320
XXXIII. O LAI PET III
ihet bull ret och gaf fore, att vij här i rijket voro en sådan främmande man intet phk
tige. Sa bief la beramat ett Herremöte i Halmstada emellan Konung Carl och Konung
Christiern pä S.ti Olofs tijd zj. Ther kornmo både parternas fullmyndige sändebud. Ko
nung Christiern begiärade att han skulle låta honom rijket upp. Men Konung Carl rar be-
giärat att saken mätte komma i rätta, sä att ther måtte dömas om, hvilkcn ther bättre
rätt hade till rijket. Till sådana rättegång ville Konung Christiern icke, utan lät sig så tyekia
att hans rätt var allom kunnog» han ville icke med rättegång låta komma något tvifvel
på sin rätt, therföre blef tå intet beslutat, utan rycktet gick allmänneliga ut, att Konung
Christiern ville med liärskiöld taga rijket in. Och thetta skedde Anno Domini i 468. Ko
nung Carl förstärkte sig med folk till att möta Konung Christiern, om han ville draga hijt
in i rijket. Och S:tæ Catharinæ tijd n) therefter drog han med makt in i Westergöth-
landj men Herr Ivar Green, som Axevald innehade, sände bod emot honom att han
ther icke indraga skulle, dock acktade Konungen thet intet, utan kom med mycket
folk ther in. Tå Herr Ivar Green thet förnam bemannade han Slottet och drog in i Dan-
nemark till Konung Christiern, och Konung Carl bestallade Axevald, foor så sjelf ige
nom Wermeland och Dahlarne, och kom genom Gestringeland åt Upland igen. Men
Konung Christiern kom, af Herr Ivar Greens tillskyndan , med mycket folk dragandes m i
Wästergöthland, så måste Konung Carls folk som lågo för Axevald draga ther ifrå igen,
och thermed drog Konung Christiern in i Dannemark igen. Kär Konung Carls folk thet
förnam, förstärkte the sig och drogo först in i Wärend och giorde ther någon skada pa
Konung Christierns folk, sedan drögo the in i Halland. Tå Konung Christiern thet för
nam skyndade han sig oförtöfvat in i Wästergöthland igen och bestälte han sitt folk i for-
sât på en skog, ther Konung Carls folk skulle framdraga, och tå the Svenske kommo dra
gandes och achtade sig intet, blefvo ther mange af them både slagne och fångade. Herr
Åke Jonson blef ther gripen. The Svenskas största lycka var, att the hade icke alla dragit
med hela theras liar then vägen, ther försåtet för them var.
Vijd Michelsmässö ther elter Anno Domini i46g för.skr ef Konung Carl ett Herre
möte i \ Vadstena, och vijd samma tijd idler något tillforene, hade Herr T rich Carlson med
Herr Erich Nilson med några Here satt sig upp emot Konung Carl. Tå nu en part af
them som han förskrifvit hade, kommo till Wadstena, kommo ther pä them Herr Erich Carl
son, Herr Trotte Carlson och Herr Erich Nilson och gripo ther Fru Magdalena, Konung
Carls dotter, Herr Birger Trolle och hans son Arved Trolle. Ta Konung Carl, som ta pä
Va "en var åt Wadstena, thet hörde, drog han åt Stockholm igen och Vät församhla mycket
foi och sände them emot Erich Carlson som kom dragandes åt Upland. Båda hararne mot
tes yijd Arboga, Konung Carls folk blef afslaget och gaf flykten a, och Erich Carlson och
the med honom voro, läto skinna och skiöiia Arboga i grund, efter thet att borgarena hade
stått med Konung Carl. Så hade och en tijd lång ett löst partij gått vid skogen har i lan
det och giort mångastädes skada både med rof och mord, och the sade sig vara af Konung
Christierns folk, och the kallades Skogsgångare. The samma gåfvo sig till Herr Johan Sla-
veka och han gaf sig med them till Erich Carlson, lät bestalla Wästerahs Slott, och
kom’sedan till Upsala, och tvingade ther staden till att saija Erich Carlson huldskap och
manskap till. Och några fa dagar therefter vardt Erich Carlsons bref slagit på Kyrkiodorena
i Upsala, ther uti han skref sig för Rijksens Herra och Höfvitsman, och satte J or samma
bref Herr Trotte Carlsons , Herr David Bengtsons ocli Herr Erich Nilsons insegel med nagor
annor the ther alla upsade Kontmg Carl huldskap och manskap, och skref vo alt omit om
honom’, och sade att han var en menedare och måtte med ingen rätt blifva vijd regemen
tet, efter thet han hade thet en gång försvoret. Få dagar ther efter kom Ench Carlson
till Upsala med mycket folk, bar ther upp skatten, och höll sig for IBjksens Höfvitsman
Men Konung Carl sände ett stort tahl folk ifrå Stockholm med en sm goda man som het
Clas Olof son in åt Rodhen till att församhla folk. När Erich Carlson thet förnam, drog han
strax ut i Rodhen och kom ther till slags med Konung Carls folk i Knut.eby b). Konun
gens folk blef afslaget och Clas Olofson vardt fårigen. Men Herr Sten Sture kom dragandes
till Wästeråhs med thet folk han församblat hade i Södermanland , ther lörjägade han them
som Slottet bestallat hade, och så achtade han sig draga in i Fierdhundra land, ther kom
tå Erich Carlson dragandes emot honom. Så upkom ett rop i Herr Stens har att the
ville sielfve slå på honom. När han thet förnam öfvergaf han sin här och rymde åt Dah-
i nwi rs
z) pie 29 Juli i, a) D. 25 Nov. b) Paroecia Roskgiæ.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.