SVENSKA CHRONICA. 
3rg 
re bön(lcr ««minan, och Herr Ivar Green och Herr Erich Nilson blefvö äntä någrä dagar 
samman i Upsala. Vijd samma tijd giorde the i Stockholm sig redo med allo macht, och 
drogo om natte tijd med bât upp till LidarnÖ, att the skulle komma bak pa the Danskas 
läger, som med Erkiebiskopen var på Norra malm, men the Danska vordo förvarade, och 
skyndade sig strax till skiepS, och fienderna fÖlgde them på fot efter, sä att the med'plats 
kommo till skieps. Och the at Stockholm föllo och strax i sin skiepp, som the thertill beredt 
hade, föJo så till the Danskas skiepp och fingo halfparten bort af them, och folgde the andra 
skieppen som undkommo så liardt på foten, att the icke öfvergåfvo them, förr än the kom 
mo ytterst i Skärgården. Så foro och Herr Ivar Axelson, Herr Göstaf Carlson, Herr Åke 
Jonson v), Herr Gregers Mattson, Herr Trotte Carlson med några flere, ut ifrå Stockholm 
och hade the mycket folk med sig, the fingo och några bönder ther till, och achtade sig 
emot Herr Ivar Green och Herr Erich Carlson, som äntå voro Vijd Upsala. Men tå samma 
Herr Ivar och Erich Carlson sägo att bönderna icke ville stå fast med them, och att the 
hade fiender både bak och före, måste the gifva flyehtena, och gifva the bönder he.nlof 
som med them Voro. Herr Erich Carlson rymde åt Östergöthland, Herr Nils Sture drog 
at M ästerahs och gäste och plågade han bönderna i Fierdhundra land ganska svårliga för 
thet the hade varit Herr Ivar Green sä ofta viderredo, och gått ut med honom” Wid 
samma tijd kom Hans Diekn med en hop Dahlekarlar och Helsingar, och beläde Sahlesta och 
fingo thet in, Stäket hade Herr Ivar Axelson låtit bestalla. När thet så ait skedt var, 
sande Herr Erich Axelson, Herr Ifvar Axelson och the andra af Rijksens Rad, som ta till 
stades voro, bod till Raseborg till Konung Carl och begiärade att han skulle komma och 
anamma rijkct vgen Herr Fader Ulfson och Hr Gregers Mattson voro ,ändeboden till honom 
\ar och Herr Erich Axelson ther med till frijds, att Erkiebiskopen mätte komma till sht 
igen, och saken skulle pa alla sijdor varda fördragen. Och hans Rroder Christiern Benat- 
son for till Oland, och skulle ther handla med honom. Men som nog märkiandes var, 
Erkiebiskopen Ville till ingen förlijkning, som honom budit var, ty kom han och intet mehr 
hpt upp igen. Men Herr Ivar Axelson, Herr Nils Sture och ilere som höllo med Herr 
Erich Axelson, gmgo Herr Erich Nilson och Herr Erich Carlson så hardi efter, att the 
nödgades gifva sig till dagtingan , ocli säija Herr Erich Axelsori huldskap och manskap till 
Och lofrade the thet ut med theras öpna och beseglade bref, att the ville vara Konung 
Carl holde och trogne, om han komme till regementet igen. Besynnerliga Jåfvade Herr 
Euch Nilson thet ut, att han skulle upläta Örebro Slott, som han innehade, och tå bestal 
lat var. Men han stod intet vid sitt löfte, utan någon tijd tlierefter kom h-m „ i \ 
folk dragandes till Örebro och ville drifva bönderna ther ifrå som Slottet bestallat Lde" Och 
kom han med bönderna till slags, vardt af them öfvervimnen och sielf „ripen i . k 
och bönderna antvardade honom Herr Nils Sture i händer „ r- maiitene, 
77 7- r- 7 V m ör c 7 Nik 
sterahs och sedan till Konung Carl. ö v ' d 
Tä ™ Konung Carl var af Rijksens Råd med bod och bref kallat till riiket igen „ 
kom han lfra Raseborg dagen efter S:t Mårten *) in för Stockholm Anno Domini t 4ö 7 . Och W 
ade ta mehr an i half tredie ar vant skild vid rijket. Men nu blef han med stor aiiro 
och process inlagen i Stockholm. Och Herr Erich Axelson uplät honom riiket nd, “ 
dade honom Stockholms Slott och Stad, och blef tå allmänneliga hyllat ate/tör Rl' 
och Konung Carl Herr Christiern Bengtson med bref till Erkiebiskopen som var nå öb,nd 
och ville äntå vända all ting till det bästa. Men Erkiebiskopens regemente hade tå " d ’ 
Han hade tva resor skilt Konungen Vid regementet, Gud tillstadde icke att han d U ' 
thet flere gånger. Thermed blef Erkiebiskopen död på Öland y) föga bättre än ™ 'v* 
vijd fem veckor efter Konung Carl hade fått Stockholms Slott in. Och Konun^C' 8 m"’ 
gynte fara omkring i landet och handla med then menige man i tiik^ aji be- 
huldskap och manskap till. Men Calmare med några andra I and« - a.’ °V l° n ° m SadeS 
äntå Konung Christiern tillhanda, therfore stämplade han „eliom sina ° C * 
— r a Vr L v af r t!Å ^ k ° : i : s 
namn, han skref sig ut for en Patriarch af Antiochia och en Herra öfver h„1 r ■ 
Samma Ludovieus skref alla Biskopar, Prælater och meniga Adelen till här Î riket och sr'^ 
de them alla t ill sig, och sade han sig för then skull kommen vara, att hån ville g o f "4 
rijken emellan. Och för hans skrifvelse skull vardt en stoor tvist i rijket ty somliee” n! 
man skulle vara honom lydig, och somlige sade ther neij till. Men Konung Cad stillade 
v) Legifer Sudermanni*. Uggla Råds-L. p. 6f. *) D. w Nor. ,) D. t5 Dec. ^ 
Carl