XXXIII. ÖLAI PETRI
P* /
024
tagandes the som här* och ther voro slagne, vijd nijohundrade voro fäng*e > Hen* Trotte
Carlson blef slagen, som altijd hade varit en alfvarhg och urist.g krigsma^.
mäste parten af the bönder slagne som när Konung Christiern voro, nagre fa af them
kommo i skieppen, och the Danska halva velat kastat them utfor bord men Konungen v 0
thet icke tillstädia utan lät sättia them i land, och ibland them som fangade voro, vo
thesse efterskrefne Herr Claes RÖnnow Marsken i Dannemark, Herr Ihure imeson,
Biörn Johanson, Herr Ficke af Jutheland, Herr Nils Christiernson, Herr Nds Gunnarson,
Herr Anders Frijs, Herr Nils Tynneson, Herr Erich Åkeson, Herr Dittenjk Fnjs, He
Nils Engelbrechtson och mänga andra frijborne män, och skedde thcnna slacli mng t
Christi hyrd är 1471 Thorsckgen efter Birgittæ l ).
Tå Herr Sten thenna slachtning vunnit hade, blef han stadfäst i regementet oc
sä kring alt rijket, och fick inne alla Slotsläfvar både af Svenske och Danske, och vinteren
therefter, fick han Calmare , Borkholm och Stockholm in, som alt till then tijden hade va
rit i Konung Cliristierns händer. Så straffade han the bönder i Fierdhundraland och om
kring Upsala, som hade giort Konung Christiern undsättning. Sä sattes 1 dag emellan rijken,
och vordo niang Herremöten hallen så godt som livart ar, thet ena efter thet andra, njken
emellan, oeh blef dock föga uträttat, och the fångar som FJerr Sten fangat hade, voio 1
mäng ar med theras fängelse besteckiade förr än the aldeles fri; och q vitte vordo, och sked
de mäng rättegångar om Gothland, och kom dock till intet beslut, och äntä att thet sto 1
frijd emellan Herr Sten och Konung Christiern, sa var thet tå ingen fast fnjd, ty Konung
Christiern undsade ju altijd the Svenska och Herr Sten redde sig altijd uppä att sta onom
emot, anta thet icke kom till uppenbara feigde.
Anno Domini i 4 77 vardt Universitetet stiftat i Upsala af Erkiebiskop Jacob m), oc u
är therefter for Erich Axelson med thet folk, som Herr Sten honom thlskickat hade m l
Ryssland, val tiugu heller trettio mijlor och giorde ther stor skada, han slog i ne
folk och fää, nian och qvinna, ung och gammal', till ganska mäng tusend, hade oc y
sarna något tillförene giort stor skada i Finland. Nägor är therefter som var / nno
ni l 48 l blef Konung Christiern död, tå lian hade vijd fyra och trettijo är Konung vant,
hafver thet förbundet som rijken emellan giordt var nog bevijsat i hans ti;d va
thet hade med sig n).
Tå Konung Christiern död var, hade Rijksens Råd i Norrige sm bod till Ryksens
Råd i Sverige, och lörbundo sig sä med them att the ville med them blifva under en vo-
nung 0). The Norrske voro icke nu sä mächtige, att the kunde försvara sig, under theras
infödda Konung som the i förtijden giort hade, therföre ville tire ta med the Svenska som
mächtigare voro, vara under en Konung, och all then tijd the hade bod 1 then sak tdl the
Svenska, är nog märkiandes huru the voro till sinnes med the Danska, pa then tijd. Och
gingo the Norske till och bestallade Bähuus, och ville the komma Slott och fäste i Norr
ska manna händer igen, oeh hade the stor klagomåhl öfver Konung Chnstiern, att han hade
förpantat och bortsatt mäng land och lähn undan Norriges Crono, och att i hans tijd voro Here
främmande Köpmän komne ther in i rijket, än tilllörene varit hela landet till drapehg skada.
Therföre ville the icke hafva Junkar Hans för theras Konung, med mindre Norrige skulle
först komma i sitt rätta skick igen , som thet var för än thet kom i Konung Christiern»
händer. Men förberörde Junkar Hans, Konung Cliristierns son, skref them till som lago
för Bähuus, och sade sig vara arfvinge till Norrige, men med hvad rätt thet kan man icke
vetta, all then tijd han icke var af thet gamla Konunga slächtet, som med arfveratt hade
Norrige inne, hölt oeh thet gambla förbundet som rijken emellan giort var thet inne, att
Norrige skulle sä väl vara Kora rijke som Sverige och Dannemark. Och anta att Junkar
Hans kallade sig arfvinge till Norriges Rijke, sä är tå klart påtaga att the Norske gillade
Junkar Hans intet heller thet han gjorde, utan gingo till, som förberört är, och löibundo
sig med the Svenska. ^
O D. 11 Oäobr. Cantilena vetusta de proelio
Brunkebergensi, in Sv. Folkvisor. T. II. p. 261.
m) Bulla Sixti IV. P. P. pro instaurando
Upsalise generali Studio, data Romas d. 28 Febr»
l 4 7 6 . v, Celse , Bullar, p. 2 g4. Schefferi Upsalia
2Ö0. Privilégia Sen. R, data Stregnesiæ d. 2
ul, i 4 77 . Spegel Bevis till BiskopsCbrön. p.
62. Anno eodem d. 21 Sept, præsentibus Ste-
ttöne Sture, Regni Gubernators, 8c Archiepi-
Ï,
scopo sollenniter inaugurata fult Academia Up-
saliensis, & a festo S. Birgittæ d. 7 Ooobr.
præletfiones iuitium. habuerunt. _
n) Præter paucissima hæcce, de integro de-
cennio i4 7 i-i48i nihil narrat Auttor, neque,
quod secutus est, Chronicon Rhythm, majus.
Cfr. supra. _ , _ ,
v. Hadorph 1 . c. p. 3 o 2 , 3 o 4 , 3 og. Ejusd.
Alleg. S. Olofs Saga p. 124 sq.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.