328
XXXIII. OLAI PETRI
le förse sig om en annan Herra. Men Rijksens Rad bad honom storliga therom, att han
skulle blifva vijd regementet sedan som förr, thermed tog han åter Höfvitsmansdomet
på sia- och honom blef huldskap och manskap tillsagt på nytt, Rijksens Rad svoro att the
skulle* vara honom hulde och trogne, och han låfvade med sin ed, att han skulle fora re
gementet efter theras råd. Sa hade han och ofta tillförene i mang Herremöte bade i Ar
boga och annorstädes velat sagt regementet ifrå sig, dock blef han ju biden att han 8 u ®
blifva ther vijd, af hvilket nog märki andes är, att Rijksens Råd som bado honom blifva vijd
regementet, icke hellre än Herr Sten voro benägne till Konung Hans pa then tijd, att han
skulle komma till rijket, annars hade the väl kunnat taga honom in. I forberorda mote
vardt och beslutat att Carthuser Orden skulle stichtas i Gripsholm dj.
Tå nu Konung Hans säg, att thet fast fördrögdes och förhalades med honom ar
från är, och han icke vardt anammat till Sverige som utlåfvat hade varit, therföre be-
gynte han sielf skrifva liär in i rijket både till en och till annan, och förmanade alla att
the skulle hälla Herr Sten ther till att fullgiöras matte thet som låfvat och bebrefvat
var. Och ta Konung Hans såg att thet ännu längre fördrögdes med honom, therföre
begynte han gifva sig i handel med Muscoviten och giorde förbund med honom, emot the
Svenska och Lybeske och kom thet astad, att mänga hybeska Kiöprnän vordo tagne vijd
halsen i Nogärd och illa traflerade, och komm o många Bajorer till Dannemärk utsände ifra
Muscoviten, till Konung Hans, them han sände tillbaka igen, somliga till sios och somli
ga igenom Norrige. Och så begynte äter Ryssarna förarga in uppä Finland efter Konung
Hanses tillskyndan. Men tå the Svenske sägo att rijket icke kunde väl försvaras under Herr
Sten ty många åstundade efter rijket, och ville hafva thet under sig som var Kejsa
rens’son Maximilianus e) then ther bod och stora skiänker hade sändt till Herr Sten, sa och
Herto" Fredrich f) , Konung Hanses broder, sä och samme Konung Hans , var och ett rychte
upkoinmet i landet, att bönderne ville sielfve taga regementet in, och uphäfva sig en En
gelbrecht igen. Theslijkes fruktade the Svenska och att Konung Hans skulle thet sa bega
i Rom, att bann och Interdift skulle komma öfver rijket, Ryssarue Iågo och them hardt pa
halsen, therföre nödgades tå Herr Sten och Rijksens Rad tänkia ther nagot till, och blef
sa haDen en allmännelig Herredag i Stockholm vijd Bartholommi tijd g, Anno Domini i4g4
och blef allmännehga beslutat, att Calm are Recess skulle fullgiöras, ty rijket kunde nu icke
länger för förberörda saker skull utan Konung vara och besynnerliga Jafvade Hen Sten
thet sielf ut, att han ville hålla sitt bref och insegel vid macht som en ärlig man. borde
giöra, om han eljest förde try Siöblad h) i grafvena med sig*, ty v, he han och haha sitt lofte
îijd macht, dock med sådana skiäl och förord, att om Konung Hans Ville sielf hålla thet
vi d macht som han i Recessen låfvat hade, och i samma Herredag svor Kusens Rad sig
så tillsamman, att hvad som then ena öfvergick skulle och then andra ofverga Till samma
förbund gaf Herr Sten sig med , och skedde samma förbindelse ther uppa, att CakareRe-
cess skulle vijd macht hållas i). Och Ringes daga tijd näst förlijden vardt ett Herremote halht i
Lödese af några fullmyndiga af Sveriges och Dannemarks Rijkes Råd, och ther blef belefvat
att året therefter som var Anno Domini i 4 9 5 om midsommars tijd skulle ett allmannehgit
möte hållas i Calmare och ther skulle Konung Hans utan all längre fördröjning varda
anammat till rijket. . n . n i
Tå nu tijden kom att samma möte skulle besökt varda, gaf Konung Hans sig at Cal
mare, och all trv Rijkens Råd församblades ther. Men Herr Sten kunde icke komma fram
med sin skiepp; ty vädret var honom emot, och bidde Konungen val en manad efter , och ha
de Konungen ibland sin skiepp en stor krafvel som kallades Griplmnd, ther han hade sm fatebur
uppå och mang bref, som skulle i mötet brukat vordet, efter som rychtet allmannehga ut
gick. På samma krafvel var en Wälsk DoHor och mycket annat folk, men af vada kom
elden i krutet och krafvelen brann upp med try annor skiepp, och tu skiepp kommo på
«rund, och tlietta skedde i Calmare sund. Och af then skada Konungen ther fick blef han
fast försvagat, så att han kunde icke på then tijd komma till thet som achtat var, utan
måste gâ på en ny frijd med Herr Sten, thet han icke gierna giort hade och sande han
sin myndiga sändebod till Herr Sten, Biskop Glop k), Herr Nils Hok och Sten Bille , och.
ville hafva giort frijd med Herr Sten i try år, och tlietta skedde emot Rijksens Rads villia,
som
d) v. RhvzeUi Monast. p. 22.5.
e) Frederici III. Imp. Rom. filius. Cfr. qme
tonet Fnnt 1. c. p. 58.
/) Fredericus I. postea Rex Danise.
g) Die 24 Augusti. Hadorph 1. c. p. 54g.
7i) Insignia gentilitia Stenonis Sture.
A v. Hadorph 1. c. p. 55 1 .
A Nicolaus Glob, episeopus Viburgensis.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.