SVENSKA CHRÔNICA,
335
Borkholmen. Och året therefter om hösten lät Herr Sten Drottningen fara hem Bll Danne-
ark igen, eftet thet the Lybeske och Pafvens Legat b) , som och ta förhanden var, hand-
at hade therom , och Herr Sten fölgde henne neder till Smaland, och 1 samma reso bief
han dod i Jönekiöping af förgift (som en part mena) och thet skedde vijd S:tæ Luciæ tijd c)
efter Christi byrd iÖo3. Men hans död Tardt hemliga hallen en tijd lång, och hans lijk
blef fördt till Stockholm på slottet.
, Efter Christi byrd år i5o4 blef Herr Stant, Nihon Sveriges Marsk utvald, keest och
korat txll Rijksens Föreståndare efter Herr Sten pa S:fæ Agnetæ dag d), och på S.ti Blasil
dag e) anammade han Stockholms slott, på S:ti Valentim dag f) therefter fördes Herr
Sten Stures lijk till Gripsholm, ther blef thet ärliga begrafvit, oclx Herr Svante förföljde
feigdena med Konung Hans och lät bestalla Calmare. Hemming Gadd , FJedus till Lmkiöpihg,
achtade altijd på then beställningen, och var thet en ganska lång beställning, ty Konung
Hanses folk fick altijd undsättning af Dannemark. Och efter thet att Konung Hans icke
hade stort tillfälle att giöra infall här i landet, med mindre han ju fick storskada pä sitt folk,
therföre lät han tå altijd sina utliggiare vara till siös på all farvattn lör the Svenska kiÖp-
män , och ther med giorde han them Svenskom större skada och sig sielfvom större gagn,
an han giöra kunde till lands, och togo hans utliggiare osäijeliga mycket gods ifrå the Sven
ske kiöpmän. Anno Domini i5o6 stormade Hemming Gadd till Calmare om hösten och fick
staden in , och året ther efter var Herr Svantes folk i Bleking och brände af Lyckiå slott
och samma år brände Konung Hanses folk upp Castelholm, och grepo Herr Sten Thureson
och hans Huusfruga till fånga.
Anno Domini i5o8 vijd Juhle tijd lät Konung Hans bränna upp nya Lödese, och
strax therefter samma vinter lät Herr Svante sitt folk fara in i Bleking och bränna af W 'â'i
och några Herregårdar. Så giordes ju skada på alla sijdor, men ther skedde dock altijd
och mång Herredagar lång tijd ther efter med svåra bekostningar i then acht , att thet måtte
hafva kommit till tipslag och frijd rijken emellan, och förskickades ofta sändebud ifrå Herr
Svante och Rijksens Råd till Konung Hans om frijd till begiärandes ; men han ville dock in
gen frijd giöra med them med mindre the skulle antingen taga honom eller hans Son till
Konung, heller och gifva honom årliga ena summo penningar af rijket. Och ville the Sven
ske ingalunda halva honom eller hans son igen. Men om then summo penningar, som han begiä-
rade, voro the icke alle vijd ett sinne: ty somlige voro vijd thet sinnet, att man skulle gil\ a
honom sådana penningar. Och thet hade väl, efter som lägligheten tå begaf sig, varit bästa
rådet, förty frijden är thet väl värdt att man kiöper honom med penningar, när man thet
bekomma kan, man kostar ofta stora summor på thet som ringare är. Och hade thet va
rit bättre att man tagit the penningar som kostas skulle på örlig och giort frijd thermed.
Och så hade icke så mången man kommet om halsen, ej hade heller så mång skiepp blifvit
borttagen i sjön Som tå altijd skedde. Konung Hans fick understundom mehra gods på ett
skiepp, än all then summan draga kunde som han begiärade, men theras röster som inga
penningar gifva ville fingo öfverhandena.
Anno Domini löog skinnade Konung Hanses folk Abo stad och upbrände honom g),
och samma år komrno the Lybeskes sändebod till Stockholm med 18 skiepp, och giorde för
bund med the Svenske, och gåfvo them sådana råd, att the ingen frijd giöra skulle med
Konung Hans. Någon tijd ther efter komrno åter the Lybeske i Calmare sund, med the
ras skiepp och dagtingade ther så med Herr Svante, att Herr Sten Svanteson, Ilemmin^
Gadd och någre flere af Ridderskapet fölgde them till Lybeck, och sedan föllo the ini Dan
nemark, och giorde ther någon skada. Så hade tå Konung Hans både the Wendeska stä
der och the Svenska till fiender, och Herr Åke Hanson giorde mång infall i Halland och
Skåne och giorde ther skada, så hade tå Konung Hans väl Varit benägen till frijd, dock
kom thet intet ther till. Vijd samma tijd som var Anno Domini löio komrno Ryssa sände
bod till Stockholm och giorde frijd med Herr Svante i 60 år, och ä så ofta the Ryssar
hafva giort frijd med the Svenska, tå hafva the ju altijd talat på then Rågårm, som i Ko
nung Måns Smeks tijd belefvat var, så att the aldrig ville förtija sin rätt ej heller lata the
Svenska komma till oklandrad häfd på then Landsända, som the förmodde sig få igen med
Rågången. Samma år blef Herr Ake Hanson slagen i Skåne, och samma år något for Mår-
mässo fingo the Svenske Calmare slott in, som i mång år hade bestailat varit och på S:tse
Svante Sture
Ca^
i) Raymumlus Pyrander. Dalin 1. c. p, 852. *) D. 3 Febr. /) D. i4 Febr.
cj D. i5 Dec. Cfr. supra p. 2QO. g) Cfr. Porthan, P. Justeens Chrom p. 3i, 64q.
*0 D. 21 Jan. r *