra i then resan. 
Tå nu Herr Svante hade regerat rijket i otta år, blef han död pä YVästerahs efter 
Christi byrd anno 1012, dagen efter Nyåret och blef begrafven i YV ästeråhs Domkyrkio. 
Men sedan Herr Svante död var, blef stor tvedrächt emellan Rijksens Råd och flere 
af Adelen om Höfvitsmansdömet, Erkiebiskop Jacob med flere Biskopar och the äldsta af 
Rådet ville hafva hafva Herr Erich Trolle till Höfvitsman, men the unge af Adelen ville 
hafva Herr Sten Svanteson. Och var Rijksens Råd för samma sak skull olta tillhopa och kom 
dock tå till intet beslut, och om Erichsmässona i) ther nast efter kommo the tillhopa i Upsaia 
och Erkiebiskopen med the gamla af Rådet hölt Burspråk på torget, och sporde allmogen 
till, som thcr tillstädes var, hvem the ville hafva till Höfvitsman, och sade Erkiebiskopen, 
som ordet förde, att the gode män som af Rådet tillstädes voro hade samtyckt Herr Erich 
Trolle för Höfvitsman och Rijksens Föreståndare, men ther svarade några som stodo ibland 
bönderna att the icke ville hafva then Trolla slächtcne, ty the Trollar voro af Danska ar 
tena. Om the som så svarade voro bönder heller några andra i bondekläder kan man icke 
vetta, men ingen bättre svar fick Erkiebiskopen the r, än att the sade neij till Herr Erich 
Trolle. På samma tijd hält Herr Sten , och the som med honom höllo , Burspråk med en 
stor hop bönder nedre på Kungsangene, och han fick ther god svar efter sin begiärau, y a 
tliet han framsatte för bönderna, dock blef ingen ting beslutat i then gången. VIen frain 
emot S:t Marias Magdalenas k) tijd ther nast efter kom Rijksens Råd till Stockholm, och 
alle the som voro vijd thet sinnet, att the ville hafva Herr Erich Trolle till blöt vitsman , 
the togo Grâmunkaholm in och lägrade sig ther. Alen Herr Sten ined Hemming Gadd och 
flere som med honom höllo, hade lägrat sig i staden, och voro the dagcliga i handel till 
hopa, och kunde dock icke draga öfverens, och ena natt blef up lopp i Staden, emellan Herr 
Stens folk och the med honom höllo, oeh Erkiebiskopens folk och the med honom höllo , 
och hvar någre frijborne man icke hade kommit ther emellan och stillat then rumo 
ren, tå hade ther blifvit et t stort mord af, ty theras folk som på holmen voro, stodo 
redo i theras harnesk med fulla värjor, och hade stält theras kärrebyssor alla Gramunkabro 
Öfver emot staden. Men Herr Stens, Herr Hemming Ga dds och the andras folk, som i sta 
den voro , kommo löpandes åt Gråmunkagränd, then ena efter then andra, ocb voro mäst 
alla druckne ocb voro blötte ocb nakne, och the hade utan tvifvel lått stor skada om the 
andre hade kommit till them , men thet uploppet blef tå stillat. 
Alen efter' thet Herr Sten hade många som höllo med honom, besynnerliga hade han 
lått them med sig, som slotten innehade, så att han hade fått slottslåfvarne in i Calmare 
' och the andre slotten utmed siösidonc, Stockholms stad stod och fast med honom, therfÖre 
hade tå Rijksens Råd inga andra utvägar, utan att the måste taga honom, och dagen efter 
Sten Sture A'Iariæ Magdalenæ dag vardt Herr Sten utvald och hyllat till Sveriges Höfvitsman, och Rijk- 
y n S re g g ns Jtåd förde honom strax uppå slottet, och han hade them ther strax alla till giäst 
samma dagen. Alen som the såto i bästa glädien skedde ther på slottet ett uplopp, i 
ty att Herr Erich Abrahams on kom till träta med Gustaf Christiernson , ocii stack ho 
nom så illa, att man vänte honom intet lijf. Theraf blef sådana sorl, att många hcgynte 
fruchta hvart ut thet ville lända, och Biskoparna mod the andra af Rijksens Råd gingo strax 
af slottet icke mycket väl tillffijds, men Herr Erich som skadan giorde kom till Svartmunka 
Kloster, ther fick lian frijd. 
Tå nu Herr Sten var kommen till Höfvitsmansdömet, sändes ofta myndige sändebod 
till Dannemark till att handla, om frijd och sättia i dag rijken emellan, som ofta tillf orene i 
Herr Svantes tijd och skedt var, dock kom thet ju till ingen lång och stadig frijd. Ty 
Konung Hans och hans son Konung Christiern stodo alt therefter, att the ville komma 
här till rijket igen, dock stod thet i dag någor år rijken emellan. Samma år Herr Sten var 
Höfvitsman vorden, kom en part af thet folket som fara omkring ifrå thet ena landet till 
thet andra, them man kallar Tattare hijt i landet, ocli till Stockholm , förr hade the aldrig 
varit liär IJ, The göra icke mycket gagn, ehvar the äre. 
Sam- 
h) D. 20 Nov. 1) D. 18 Maj. k) D. 22 Jul. tutum de relegatione vagorum Garcionutn dicto- 
/J-Hos vero vagabundos homines in Svecia rum Sculuara ( hodie skojare) dat. a. i 3 o 5 , ap, 
■ antea apparuisse, comprobat Regis JBirgeri sta- Hadorph, Bih. till BjörköaRätt. p. 8.